I Sverige finns det idag ungefär 700 000 enskilda avlopp. Näringsämnen som läcker från enskilda avlopp, bland annat på grund av otillräcklig rening, har stor inverkan på miljön i sjöar, vattendrag och kustnära områden där de bidrar till övergödning. Istället för att låta näringsämnena från de enskilda avloppen läcka ut i naturen och gå till spillo kan man genom att kretsloppsanpassa avlopp samla upp näringen och återföra den till jordbruksmark. Detta kan förutom att leda till en bättre vattenmiljö också minska behovet av den handelsgödsel som idag används inom jordbruket. Laholmsbukten har sedan lång tid tillbaka varit utsatt för övergödning till följd av att näringsämnen läcker ut i vattendragen.

Arbetsmiljöverket gav år 2009 Kommun K anmärkning för bristande rutiner beträffande årlig uppföljning i det systematiska arbetsmiljöarbetet, vilket har föranlett ett Kommunövergripande arbetsmiljöarbete från HR avdelningens sida bl.a. i form av utbildningsinsatser. HR avdelningen inom Kommun K har velat se resultat av förvaltningarnas arbete med rutinerna inom området och har eftersträvat effekter av arbetsmiljöarbetet som helhet, även om sjukfrånvaron har bedömts som låg.  Syftet med denna studie har varit att undersöka hur rutiner i det systematiska arbetsmiljöarbetet kan förbättras och hur de kan bli integrerade i den dagliga verksamheten i samverkan med kvalitetsutvecklingsarbetet inom äldreomsorgens verksamhet i Kommun K.   Materialet har varit 15 enhetschefer med operativt ansvar för ca 30-45 medarbetare (undersköterskor och vårdbiträden) per enhetschef, vilka samtliga har arbetat under socialtjänstlagen (SoL). Metoderna har varit att observera 4 arbetsplatsträffar på den operativa nivån och att genomföra 4 fokusgruppintervjuer med efterföljande återkopplingar.

Syftet med studien var att få en ökad förståelse och en samlad bild över hur en Kommun stödjer och uppmuntrar arbetssättet (utomhuspedagogik) i pedagogiska verksamheter. De metoder som användes i undersökningen var enkätundersökning i form av ett frågeformulär som skickades till skolledare i 17 barn- och ungdomsområden. Vidare utfördes två inspelade intervjuer med en skolchef och en trädgårdspedagog. Studiens resultat visade att Kommunen hade en positiv inställning till arbetssättet och att flera skolgårdars utemiljöer har blivit upprustade. Förskoleverksamheterna fick själva söka ekonomiska medel hos Kommunen för att kunna satsa på upprustningar av deras utemiljöer.

Övergödning, eller eutrofiering, är ett av de största miljöproblemen i Östersjön och orsakas av förhöjda näringshalter i vatten. Eutrofieringen beror till stor del av näringsförluster från åkermark (Bernes, 2005, s. 83). För att sänka näringshalterna i vatten kan ett flertal åtgärder vidtas, till exempel genom att införa odlingsfria skyddszoner utmed vattendrag (Jordbruksverket, 2008). I denna uppsats studeras sådana skyddszoner där det 16 år långa Dyåprojektet i Nynäshamns Kommun har använts som fallstudie.

Varumärken kan i dag vara allt från Findus, Pampers och ICA till Lunds Kommun.På Lunds Kommuns hemsida finns en länk som heter "Varumärket Lund" där man kan läsa om Kommunens kännetecken.Vårt syfte har varit att identifiera vad som utgör Lunds varumärke, dels utifrån offentliga dokument, dels utifrån intervjuer med chefer i nyckelpositioner. Vi har även fokuserat på hur Kommunens förvaltningar sprider varumärket internt.Med termen "varumärket Lund" menar vi genomgående alla de kännetecken, värden och profileringar som Lunds Kommun framhåller. Varumärket rymmer en mängd olika begrepp vilket gör det relativt abstrakt och öppet för tolkning. Chefer som vi har intervjuat känner alla till varumärket men använder inte alltid denna term. De arbetar i olika stor utsträckning med varumärket samt anammar dess innehåll på olika sätt beroende på förvaltningens egen verksamhet..

Syftet med det här arbetet är att undersöka förtätning som hållbar stadsplaneringsmetod och i det här arbetet kommer staden Örebro att undersökas. Vikten ligger vid att ta reda på hur Örebro Kommun arbetar med förtätning i Örebro stad, samt vilka fördelar och nackdelar som förtätning kan ha på Örebro som stad. Exemplet Örebro har valts eftersom att Örebro är en växande stad som fokuserar väldigt mycket på förtätning. Metoden som har används under arbetet är kvalitativ metod, där  semistrukturerade intervjuer genomfördes med planerare i Örebro samt en analys av styrdokument, program och planer från Örebro Kommun.Örebro arbetar frekvent med förtätning i stadskärnan, de byggs på lucktomter och vissa hus har höjts några våningar. Det har även byggts i utsidan av parker i staden men även parkeringsplatser har byggts bort till förmån för byggnader.

Syftet med rapporten a?r att underso?ka vilken pa?verkan utsla?pp av avloppsvatten kan ha pa? halterna av kadmium och PFOS i Brunnsviken. En avgra?nsning som gjorts a?r att la?ckage fra?n avloppsledningar till Brunnsviken endast studeras fra?n Stockholms Kommun. Bra?ddning och la?ckande ro?rledningar identifierades som mo?jliga utsla?ppska?llor.

BakgrundHälsobokslut görs i alla Kommunala organisationer och så även på Skolförvaltningen i Mörbylånga Kommun på södra Öland. I ett hälsobokslut redovisas bland annat den totala sjukfrånvaron och hur den fördelas mellan kvinnor och män. Genom att göra hälsobokslutsarbetet obligatoriskt skulle företag och organisationer bland annat bli medvetna om hur sjukfrånvaron var fördelad hos dem. Skolförvaltningen i Mörbylånga Kommun har i sitt hälsobokslutsarbete valt gå lite djupare genom att även bryta ner sjukfrånvaron per yrkesgrupp. När de gjorde detta visade det sig att förskollärarna varit mer sjukfrånvarande än barnskötarna år 2006.

Vi befinner oss i en tid då försvarsmakten står inför stora förändringar och mitt examensarbete utgör förslag till en framtida användning av Myttingeområdet i Värmdö Kommun. Myttingeområdet är det största området på fast-landet i Värmdö Kommun där försvaret innehar mark och är därför särskilt intressant från Kommunens sida. Idag är Myttingeområdet ett övningsfält/skjutfält för försvarsmakten och en förutsättning för att det ska kunna ske en civil utveckling är att försvarsmakten avyttrar eller medger samutnyttjande av området. Vid en förändring av försvarets verksamhet står utvecklingen av Myttingeområdet vid ett vägval och i denna rapport presenteras ett förslag till framtida markanvändning där tanken är att fokusera på möjligheter för utvecklingen snarare än restriktioner. Trycket är stort på storstadsregionen Stockholm och detta påverkar även Värmdö Kommun. Det är många intressen som skall samsas om en begränsad yta i Kommunen och då inflyttningen är stor och befolkningen spås fortsatt öka i framtiden innebär det att konflikterna om en allt mer krympande yta kommer att öka.

Naturen i Laholm är storslagen och variationsrik men är en resurs som man ofta tar för givet, det har alltid funnits natur i överflöd och den har alltid varit gratis. Jord- och skogsbrukarna har alltid gett oss möjlighet att vistas i fin öppen natur med höga naturvärden som inbjudit till ett attraktivt friluftsliv. Mycket har hänt, jordbruket har rationaliserats, blandskogar har till stor del övergått i produktiv granskog och exploateringstrycket på marken har ökat. Detta har medfört att fina naturvärden är på väg att försvinna och att det skapats barriärer i landskapet.Det har aldrig funnits något samlat dokument över vilka natur- och friluftsvärden som finns inom Laholms Kommun och därför ska en naturvårdsplan tas fram. Planen arbetas fram av Agenda 21 enheten i Laholms Kommun och syftar till att kartlägga och visa den natur som finns inom Kommunen.

Syftet med det här examensarbetet har varit att se hur campingsituationen ser ut i Tanums Kommun idag och analysera denna för att ge exempel på hur campingverksamheten kan utvecklas åt ett håll som ger en långsiktigt hållbar verksamhet, och som om det är möjligt tillgodoser de behov som olika intressenter har..

Den här uppsatsen handlar om de berättelser och bilder som förekommer i kampanjen Bo i Nyköping på hemsidan boinykoping.nu under kampanjperioderna 2011 ? 2012. Syftet är att undersöka hur Kommunen och Nyköpingsborna framställs i kampanjtexterna och de tillhörande bilderna. De metoder som tillämpas är en ideationell och interpersonell analys, en attitydanalys genom appraisal samt en visuell analys av bildernas ideationella och interpersonella grammatik. Resultatet visar att Nyköpingsborna framställs som handlingskraftiga och Kommunen som informativ och vetandes.

Det här är en kvalitativ undersökning om hur grundskolerektorernas psykosociala arbetsmiljö ser ut i Bodens Kommun. Totalt är 12 kvalitativa intervjuer gjorda. Intervjufrågorna är utformade utifrån Karasek´s teori om krav, kontroll och socialt stöd samt Maslach´s teori om värdegrundens betydelse för hälsan. Detta är sammanvävt med de arbetsuppgifter/uppdrag som rektorerna har: pedagogiska, ekonomiska och sociala (Viggosson). Resultatet visar att rektorerna upplever att de har en väldigt hög arbetsbelastning.

Bakgrund: Fenomenet strategisk Kommunikation har använts i den akademiska litteraturen imånga år, men fortfarande betraktar forskare strategisk Kommunikation som en djungel ochpåvisar att många olika och liknande begrepp likt strategisk Kommunikation används omvartannat, allt eftersom flera forskningsfält har växt fram. Det är först nu på senare år somforskare har börjat närma sig en enhetlig och gemensam kunskapsbas av vad detta nyaakademiska forskningsfält egentligen innebär. Vilket dock är ett svårt område och forskarebelyser att strategisk Kommunikation fortfarande är i ett väldigt tidigt skede vad det gällervetenskapen och bör betraktas som ett outforskat område.Syfte: Studien avser att genom en fallstudie beskriva hur Växjö Kommun arbetar strategisktmed Kommunikation för att nå sina mål.Metod: Studien genomfördes genom en kvalitativ fallstudie med semistruktureradeintervjuer.Slutsats: Växjö Kommun är en stor och politiskt styrd organisation där det är svårt att kunnaKommunicera med alla anställda på ett önskvärt och tillfredsställande sätt. Detta gör att deninterna Kommunikationen till största del sker genom intranätet..

I Skolverkets skrift Allmänna råd för den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen 2008 står det att läsa att skolorna bör sträva efter kontinuerlig uppföljning av elevernas individuella utveckling på ett framåtsyftande vis. Detta för att tydliggöra var eleven befinner sig och vad som vidare krävs i strävan att nå målen. Syftet med detta arbete är att undersöka hur implementeringen av de individuella utvecklingsplanerna (IUP) har skett från riksdag till Kommun och till den enskilda skolan. Utifrån en kvalitativ metod har vi intervjuat förtroendevalda inom Barn och Utbildningsnämnden, huvudmän (rektorer) samt verksamma lärare inom en utvald Kommun. Vi är intresserade av hur överlämningen av IUP sker mellan årskurs sex och sju och Kommunikationen inom och mellan de berörda verksamheterna.