Denna uppsats grundar sig i den teoretiska konflikten mellan den i Sverige gÀllande löftesprincipen och kontraktsprincipen som Àr den gÀllande principen i den internationella köplagen, United Nation Convention on Contracts for the International Sale of Goods, CISG. Uppsatsen tar avstamp i det faktum att de nordiska lÀnderna har valt att inte ratificera den del i CISG som rör avtalsingÄende. Vi har utrett vilka praktiska konsekvenser dessa skillnader fÄr och om det finns nÄgot behov för Sverige att ansluta sig till den del av CISG som behandlar avtalsingÄende. Uppsatsen bestÄr först av en litteraturbaserad del som redogör för de olika anbudsprinciperna, CISG och avslutningsvis innebörden av letter of intent och standardavtal i korthet. För att undersöka hur detta fungerar i praktiken har vi utöver studier av juridisk doktrin valt att intervjua anstÀllda pÄ Stora Enso.

 Syfte: Sponsring blir allt viktigare för de ideella föreningarnas ekonomi eftersom stödet frÄn den offentliga sektorn minskar. För att sponsringen ska vara avdragsgill för sponsorerna krÀvs att vÀrdet av de motprestationer som de erhÄller ska motsvara vÀrdet av bidraget. Vi vill med uppsatsen belysa hur vÀrderingen görs samt skapa en förstÄelse för de olika förutsÀttningar som rÄder för de smÄ sponsorerna och sponsortagarna i jÀmförelse med de som arbetar med kommersiell sponsring.Metod: VÄr undersökning bygger pÄ en kvalitativ metod. VÄrt empiriska material samlar vi in genom att genomföra sex stycken intervjuer med personer som pÄ ett eller annat sÀtt jobbar med sponsring antingen pÄ kommersiell- eller den goda samhÀllsmedborgarens nivÄ. I vÄr teoretiska referensram anvÀnder vi oss av litteratur som bland annat Àr hÀmtad frÄn artiklar, broschyrer och böcker som pÄ ett eller annat sÀtt tar upp hur företag och ideella föreningar vÀrderar motprestationen vid sponsring.

I takt med ökande urbanisering fluktuerar befolkningsmÀngden allt kraftigare i smÄ orter och mÄnga Àr beroende av turism. Leksand Àr en av de orter som upplever en kraftig tillströmning av turister under sommaren. Stora ytor stÄr tomma över vintern och pÄverkar livet i centralorten negativt. Kommunen strukturerar nu om sitt centrum och efterlyser flexibel gestaltning som passar bÄde hög- och lÄgsÀsong. Flexibel urban design innebÀr att offentliga miljöer ska vara förberedda pÄ demografiska förÀndringar och tillgodose blandade mÄlgrupper pÄ lÄng sikt, utan att en hel omgestaltning Àr nödvÀndig.

Idag Àr det mycket kostsamt att byta ut fjÀrrvÀrmerör. Med traditionella metoder innebÀr det, förutom stora material- och personalkostnader, att övriga samhÀllet drabbas i form av lÄng­variga störningar i trafik och stadsbild. Genom att renovera rören istÀllet för att byta ut dem hoppas nÀtÀgare kunna genomföra förnyelsearbetet sÄvÀl snabbare som billigare samt med minimal Äverkan pÄ miljön.Relining Àr ett samlingsnamn för förnyelse av rör inifrÄn. Relining har anvÀnts vid renovering av avloppsrör under lÀngre tid och sedan ett par decennier Àven vid renovering av rör för dricksvatten till fastigheter. Hittills har relining inte anvÀnts för att renovera fjÀrrvÀrmerör.

Bakgrund och problemdiskussion: AffÀrsstrategier syftar till hur företag skapar vÀrde för kunden och differentierar sig frÄn konkurrenterna pÄ marknaden. Som ett led att göra organisationen medveten om strategin krÀvs en god implementering och ett förverkligande av strategin. Implementeringen blir ofta graven för strategier och den största utmaningen för företag Àr inte att formulera strategin, utan att förverkliga den. Controllerns huvudsakliga uppgift har lÀnge varit att skaffa finansiell infromation som ligger till grund för beslutsfattande. Dock har forskning pÄ senare Är visat att rollen som controller i kommersiella organisationer Àr under förÀndring och att den kan komma att fÄ en större betydelse för förverkligande av strategier i organisationer.

Fotboll Àr idag mer Àn bara en sport. Dess popularitet har sedan starten för lite drygt 100 Är sedan, ökat kontinuerligt och dÀrmed Àven dess betydelse för omvÀrlden. De senaste decenniernas vÀldiga kommersiella inslag inom fotbollen har inneburit att samtliga aktörer inom sporten har varit tvungna att anpassa sig inom en ny typ av ?spelplan? och fotbollssupportern Àr inget undantag. Dessa fotbollssupportrar som sÀsong efter sÀsong investerar bÄde sin kropp och sjÀl i vÄtt och torrt, för att kunna följa sitt favoritlag, brukar pÄ senare tid, allt som oftast, Àven hamna i mediernas uppmÀrksamhet och i sin tur allmÀnhetens. Jag har i samband med min forskningsuppsats valt att koncentrera mig pÄ den problematiska bilden av fotbollssupportern i den svenska dagspressen ? med sÀrskilt fokus pÄ maskulinitetsperspektivet. Jag har följaktligen valt att koncentrera mig pÄ tvÄ negativa supporterhÀndelser som fick en vÀldigt stor genomslagskraft bland medierna i allmÀnhet och dagspressen i synnerhet. Dessa tvÄ hÀndelser uppstod i samband med de allsvenska fotbollsmatcherna mellan AIK och Hammarby pÄ RÄsunda den 18 oktober 2004 och mellan Hammarby och DjurgÄrden pÄ Söderstadion den 28 augusti 2006. DÄ mitt empiriska material enbart bestÄr av nyhetsartiklar och krönikor har jag valt att anvÀnda mig av en textanalytisk metod i min forskningsstudie.

SammanfattningTitel: ?Tyngdlösa fotbollsklubbar - En studie om Immateriella tillgĂ„ngar i Fotbolls AB?Seminariedatum: Tisdagen 22 Januari 2008Ämne/kurs: Företagsekonomi C-uppsats, 15 pFörfattare: Olle Alexandersson, Peter SandĂ©nHandledare: Per NordströmNyckelord: Immateriella tillgĂ„ngar, Fotboll, IAS 38, RR 15Bakgrund: Den moderna fotbollens kommersiella utveckling innebĂ€r att fotbollsklubbar idag i allt större utstrĂ€ckning drivs som företag. Det Ă€r i skrivande stund fyra allsvenska fotbollsklubbar som bedriver delar av verksamheten i AB. Utvecklingen i dagens företaga Ă€r att de Ă€r alltmer kunskapsinriktade. Den finansiella styrkan sitter inte lĂ€ngre nödvĂ€ndigtvis i fysiska tillgĂ„ngar, sĂ„som maskiner och inventarier, utan bestĂ„r allt oftare av icke-fysiska tillgĂ„ngar som patent, kontrakt och andra legala rĂ€ttigheter.

NÀr jag fick klartecken att lÀsa c-kursen i aug 2008 började jag genast att fundera pÄ ett Àmne som jag skulle vilja skriva om. Jag har ett stort intresse av kulturarv och hur de anvÀnds kommersiellt och började fundera pÄ vilka kulturarv som finns i nÀromrÄdet som jag skulle vilja undersöka nÀrmare. Samtidigt arbetade jag fortfarande kvar pÄ mitt sommarjobb nere pÄ Astrid Lindgrens vÀrld i Vimmerby och nÀr jag sa till en kollega att jag skulle skriva en c-uppsats under hösten föreslog hon skÀmtsamt att jag skulle skriva om parken. Denna idé var inte helt dum tyckte jag och började dÄ fundera pÄ hur jag skulle kunna kombinera mitt intresse med en undersökning av parken. Under sommaren har jag blivit varse om hur hÄrt parken arbetar för att vara en park i Astrids anda och jag har förstÄtt att det ligger mycket arbete och mÄnga förkastade idéer bakom parkens utseende.

Arkitektkontoret Sweco Architects i Göteborg har tagit fram ett förslag för ett bostadsomrÄde i Varberg, dÀr Varbergs kommun var bestÀllare. De föreslog att ett eget omrÄdesförslag skulle tas fram i Revit Architecture utifrÄn de planbestÀmmelser som gÀller i omrÄdet. Som en fördjupning i detta arbete valdes att Àven studera arbetsprocessen i programmet samt hur denna process kan tidsoptimeras. Ett problem idag Àr att en sÄdan process kan vara tidskrÀvande och ineffektiv. Syftet med detta arbete var att finna idéer pÄ hur processen kan effektiviseras och att utveckla kunskaperna om Revit.Som en inledning modellerades hur omrÄdet ser ut idag i Revit utifrÄn en ritning skapad i AutoCAD.

The Swedish commercial real estate market is in the current situation globally affected and is actively interacting with the rental and capital markets through international tenants and investors who are setting new demands on the property owners. The European Union has set new requirements as well in purpose of reducing humanity?s negative effect on the climate and therefore the international real estate market has introduced Green Building-certificates in order to decrease the real estate industry?s environmental impact.Certificated buildings with low energy consumption are a more common sight in Sweden these days. The development, however, could go even faster if there was not certain difficulties between property owners and tenants. Previous research has revealed that tenants do not always have knowledge about, or may have access to the economic benefits that a green building can provide.

Denna rapport beskriver ett examensarbete utfört pÄ Volvo Personvagnar i Göteborg. Examensarbetet Àr avslutningen pÄ civilingenjörsprogrammet i Industriell Ekonomi vid LuleÄ tekniska universitet. Volvo Cars Customer Service, hÀdanefter refererat till VCCS, Àr en enhet inom Volvo Personvagnar. VCCS ansvarar för eftermarknaden, med distribution av reservdelar och tillbehör. Varje artikel som levereras frÄn VCCS ska vara förpackad i Volvos originalemballage enligt en given förpackningsinstruktion.

Integrationsklausuler (Eng. ?merger clause?, ?entire agreement clause? eller ?integration clause?) Àr en allt vanligare företeelse i svenska, kommersiella avtal. Klausulernas syfte Àr att sÀkerstÀlla att det skriftliga avtalet utgör parternas fullstÀndiga överenskommelse samt reglera hur tillÀgg och förÀndringar av avtalet ska ske. Vanligtvis anger integrationsklausuler Àven att det skriftliga avtalet ersÀtter alla tidigare överenskommelser, avtal eller utfÀstelser.

I takt med den alltmer omfattande globaliseringen har grÀnsöverskridande placeringar i utlÀndska tillgÄngar underlÀttats och blivit en alltmer ökande trend bland vÀrldens investerare. Vid en nÀrmare studie av svenska börsnoterade, privata samt institutionella fastighetsplacerares bolag kan noteras en relativt stark koncentration till den svenska marknaden. Examensarbetet som följer har syftat till att utreda vad det Àr som driver respektive repellerar investerare frÄn investering i utlÀndska marknader. FrÀmst har svenska investerares instÀllning till och aktivitet pÄ utlÀndska marknader med avseende pÄ direktÀgda fastigheter undersökts.En investerares val av portfölj bestÀms av marknadsrelaterade riskkomponenter sÄsom likviditetsperspektivet och skattelÀget, men Àven den personliga utgÄngspunkten, budgeten och det egna investeringsmotivet. Fastighetsinvesterare Àr ytterligare exponerade mot flera unika fastighetsanknutna riskfaktorer och attribut sÄsom den lÄngsamt uppdaterade marknadsinformation och det bestÀmda lÀget, som gör en fastighet kÀnslig för miljö ? och omgivningspÄverkan till följd av politisk instabilitet och omrÄdesspecifika omvÀlvningar.

Ett vanligt problem för fjÀrrvÀrmeföretag Àr svÀngningar i den dagliga efterfrÄgan pÄ fjÀrrvÀrme. NÀr efterfrÄgetoppar sker i fjÀrrvÀrmenÀtet behöver fjÀrrvÀrmeföretagen oftast anvÀnda sina topplastpannor, vilka vanligtvis drivs pÄ bÄde dyra och miljöovÀnliga brÀnslen. Ett sÀtt att ÄtgÀrda detta problem har traditionellt varit att anvÀnda en ackumulatortank som vÀrmelager. Men med ny och billigare mÀt- och styrsystemteknik har kommersiella lösningar börjat vÀxa fram dÀr istÀllet byggnader kan anvÀndas som vÀrmelager.Syftet med examensarbetet Àr att undersöka de tekniska och ekonomiska möjligheterna för att anvÀnda byggnader som vÀrmelager i ett fjÀrrvÀrmesystem och jÀmföra det med att anvÀnda en ackumulatortank som vÀrmelager. Det förs en diskussion om hur ett samarbete skulle kunna se ut mellan fjÀrrvÀrmeföretag och fastighetsÀgare för att möjliggöra anvÀndningen av byggnader som vÀrmelager.

Kvalitet hos översÀttningar Àr beroende av korrekt anvÀndning av specialiserade termer, som kan göra översÀttningen lÀttare att förstÄ och samtidigt minska tidsÄtgÄng och kostnader för översÀttningen (Lommel, 2007). Att terminologi anvÀnds konsekvent Àr viktigt, och nÄgot som bör granskas vid en kvalitetskontroll av exempelvis översatt dokumentation (Esselink, 2000). Det finns idag funktioner för automatisk kontroll av terminologi i flera kommersiella program. Denna studie syftar till att utvÀrdera sÄdana funktioner, dÄ ingen tidigare större studie av detta har pÄtrÀffats.För att fÄ en inblick i hur kvalitetskontroll sker i praktiken genomfördes först tvÄ kvalitativa intervjuer med personer involverade i detta pÄ en översÀttningsbyrÄ. Resultaten jÀmfördes med aktuella teorier inom omrÄdet och visade pÄ stor överensstÀmmelse med vad exempelvis Bass (2006) föresprÄkar.UtvÀrderingarna inleddes med en granskning av tÀckningsgrad hos en verklig termdatabas jÀmfört med subjektivt markerade termer i en testkorpus baserad pÄ ett autentiskt översÀttningsminne.