Det är inte bara privata företag som måste ta hänsyn till miljön och minimera sinakostnader. Även offentliga verksamheter som Sveriges olika Kommuner måste bidra tillatt värna om miljön. Kommuner har också kunder i form av skattebetalare som villkunna bo och trivas i sin Kommun. Därför behöver Kommunerna se skattebetalarna somen kund som betalar för tjänsterna Kommunen tillhandahåller.På samma vis behöver Kommunerna också reflektera över sina kostnader precis som ettvanligt företag eller en organisation. Därför är investeringar i miljöförbättrande åtgärderav största vikt.Växjö Kommun marknadsför sig som Europas grönaste stad och har därför mycket attleva upp till.

Syftet med examensarbetet är att redovisa några av de alternativ som Linköpings Kommun erbjuder elever som inte klarar av att uppnå målen i grundskolan på grund av att de har mångkulturell bakgrund.I litteraturstudien tas relevant litteratur upp och den ligger även till grund för den empiriska undersökningen. Den empiriska delen redovisar de studier som gjorts vid en av högstadieskolorna i Linköpings Kommun. Studien är gjord i form av en enkätundersökning på Tornhagsskolan, intervjuer och besök dels på Kommunen samt på några av de olika projekten Kommunen erbjuder.

Andersson, Madelene (2007). Specialpedagogens roll och specialpedagogiska åtgärder, inom förskolan, i en decentraliserad Kommun. (The assignment of an educationalist for special needs education and special needs measures, within pre-school, in a decentralised municipality.) Syftet med mitt arbete är att få en inblick i hur organisationen i en decentraliserad Kommun är uppdelad när det kommer till specialpedagogen och dennes arbete, samt belysa vad som ligger till grund för rektorernas beslut när det gäller specialpedagogiska åtgärder och specialpedagogens roll i organisationen kring detta arbete. För att få svar på min frågeställning om hur specialpedagogiska åtgärder, inom förskoleverksamhet, har strukturerats i en decentraliserad Kommun och vilka konsekvenser det ger för specialpedagogens roll har jag använt mig av kvalitativa intervjuer. I undersökningen medverkade en områdeschef, två rektorer och tre specialpedagoger. Resultatet visar att i den decentraliserade Kommun där undersökningen genomförts finns det inga specifika metoder, på lokal nivå, för att organisera specialpedagogiska åtgärder.

Nybyggnadskartan är en del i bygglovsansökan och visar hur en fastighet är bebyggd, får bebyggas och visar detaljplanens bestämmelser för den berörda fastigheten. I Gävle Kommun har nybyggnadskartans process varit en "het potatis" under en tid då många har varit missnöjda med processen. Cheferna på lantmäteri- och bygglovsavdelningarna ville då förnya processen kring nybyggnadskartan. Syftet med examensarbetet var att hos Gävle Kommun belysa problem med nybyggnadskartan och processen kring den. Medarbetare på berörda avdelningar intervjuades och Uppsala och Västerås Kommuner besöktes för att få se hur de arbetade med nybyggnadskartan.

Syftet med denna studie är att undersöka om det råder jämställdhet enligt parametrarna lön, utbildning och sjukfrånvaro bland skolledarna inom Barn och Utbildningsnämnden i Bollnäs Kommun..

Med utgångspunkt ifrån en specifik händelse och ett axplock av negativa samverkansaspekter hämtat ur Socialstyrelsens rapporter, är syftet med studien att lyfta fram hur anställda genom sin egen erfarenhet inom Kommunal äldreomsorg/hemsjukvård i en Kommun, anser att samverkan skulle kunna fungera på ett mer positivt sätt mellan Kommun och landsting. Enligt tidigare forskning har man bland annat kommit fram till att det finns en otydlighet i ansvarsfördelningen mellan Kommun och landsting när det gäller hemsjukvård, vilket i sin tur blivit konflikt- och revirskapande för huvudmännen. Trots detta måste organisationer inom offentlig sektor idag samverka på grund av utvecklingen i samhället, när det gäller vård och omsorg. Utifrån en kvalitativ studie och halvstrukturerade intervjuer har tankar/idéer väckts hos anställda på lokal nivå i en Kommun kring samverkan. Studiens mest framträdande drag är att den enskilde individen har betydelse för hur organisationernas olika organ verkar och agerar.

Syftet med vår studie var att beskriva och förstå pedagogernas inställning till de estetiskauttrycksformerna som bild, drama, slöjd, musik och dans. För att få svar på detta har vi studerat tidigare forskning kring ämnet, vi har observerat, dokumenterat och gjort enkäter och intervjuer samt intervjuat två danspedagoger på kulturskolan i Luleå Kommun. Det delades sammanlagt ut 25 enkäter i tre skolor och studien genomfördes i fyra skolor. En av dem var kulturskolan och en grundskola i Luleå Kommun. De två andra skolorna var en skola i Kalix Kommun och en skola i Pajala Kommun.

Under vår praktiktid 2005 fick vi uppfattningen att Kommunala verksamheter har stort intresse av att komma i kontakt med ungdomar eftersom deras åsikter och tänkesätt anses betydelsefulla som underlag vid ungdomssatsningar. Vi ville utifrån detta undersöka om det fanns Kommunala kanaler och arenor som Kommuner använder för att få fram en dialog med ungdomar. För att besvara vår frågeställning begränsade vi oss till en Kommun, Botkyrka.Syftet är att undersöka och beskriva vilka Kommunikationsstrategier Botkyrka Kommun använder sig av för att skapa en dialog mellan Kommun och ungdom.Uppsatsen grundas på en kvalitativ studie baserad på intervjuer gjorda i den utvalda Kommunen. Vi har gjort muntliga intervjuer och mailintervjuer med tjänstemän och politiker utifrån tre representativa Kommunförvaltningar inom barn- och ungdomsområdet.Resultatet visar att Kommunala ungdomskanaler till stor del är strukturellt uppbyggda och medverkar i den samhälliga debatten främst som remissinstans. Skolan är då en central länk mellan Kommun och ungdom, eftersom det är här informationen kan spridas och nå den enskilda individen.

Titel: Tankefigurer som framställs i media om Strömsunds Kommun ? En ideologikritisk textanalysNivå: C-uppsats i Medie-och Kommunikationsvetenskap, 15 högskolepoängFörfattare: Emelie HolterHandledare: Eva Åsén EkstrandExaminator: Mathias SylwanSyfte: Avflyttningsproblemet i Strömsunds Kommun är stort och det är viktigt att vända denna negativa befolkningstrend för att Kommunen ska kunna överleva. Med detta som bakgrund är det intressant att undersöka vilka tankefigurer Östersunds-Posten och Länstidningen Östersund framställer och presenterar av Strömsunds Kommun.Forskningsfråga: Vilka tankefigurer framställer och presenterar tidningarna ÖP och LT av Strömsunds Kommun?Metod: Kvalitativ textanalys samt ideologikritisk analys.Empiri: 6 artiklar fån Östersunds-Posten och 6 artiklar från Länstidningen Östersund.Slutsats: Sammanfattningen av denna analys är att ÖP och LT framställer främst negativa tankefigurer om Strömsunds Kommun som i slutändan kanske kan påverka Kommunen negativt i marknadsföringssyfte och hur invånarna själva och andra ser på Kommunen. Tankefigurer som landsbygdens underlägsenhet som aldrig kommer kunna konkurrera med storstäderna, samt landsbygden i sig som tankefigur.

På uppdrag från Hedemora Kommun har vi genom uppsatsen undersökt varför chefer i Kommunen väljer att avsluta sin anställning efter kort tid som anställda. Hedemora Kommun har uppvisat en stor omsättning av chefer under de senaste sex åren (sedan år 2005), totalt har uppemot 20 chefer avslutat sin anställning. Dessa 20 personer kommer från tre förvaltningar: Vård- och Omsorgsförvaltningen, Utbildningsförvaltningen samt Kommunledningskontoret. Syftet med uppsatsen är att ta reda på varför chefer slutar samt föreslå åtgärder för hur Hedemora Kommun kan skapa en bättre stabilitet isin chefskår. För att samla in data har vi använt oss av telefon- och personliga intervjuer.

Den här uppsatsen är ett kandidatarbete på Programmet för Fysisk planering på Blekinge Tekniska Högskola, och genomförs under utbildningens tredje år. Uppsatsen omfattar 15 hp. Uppsatsen tar upp hur en Kommun tillämpar planeringsvisioner och idéer vid skapandet av en stad och vid förnyelse av områden. I dagens planeringsdiskussioner pratas det mycket om hållbarhet, täthet och funktionsblandning. Bland annat dessa begrepp är centrala i skapandet av den goda staden.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning Hudiksvalls Kommun arbetar med Kommunikationen av varumärket Glada Hudik.Metod: Vi har valt att som undersökningsform använda en fallstudie. Arbetet har utförts med en kvalitativ metod och en deduktiv forskningsansats.Teoretiska perspektiv: Uppsatsens teoretiska ramverk utgår från teorier inom områdena platsmarknadsföring, marknadsKommunikation, varumärkesbyggande och Kommunikationsteori.Empiri: Studien grundar sig i Hudiksvalls Kommuns varumärkesarbete. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med verksamma inom Kommunen.Slutsats: Vår slutsats är att Hudiksvalls Kommun inte arbetar strategiskt med Kommunikationen av varumärket Glada Hudik. Vi har vidare kommit fram till att det råder delade meningar om vad Glada Hudik står för, beträffande profil, image och identitet..

AbstractSahlin, Marcus (2011) Kommunens omvärld ? En kontextualisering av omvärldsbevakning och omvärldsanalys i en Kommun[Surroundings of a municipality? A context of environmental awareness and environmental analysis in a Swedish municipality]Avancerad nivå, masteruppsats, examensarbete i Samhällsplanering 30 hp.Handledare: Urban NordinSpråk: SvenskaOmvärlden har blivit större i takt med att globaliseringen har gjort vår värld mindre. Kommuner kan ta hjälp av omvärldsbevakning och omvärldsanalys för att lättare skapa underlag för framtida planer och visioner. Syftet med uppsatsen är att, med hjälp av en fallstudie, beskriva hur en Kommun i Stockholmsregionen arbetar med omvärldsbevakning och omvärldsanalys. Avsikten är även att förklara vad omvärldsbevakning och omvärldsanalys kan betyda för en Kommun, samt undersöka om Kommunen upplever att det finns en konkurrenssituation på Kommunens ?marknad?.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Karlskrona Kommun skulle betygsättas utifrån Sustainable Urban Mobility Plan verktyget ADVANCE. Studien utgår framförallt ifrån forskningsförhållningssättet fallstudier, som framförallt har genomförts med hjälp av metoderna litteraturstudier samt ADVANCE. Litteraturstudierna har framförallt bestått av de strategier Karlskrona Kommun har antagit angående dess mobilitetsplanering och ADVANCE har använts som ett verktyg för att kunna upptäcka de positiva och negativa effekter dessa strategier har för Kommunen. Utifrån denna fallstudie, samt genom diskussioner med Lars Olofsson (trafiknämnden, Karlskrona Kommun), analyseras de resultat som verktyget ADVANCE visar upp, i dessa analyser ges även exempel på lösningar som Karlskrona Kommun skulle kunna använda sig av för att kunna förbättra sin nuvarande mobilitetsstrategi.

Det finns ett stort intresse för exoter inom skogsbruket och i denna rapport behandlas klippgran (Abies laciocarpa) och Contorta (Pinus contorta). Vid undersökningen av dessa trädsorter jämfördes diameter och höjdtillväxt med gran (Picea abies) och björk (Betula pubescens). Mätningarna utfördes på lokaler i Strömsunds Kommun i Jämtlands län vid Näxåsen (Strömsund) och runt Jorm i Frostviken på SCA:s marker.