Sök:

Sökresultat:

5572 Uppsatser om Kommunägd skog - Sida 37 av 372

En studie om bevarandet av autonomi för Àldre personer med demens diagnos

Öckerö kommun var 1999 den kommun i VĂ€stra Götaland som hade störst problem med ungdomsfylleri.År 2002 anstĂ€lldes en drogförebyggande samordnare i kommunen som genomprojektet Alla Överens arbetar för att pĂ„verka förĂ€ldrar och andra vuxna till att inte tolereraalkohol bland underĂ„riga. Sedan dess har alkoholanvĂ€ndningen bland ungdomarna sjunkitdrastiskt. Tidigare forskning kring ungdomars alkoholbeteende visar att förĂ€ldrars attityd tillungdomsdrickande till stor del pĂ„verkar barnens alkoholanvĂ€ndande. Även faktorer som stödoch kontroll i form av regler och tillsyn har visat sig vara skyddande, medan kontroll i formav bestraffning och hot samt alkohol i hemmet anses mindre bra. Syftet med uppsatsen Ă€r attundersöka vilken attityd förĂ€ldrarna till elever i högstadiet i Öckerö kommun har till ungdomarsalkoholbeteende, samt hur de genom stöd, kontroll och eget drickande pĂ„verkar sinabarns alkoholbeteende.

En utredning över förutsÀttningarna och möjligheterna att etablera en drift- och underhÄllsenhet för anlÀggningsarbeten inom PEAB, Linköping

I denna rapport skall förutsĂ€ttningarna och möjligheterna utredas för drift- och underhĂ„llsverksamhet för utomhusmiljöer i LinköpingsomrĂ„det med omnejd. Rapporten Ă€r avgrĂ€nsad till de driftomrĂ„den som Linköpings kommun tillhandahĂ„ller. Peab har sedan tidigare inte haft nĂ„gra driftomrĂ„den inom Linköpings kommun, men erfarenhet frĂ„n liknande verksamhet finns inom regionen och företaget.Tanken jag gĂ„r in med i detta arbete, Ă€r att enheten skall kunna sköta ett eget driftomrĂ„de, interna skötselarbeten under garantitid samt vara tillgĂ€nglig som resurs för garanti- och ÄTA-arbeten. Rapporten kommer att Ă„skĂ„dliggöra hur marknaden ser ut och fungerar, om det finns utrymme för en ny aktör och hur man skall gĂ„ tillvĂ€ga för att etablera sig pĂ„ denna marknad..

Hur Barn- och utbildningsförvaltningen i Haninge kommunicerar med förskolorna i kommunen

Syftet med denna uppsats var att utifrÄn ett kommunikationsteoretiskt perspektiv granska hur en kommun arbetar med kommunikationen av mÄl och visioner mot sina förskolor, kommunala och fristÄende. Vidare Àmnade vi undersöka huruvida det finns skillnader i kommunens sÀtt att kommunicera med de tvÄ olika typerna av förskola. Med detta mÄl i sikte genomfördes en fallstudie av en svensk kommun: Haninge kommun. Vi utförde intervjuer med tre tjÀnstemÀn pÄ Barn- och utbildningsförvaltningen och fem förskolerektorer varav tvÄ var rektorer för kommunala förskolor. DÀrefter gjorde vi en enkÀtundersökning bland personalen pÄ förskolorna vars rektorer hade intervjuats.

Effekter av översvÀmningar : Exempel frÄn Köpings kommun

I och med de klimatförĂ€ndringar som sker vĂ€rlden över ökar ocksĂ„ frekvensen av naturolyckor. ÖversvĂ€mningar Ă€r en av de naturolyckstyper som drabbar nĂ€stan alla delar av vĂ€rlden och kan leda till förödande konsekvenser. ÖversvĂ€mningar i Sverige leder oftast bara till ekonomiska förluster medan det i fattiga lĂ€nder handlar om sociala konsekvenser. KlimatfrĂ„gan och dess konsekvenser har satts i centrum för bĂ„de FN, EU och regeringar runt om i vĂ€rlden och fĂ„tt högsta prioritet. Dessutom har översvĂ€mningar antagits som en egen del av klimatkonsekvenserna och behandlas specifikt av till exempel EU och Sveriges Regering.

FĂ€ltarbetsgruppen - Att finnas eller icke finnas? : En kvalitativ studie om nedlĂ€ggningen av fĂ€ltarbetsgruppen, Östersund

I den aktuella studien har följder studerats utav nedlĂ€ggningen av fĂ€ltarbetsgruppen i Östersunds kommun. Detta utifrĂ„n myndighetspersoner, ungdomar, politiker samt ideella organisationers anstĂ€lldas upplevelser. Studien bygger pĂ„ nio semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner som har arbetslivserfarenheter samt erfarenheter av fĂ€ltarbetsgruppens verksamhet. Studiens resultat pĂ„visar flertalet negativa följder gentemot ungdomar, dess vĂ„rdnadshavare, ideella organisationers samt för socialtjĂ€nsten. Intervjudeltagarna berĂ€ttar om hur ungdomarna har förlorat en vidare kontaktyta med myndighetspersoner vars uppgift Ă€r att befinna sig i ungdomarnas sociala miljö.

Kalibrering av stÄndortsindex i ett bestÄndsregister : en studie Ät Holmen Skog AB

Huvudsyftet med denna studie har varit att kalibrera Uustera) stÄndortsindex skattat med SIS, vilken Àr en funktion av stÄndortsfaktorer, med avseende pÄ stÄndortsindex skattat med SIH, vilken Àr baserad pÄ den aritmetiska medelhöjden och brösthöjdsÄldern för de tvÄ grövsta trÀden pÄ en cirkelprovyta med 10 meters radie. SIH anses vara den metod som ger det mest rÀttvisande stÄndortsindexet, men den kan endast anvÀndas dÄ provytan uppfyller en rad krav, medan SIS kan anvÀndas överallt Materialet i studien bestÄr av insamlat data frÄn Holmen Skogs företagstaxering Är 2000. För 700 provytor skattades stÄndortsindex med bÄde SIH och SIS. Det insamlade datamaterialet delades dÀrefter in i Ätta olika geografiska omrÄde, frÄn Norrköping till Lycksele och för de olika trÀdslagen tall (Pinus sylvestris) och gran (Picea abies). Huvudsyftet med kalibreringen har varit att skatta vÀrdet pÄ SIH givet att man vet vÀrdet pÄ SIS och andra stÄndorts- och bestÄndsegenskaper.

Död ved och förekomsten av tvÄ mossor som indikerar skoglig kontinuitet

Studiens syfte Ă€r att undersöka arterna Buxbaumia viridis och Nowellia curvifolia för att kunna förutse var man hittar dessa signalarter. Detta gjordes genom att död liggande ved undersöktes i Ycke naturreservat samt en nĂ€rliggande brukas skog, Östergötlands lĂ€n.Resultaten visar att faktorerna som Ă€r avgörande för B. virids Ă€r markkontakt och nedbrytningsklass. B. viridis föredrar att vĂ€xa pĂ„ lĂ„gor i de högre nedbrytningsklasserna (4-7) och med stor andel markkontakt, över 80 %.

Samverkan mellan kommun, föreningar och nÀringsliv för att stÀrka mÀnniskors delaktighet i samhÀllet

MÀnniskors jÀmlika förutsÀttningar att delta i samhÀllet har stor betydelse för folkhÀlsan. Utanförskapet Àr demokratins och största fiende och regeringens frÀmsta utmaning idag. Det finns samverkansformer och projekt som kan frÀmja en grÀnsöverskridande kommunikation och stÀrka mÀnniskors delaktighet. För att bemöta denna utmaning krÀvs aktiva och grÀnsöverskridande samverkansformer. Syftet med studien var att belysa erfarenheter och önskemÄl om samverkan mellan föreningar, nÀringsliv och kommunen som kan stÀrka mÀnniskors delaktighet.

Krisen i Öckerö kommun, vad hĂ€nde sedan? : fiskerinĂ€ringens pĂ„verkan pĂ„ öbornas liv och deras gömda berĂ€ttelser om förĂ€ndringarna

Detta Ă€r en kandidatuppsats med samhĂ€llsvetenskaplig inriktning med fokus pĂ„ mĂ€nniskors egna berĂ€ttelser. Fem intervjuer och observationer ligger som grund för denna studie som avgrĂ€nsas till Öckerö kommun i Göteborgs norra skĂ€rgĂ„rd. Jag vill med denna uppsats förmedla en kĂ€nsla av öbornas vardagsliv och hur de sjĂ€lva ser pĂ„ det. Med den fenomenologiska teorin belyser och analyserar jag informanternas egen livsvĂ€rld och tidsmedvetande. Hur de sjĂ€lva talar om dĂ„tiden, nutiden och framtiden har en betydande roll igenom hela texten.

Tre kommuner ur ett framtidsperspektiv : ScenarioframstÀllning ? ett innovativt verktyg

Sveriges kommuner stÄr inför ett omfattande generationsskifte dÀr viktig kompetens kommer att försvinna. De behöver verktyg för att lyckas med kompetensöverföring men de behöver ocksÄ jobba pÄ sin image för att de ska kunna locka till sig nya och kompetenta medarbetare.Ett EU-finansierat projekt kallat Kompetensbron har startats som ett samarbete mellan nio kommuner. Projektet kommer att strÀcka sig till 2011 och syftar till att underlÀtta det generationsskifte som vÀnta. HÄbo kommun Àr den drivande kommunen och likvÀl vÄr uppdragsgivare.Syftet med examensarbetet Àr att kommunerna i projektet Kompetensbron ska fÄ mer material att arbeta med men framförallt att de ska fÄ ett nytt, innovativt verktyg för framtidsplanering och se hur framtiden kan komma att se ut.FrÄgestÀllningar som styrt studien Àr: Vad har kommunernas unga medarbetare för syn pÄ sin arbetsgivare? Vad anser de utmÀrker en attraktiv arbetsgivare? Vad har de unga medarbetarna för syn pÄ kompetens?Rapporten prÀglas av en kvalitativ metod dÀr semistrukturerade intervjuer genomförts med unga medarbetare i HÄbo kommun, Enköping kommun samt Upplands VÀsby kommun.

Digitala fotogrammetriska arbetsstationer för skoglig flygbildstolkning :

SCA Skog has taken the initiative to this Master?s thesis. Today SCA Skog has a great need to update their informtion on young forest stands across large areas. Traditional field inventory methods for updating stand databases are expensive and time consuming. However, the inventory could be made more efficient if stand boundaries and stand characteristics are derived from aerial photographs.

FörskollÀrares och barns uppfattning om hÀlsofrÀmjande arbete pÄ förskolan

Forskningen visar att introduktion av goda hÀlsosamma vanor för barn i tidig Älder bidrar till en hÀlsosammare livsstil som vuxen.Syftet Àr att ta reda pÄ hur pedagogerna arbetar och resonerar kring begreppet hÀlsa med fokus pÄ fysisk aktivitet och kost. De medverkande pedagogerna i undersökningen har en medvetenhet och kunskap om rörelsens betydelse och arbetar praktiskt med detta dagligen, bland annat genom utevistelse, rörelselek, gymnastik samt promenader till skog och mark. Det förekommer Àven matrÄd pÄ förskolorna dÀr pedagoger tillsammans med de kostansvariga kan vara med och pÄverka.FörskollÀrarna anser att det Àr viktigt att arbeta hÀlsofrÀmjande i förskolan för att ge barnen kunskaper och etablera grunda sunda vanor för livet..

Personlig assistans - teori och verklighet. : En komparativ studie om hur implementeringen av LSS lagen genomförs samt hur det fungerar i praktiken i Jönköpings Kommun.

Hur ser personliga assistenter pÄ sitt yrke, vad som Àr rimligt att utföra och tillvÀgagÄngssÀtt egentligen och hur ser deras chefer pÄ det?  Genom att jÀmföra detta med det som framkommer gÀllande hur Jönköpings Kommun genererat och implementerat de riktlinjer som ligger till grund för en personlig assistents arbete med LSS lagen och andra direktiv kan Àven rimligheten i att kunna utföra personlig assistans utan generella riktlinjer tydliggöras. Det framkommer ett eventuellt behov av nÄgon form av klarlÀggande av riktlinjer för att en sÄ bra fungerande assistans som möjligt ska kunna utföras under bra arbetsförhÄllanden vilket gynnar bÄde assistenter och brukare..

Ut och mÄ bra! : Utevistelsens pÄverkan pÄ förskolebarns hÀlsa

Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ hur förskolebarns hÀlsa ? fysiskt, psykiskt och socialt pÄverkas av att vistas utomhus. Vi valde att göra en kvalitativ studie som bygger pÄ semistrukturerade intervjuer. I arbetet redovisas tio pedagogers och en av BarnhÀlsovÄrdens personals syn pÄ utevistelsens pÄvekan pÄ barns hÀlsa. Resultatet frÄn vÄr studie visar att alla respondenter ser att utomhuspedagogik och hÀlsa hör ihop pÄ ett tydligt sÀtt.

En attraktiv arbetsplats: En vÀg till att uppfattas som en attraktiv arbetsgivare av befintlig och framtida arbetskraft

LuleÄ kommun stÄr inför en generationsvÀxling de kommande Ären. Ett stort antal pensionsavgÄngar medför ett rekryteringsbehov pÄ cirka 500 medarbetare Ärligen de nÀrmsta Ären samtidigt som prognoserna visar att generationen som ska ersÀtta pÄ arbetsmarknaden Àr mindre Àn den som lÀmnar den. I den konkurrenssituation som befaras uppstÄ mellan arbetsgivare gÀller det att kunna erbjuda en attraktiv arbetsplats, dels för att behÄlla befintlig arbetskraft och dels för att locka till sig den framtida arbetskraften. Denna studie har som syfte att jÀmföra de krav framtida arbetskraft stÀller pÄ en attraktiv arbetsplats gentemot de uppfattningar LuleÄ kommuns anstÀllda har om sin arbetsplats för att pÄ sÄ sÀtt hitta förbÀttringsförslag som kan leda till en arbetsplats som Àr attraktiv för bÄde befintlig och framtida arbetskraft vilket Àr grunden till att ses som en attraktiv arbetsgivare. Detta görs genom en jÀmförelse av en enkÀt med LuleÄ tekniska universitets studenter, som i studien fÄr representera den framtida arbetskraften, och LuleÄ kommuns medarbetarenkÀt för 2011 samt kompletterande intervjuer med medarbetare pÄ högre nivÄer i organisationen.

<- FöregÄende sida 37 NÀsta sida ->