Sök:

Sökresultat:

5572 Uppsatser om Kommunägd skog - Sida 57 av 372

Samstyret kring naturum pÄ Koster : En fallstudie om medborgerligt deltagande

Syftet med föreliggande uppsats Àr att utifrÄn ett teoretiskt och begreppsmÀssigt ramverk, bestÄende av en diskussion kring demokratiteori, governance, samstyre och deltagande, att genomföra en analys av samstyret i naturumprocessen. Förloppet kring naturum utgjorde en betydande del i processen kring bildandet av Kosterhavets nationalpark. KaraktÀristiskt för naturums samstyre har varit att företrÀdare för myndigheter frÄn nationell, regional och kommunal nivÄ har styrt och samarbetat tillsammans med företrÀdare frÄn lokal nivÄ. De aktörer som har ingÄtt i samstyret har varit NaturvÄrdsverket, LÀnsstyrelsen VÀstra Götaland, Strömstads kommun, KosternÀmnden och helÄrs- och delÄrsboende kosterbor. Fokus finns framförallt pÄ medborgarnas och KosternÀmndens deltagande.

Skötsel av vÀgnÀra skog för trafiksÀkerhet och naturupplevelse :

A great deal of the nature experience we get today is from travelling along our roads, which to a large extent go through the forest landscape. This makes the forest along our roads interesting to look at from a nature experience perspective. The main idea of this work is to increase the awareness of how we are affected by the forest when we travel through it and find out how the forest should be adapted to the road environment to create a pleasant nature experience as well as increase traffic safety. 0.9 % of Sweden's total forest area (equivalent to 200 000 hectares) is in close proximity to roads. Additionally, in Sweden 440 million hours are spent behind the wheel of which a great deal probably is spent on roads surrounded by forest in some form.

FörutsÀttningar för klimatsmart och ekologiskt hÄllbar skollunch i grundskolan ? en fallstudie frÄn tvÄ skolor

Skollunchen utgör en stor del av maten i den offentliga sektorn. Valet av livsmedel och dess hantering pÄverkar utslÀppen av vÀxthusgaser och den ökande miljöförstöringen. Syftet var att undersöka förutsÀttningar för klimatsmart och ekologiskt hÄllbar skollunch i grundskolan genom att kartlÀgga skollunchens ingredienser och göra en intervjuundersökning med personal inom skolmÄltidsverksamheten i tvÄ kommuner. Undersökningen bestod av en explorativ fallstudie som fokuserade pÄ ekologiska livsmedel, andelen vegetabilier och val av kött, sÀsongsanpassade produkter och livsmedelssvinn. Den genomfördes vid tvÄ grundskolor, en skola i Kristianstads kommun och en skola i Malmö kommun under vintersÀsongen vÄrterminen 2008.

Livscykelanalys: FörbrÀnning av hushÄllsavfall kontra biogas : miljömÀssiga och ekonomiska perspektiv med utgÄngspunkt i Oskarshamns kommun

Är det möjligt att reducera utslĂ€ppen av vĂ€xthusgaser och samtidigt nĂ„ en hĂ„llbar utveckling? Regionförbundet i Kalmar lĂ€n antog utmaningen 2006 och Ă€r dĂ€rmed en föregĂ„ngsregion i arbetet med detta. Till Ă„r 2030 Ă€r mĂ„let att Kalmar lĂ€n ska bli en fossilbrĂ€nslefri region. Den största potentialen anses finnas inom nya alternativ till fordonsbrĂ€nsle. HushĂ„llens sopor innehĂ„ller organiskt matavfall som skulle kunna bli fordonsgas.

Inventering av trÀdbrÀnsleaskor : en sammanstÀllning av spridningsbar aska i södra Sverige

I takt med ökande intresse för uttag av grot sÄ ökar ocksÄ intresset för Äterföring av aska tillbaka till skogen. I rapporten utreds hur mycket Äterföringsbar aska som produceras av förbrÀnningsanlÀggningar. Arbetet begrÀnsas genom att endast förbrÀnningsanlÀggningar med större kapacitet Àn 10 GWh trÀbrÀnsle per Är tas med . Dessutom sker en avgrÀnsning geografiskt till att endast ta med anlÀggningar placerade söder om en tÀnkt linje mellan Karlstad och Stockholm.Datainsamlingen för förbrÀnningsanlÀggningarnas askmÀngder har gjorts bÄde med telefonintervju och enkÀtundersökning. Totalt har 107 förbrÀnningsanlÀggningar tillfrÄgat.

Undersökning av transformationsmetoder inom AmmenÀs omrÄdet, Uddevalla kommun

Inom AmmenÀs omrÄdet i Uddevalla kommun förekommer det spÀnningar/skillnader mellan fastigheternas grÀnspunkter som ligger i kommunens databas, och de grÀnspunktskoordinater som man fÄr nÀr man mÀter med GNSS-utrustning, (detta trots det att bÄda systemen Àr i RT90 7.5 gon V).Databasens koordinater har tidigare transformerats frÄn Uddevallas lokala system U38, till RT90 7.5 gon V, och i GNSS-utrustningen anvÀnds ocksÄ RT90 7.5 gon V.För att fÄ ett homogent och överensstÀmmande koordinatsystem mÄste dagens stomnÀt och grÀnspunkter transformeras om till det system som GNSS-utrustningen anvÀnder (RT90 7.5 gon V).Jag har provat ett antal olika transformationssamband för att komma fram till vilken metod som ger bÀst resultat.NÀr det Àr sÄ stora spÀnningar som i detta fall Àr den bÀsta metoden för att fÄ ett bra resultat, att mÀta flera mindre omrÄden och transformera dem var för sig.NÀr man har fÄtt fram en acceptabel noggrannhet pÄ grÀnspunkterna, kan man utföra kommunala mÀtningsuppdrag med koordinater som kommer frÄn GNSS-utrustningen, vilket var syftet med examensarbetet..

En analys av variabler som pÄverkar bostadsrÀttspriser i Stockholms kommun : En multipel regressionsanalys över tiden

Denna studie har till syfte att undersöka hur betalningsviljan har Àndrats med tiden förolika prognostiska faktorer pÄ bostadsrÀtter. Resultatet kan anvÀndas för att förutspÄ prisutvecklingen pÄ bostadsrÀtter som exempelvis kan anvÀndas som underlag för att skapa ett rÀttvist premiepris pÄ försÀkringar för prisfall pÄ bostadsmarknaden.Undersökningen gjordes pÄ 118 718 antal sÄlda lÀgenheter mellan Är 2005 och 2013 i Stockholms kommun. Ett antal relevanta attribut och dess prognostiska faktorer pÄ bostadspriset undersöktes med multipel regression. En regression gjordes per Är varefter de prognostiska faktorerna analyserades och jÀmfördes.Resultatet av studien visar att betalningsviljan av boarea och avgift har minskat mellan Är 2005 och 2013. För boarea minskar betalningsvilja med ökat antal rum vilket skulle kunna vara en effekt av bolÄnetakets införande.

Besöksverksamhetens inverkan i Àldreomsorgens sÀrskilda boenden i Karlskrona kommun

Bakgrund: MedelÄldern ökar i dagens samhÀlle, det uppskattas att cirka 17 % av Sveriges befolkning Àr 65 Är och Àldre. BerÀkningar visar att Är 2030 kommer antalet mÀnniskor över 80 Är vara cirka 750 000. Med en sÄdan utveckling stÀlls det högre krav pÄ vad samhÀllet har att erbjuda sina Àldre. HÀr har olika frivilligorganisationer börjat spela en viktig roll för Àldreomsorgen. Syfte: Syftet var att belysa personalens upplevelser av och uppfattning om vilken inverkan frivilligorganisationers besök har pÄ den Àldre och verksamheten i Àldreomsorgens sÀrskilda boenden i Karlskrona kommun.

InmÀtning och berÀkning av restfelsmodell i plan för delar av Sala kommun

Ett referenssystemsbyte i en kommun Àr ett omfattande projekt som krÀver bÄde tid och pengar. Denna rapport kan förhoppningsvis vara en hjÀlp för kommuner som stÄr inför denna uppgift. Rapporten visar pÄ problem som kan uppstÄ och vad som Àr bra att tÀnka pÄ innan inmÀtningar pÄbörjas. Valet av passpunkter Àr den mest centrala uppgiften i samband med ett referenssystemsbyte. Att vÀlja punkter krÀver bra kÀnnedom om kommunens punktnÀt och en strategi om utformningen av restfelsmodellen.

ROS- Relationer och Sexualitet : En granskning av ROS- policyn pĂ„ uppdrag av Örebro kommun

Relationer och sexualitet utgör grundlĂ€ggande behov för alla mĂ€nniskor men detta Ă€r nĂ„got som ofta förbises av omgivningen nĂ€r det gĂ€ller funktionsnedsatta personer. Studiens syfte var att undersöka hur Örebro kommuns ROS- policy för bemötande av brukares kĂ€nslor, relationer och sexualitet tillĂ€mpas i dagliga arbetet pĂ„ boenden med sĂ€rskild service inom förvaltningen för funktionshindrade. Studien har haft följande frĂ„gestĂ€llningar: hur följer medarbetarna ROS- policyn, pĂ„ vilket sĂ€tt kan medarbetarnas förhĂ„llningssĂ€tt pĂ„verka brukarnas möjligheter till relationer och privatliv. För att fĂ„ svar pĂ„ forskningsfrĂ„gorna anvĂ€ndes kvalitativa intervjuer, för att generera uttömmande och detaljerade svar. Intervjuer genomfördes med elva enskilda medarbetare, vilka valts ut genom mĂ„linriktat urval via en pedagogisk verksamhetsutvecklare.

Public affairs i kommunal planering

Kommunikationen har en central roll i samhÀllsplaneringen och anvÀnds för att skapa visioner och mÄl, kommunicera till invÄnare och pÄverka beslut. I samband med Stockholmsförhandlingen hade kommunikationen stor betydelse för att lyckas förmedla behovet av tunnelbana. De konsulter som arbetar professionellt med kommunikation och anlitas för att formulera argumentationen förknippas ofta med lobbyism. NÀr jag först började studera Àmnet uppfattade jag att det finns olika definitioner av lobbyism och begreppet anvÀnds slarvigt för att uttrycka aktioner som egentligen bör skiljas Ät. Ett nÀrbeslÀktat begrepp Àr public affairs, en tjÀnst som erbjuder kommunikativ rÄdgivning i pÄverkansarbete.Det hÀr arbetet handlar om politisk konsultverksamhet och fokuserar pÄ tjÀnsten public affairs, och kommunen som uppdragsgivare.

Utbytesprognoser av rotstÄende skog : en studie av ett datasystem för apteringssimulering samt prov att generera prognoser för tillÀmpning i produktionsplanering vid skogsförvaltning och sÄgverk

Inom den svenska sÄgverksindustrin pÄgÄr idag en omdaningsprocess, i syfte att öka graden av kundorderstyrd produktion. Detta medför ökade krav pÄ sÄgverkens förhandsinformation om rÄvarans beskaffenhet, med avseende pÄ tirorets fördelning i diameter, lÀngd och kvalitet. Ett sÀtt att skaffa denna information kan vara att simulera apteringen för de planerade avverkningama. Syftet med denna studie har varit att belysa vilken inverkan styrparametrar och omfattning pÄ indata har för prognosresultatet vid simulerad aptering. Ett datasystem ,BASS-BEST!UPR, anvÀndes vid apteringssimuleringen för att generera utbytesprognoser av rotstÄende skog.

Skogsbrukets pÄverkan pÄ biologiska vÀrden : En utvÀrdering av Sala kommuns skogsbruk

Skogsbruk Àr, och har under lÄng tid varit, en viktig resurs i Sverige. Ett hÄrt brukande av skogen med inriktning pÄ hög tillvÀxt och lönsamhet har medfört att senaste Ärhundradenas skogsbruk har utarmat den biologiska mÄngfalden. Idag Àr miljömedvetenheten större och mÄnga skogsÀgare certifierar sin skog. I certifieringen ingÄr att lÀmna miljöhÀnsyn i form av exempelvis högstubbar, torrtrÀd och naturvÀrdestrÀd som ger livsmöjligheter till en stor mÀngd organismer. FrÄgan jag stÀller mig Àr huruvida skogsbruksmetoderna verkligen förÀndras genom denna certifiering och om de biologiska vÀrdena verkligen ökar.

Stödet efter en demensdiagnos: samarbetet mellan kommun och landsting

En demenssjukdom kan ha flera orsaker och risken att drabbas av denna sjukdom ökar med Äldern. Typiska tecken pÄ demenssjukdom Àr att minnet och den intellektuella förmÄgan hos en person gradvis och stadigvarande försÀmras. Behandlingen Àr inriktad pÄ att ge den som fÄtt en demenssjukdom ett sÄ bra liv som möjligt och att bromsa sjukdomens utveckling. För den anhöriga kan det vara svÄrt att acceptera att den nÀrstÄende drabbas av demenssjukdom och det blir en förlust som kan orsaka sorg, allt eftersom den nÀrstÄendes sjukdom fortskrider och personligheten förÀndras. Syftet med studien var att undersöka vilket stöd som kommunen och landstinget kunde erbjuda till mÀnniskor som drabbats av en demenssjukdom i Äldersgruppen 65 ? 75 Är, samt omfattningen av respektive huvudmans utformning av anhörigstöd.

SkogstillstÄnd och skogshistoria i Tyresta nationalpark : en jÀmförelse mellan nu och dÄ, Haninge och Tyresö

MÀnniskan har alltid pÄverkat sin omgivning. SÄ Àven skogen hon levt i nÀrheten av. Tyresta nationalpark har undantagits frÄn skogsbruk under de senaste hundra Ären. De aktiviteter som försiggick i Tyrestas skogar har lÀmnat avtryck i skogens struktur och Ärsringarna i de trÀd som Ànnu finns kvar. Det gör det möjligt att studera de aktiviteter som format Tyresta nationalpark och naturreservat under Ären 1700-1900.

<- FöregÄende sida 57 NÀsta sida ->