Studien studerar inta?ktsredovisningen i idrottens elitverksamhet. Studien a?r inriktad mot ishockeyns Elitserie och fotbollens Allsvenska. Syftet med studien a?r att underso?ka vilka problem som kan uppsta? i inta?ktsredovisningen och fo?rklara dem.

CerebellÀr abiotrofi Àr en sjukdom som drabbar ett flertal olika djurarter och innebÀr en degeneration av purkinjecellerna i lillhjÀrnan. Eftersom lillhjÀrnan Àr den del av hjÀrnan som styr finmotoriken kommer tillstÄndet att ge upphov till att finmotoriken försÀmras kraftigt. Hos hÀst Àr det frÀmst arabhÀsten som drabbas men Àven hos raser dÀr arab korsats in för att förfina linjerna dyker sjukdomen upp emellanÄt. En hÀst med denna defekt kommer att verka helt normal vid födseln men symptomen upptrÀder relativt tidigt oftast mellan sex veckor till ett halvÄr efter födseln. Symptom som en drabbad hÀst uppvisar Àr bl.a. ataxi och muskeltremor, frÀmst dÄ i halsmuskulaturen.

Bakgrund: I en konkurrenskraftig miljo? med fo?ra?nderliga villkor kra?vs en tilla?mpning av sofistikerade styrverktyg inom ett fo?retags ekonomistyrsystem. Verksamheten PostNord AB har i och med en bolagisering och avreglering genomga?tt en strukturomvandling men har fortfarande ett statligt uppdrag samtidigt som de konkurrerar med helt kommersiella fo?retag.Problemdiskussion: PostNord AB fa?r i dagsla?get inte o?nskad effekt pa? styrning i verksamheten da? det brister i fo?rha?llning till budgeten. Detta har utmynnat i en diskussion kring relationen mellan budget och prestationsma?tning och dess styreffekter i organisationen.Syfte: Studiens syfte a?r att kartla?gga PostNord ABs ekonomistyrsystem med sa?rskilt fokus pa? budget och prestationsma?tningar och dess styreffekter i organisationen.

I allt fr?n kommuners styrande dokument till pedagogiska forum p? n?tet via kommersiella produkter och en uppsj? av studentuppsatser i universitetens databaser upplever vi att intresset f?r anv?ndning av Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, och d? fr?mst visuellt st?d, har ?kat markant de senaste ?ren. AKK har g?tt fr?n att vara ett kommunikations-verktyg fr?mst riktat till enskilda barn med funktionsvariationer till ett kommunikationsverktyg som numera anv?nds alltmer frekvent, som en del i den tydligg?rande l?rmilj?n, framf?r allt i f?rskolan. Samtidigt upplever vi att det saknas forskning om AKK inom det pedagogiska f?ltet och framf?r allt i relation till f?rskolan.

Denna uppsats uppmÀrksammar fenomenet volontÀrturism som anses vara mer utav en vÀlgörande form av resa, dÀr volontÀrer anmÀler sig frivilligt att arbeta ideellt med olika projekt runt om i vÀrlden, en turismform som Àr ömsesidigt fördelaktig för bÄda parter. VolontÀrer reser sjÀlva eller med en organisation till olika lÀnder för att erbjuda sin tid och hjÀlp i olika projekt, bland annat för att fÄ erfarenhet och en upplevelse i retur.Syftet med denna studie Àr att begreppsliggöra vad volontÀrturism Àr och dess innebörd, samt undersöka hur en volontÀrturists vardag ser ut, innefattande deras arbetsuppgifter, förpliktelser och upplevelser i Kenya. Sedermera undersöker vi Àven volontÀrturisternas förvÀntningar kontra den faktiska upplevelsen pÄ deras resa till vÀrdnationen.  För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte och frÄgestÀllningar har vi genomfört intervjuer med Ätta volontÀrer, varav tvÄ skedde pÄ plats i Nairobi, Kenya, samt sex intervjuer per mail. Vidare genomfördes intervjuer med tvÄ olika volontÀrorganisationer, nationella samt internationella. Organisationerna som intervjuades var ICYE och PeaceWorks.

Obemannade system blir allt vanligare bÄde pÄ den militÀra och kommersiella marknaden. Unmanned Aerial Vehicle, i vardagssprÄk benÀmnt som drönare, Àr ett flygplan som ombord saknar en mÀnsklig pilot. DÄ utbudet och efterfrÄgan av obemannade farkoster ökar mÄste tillverkarna lÀgga mer fokus pÄ att kunna erbjuda hela system, vilket innebÀr att vid försÀljning kan ett komplett system för obemannade farkoster erbjudas. DÀrför Àr behovet av tillbehör och kringutrustning idag lika viktigt som det obemannade flygplanet.Unmanned Systems Group grundades 2012 med verksamhet i bÄde Schweiz och Sverige. Företaget förser den globala marknaden med innovativa produkter och tekniska lösningar inom omrÄdet för Remotely Piloted Aircraft Systems.

UtgÄngspunkten i uppsatsen har varit det dÄliga betyg svenska TV-tittare i flertalet konsumentundersökningar tilldelat TV-reklamen; de har angett att de upplever den som negativ, irriterande och störande. Med detta som bakgrund har vi valt att undersöka den svenska TV-marknaden och pÄ det sÀtt branschens olika aktörer arbetar pÄ med just TV-reklam. Det framkom vÀldigt tidigt och tydligt att de arbetsverktyg och mÀtmetoder som anvÀnds för placera TV-reklam i olika kanaler och program Àr relativt godtyckliga och grova. Vi har med ovan nÀmna problematik som bakgrund valt att fördjupa oss i den eventuella nyttan av att med hjÀlp av noggrann placering bÀttre kunna anpassa TV-reklamen till mÄlgrupperna och deras intressen samt att undersöka hur detta kan pÄverka deras attityd till TV-reklamen. För att nÀrmare studera hur det gÄr till nÀr reklamplats bokas och köps i TV-mediet har vi valt att intervjua personer som jobbar pÄ mediebyrÄer, men Àven personer pÄ reklambyrÄer och marknadsundersökningsföretag.

Internet har gett konsumenten en ökad marknadsöverblick, detta har gjort det möjligt för konsumenten att tidseffektivt jÀmföra varor och priser. Detta innebÀr att dagens konsument Àr betydligt mer vÀlinformerad. Medvetenheten om en stor och komplex marknad innebÀr ett högt engagemang och upplevda risker med köpet som följd. Det höga engagemanget innebÀr att man som konsument bland annat söker information för att reducera sina upplevda risker.Syftet med denna uppsats Àr att minska luckan i teorin om konsumenters riskreducerande informationsbeteende dÄ de genomgÄr köpprocessen i ett högengagemangsköp. Ett annat syfte blir att se vilka faktorer kring informationssökning som Àr viktiga i ett högengagemangsköp pÄ en högteknologisk marknad 2006.

Bakgrund och problem Fastighetsmarknaden har en betydande roll i ekonomin vilket bevisas genom att fastighetsbolagen, inom den kommersiella marknaden, utgör de största lÄntagarna hos bankerna. NÀr bankerna drabbas av kreditförluster Àr det oftast en följd av fastighetsbolagens bristande betalningsförmÄga. Fastighetsbolag Àr generellt högt belÄnat, och lÄn ses som ett incitament vars syfte Àr bland annat signalera marknaden om företagets goda framtidsutsikter. Bolagen strÀvar efter en balans av finansieringsmedel vilket Àr förhÄllandet mellan eget kapital samt lÄnat kapital, benÀmnt kapitalstruktur. Enligt Myers (1984) vÀljer företag i första hand att finansieras av kvarhÄllna vinster, utifrÄn vinsterna distribueras utdelningar.

PROBLEMBAKGRUNDKungsleden Ă€r ett fastighetsbolag som ser avkastning som viktigare Ă€n fastighetens kategori och geografiska lĂ€ge, mĂ„let Ă€r att kontinuerligt höja portföljens riskjusterade avkastning. Verksamheten omfattar bĂ„de fastighetshandel och fastighetsförvaltning. NĂ€rmare hĂ€lften av bolagets tillgĂ„ngar finns i den publika sektorn och lika mycket i kommersiella fastigheter.SYFTESyftet Ă€r att studera Kungsledens utveckling frĂ„n bolagets bildande tills idag. Vi skall Ă€ven försöka svara pĂ„ varför bolaget satsar sĂ„ mycket pĂ„ publika fastigheter och hur de har lyckats skapa lĂ„ngsiktigt hög avkastning till sina aktieĂ€gare.AVGRÄNSNINGARVi har valt att avgrĂ€nsa oss till att endast analysera Ă„rsredovisningarna för Kungsleden frĂ„n dess att bolaget börsintroducerades 1999 till den senaste Ă„rsredovisningen 2006.METODVi har valt att göra en kvantitativ analys och har anvĂ€nt oss enbart av sekundĂ€rdata i form av artiklar, böcker och Ă„rsredovisningar i vĂ„r undersökning av Kungsleden.SLUTSATSERVĂ„ra slutsatser Ă€r att det som driver Kungsledens verksamhet framĂ„t Ă€r subjektet det vill sĂ€ga de anstĂ€llda och Kungsleden har lyckats vĂ€l med att förmedla sina vĂ€rderingar och sin affĂ€rskultur till dem. Vi tycker att det Ă€r viktigt att Kungsleden Ă€ven i framtiden fokuserar pĂ„ att rekrytera rĂ€tt mĂ€nniskor till sin organisation som Ă€r flexibla och förĂ€ndringsbenĂ€gna dĂ„ detta Ă€r en förutsĂ€ttning för att snabba beslut skall kunna fattas.

Den senaste tiden har det varit mycket diskussioner kring de nya stora aktörerna inom It-branschen dÀr det amerikanska företaget Facebook vÀrderas högst av dem, av vissa analytiker upp till femtio miljarder dollar. PÄ grund av denna utveckling och historiken kring It-bubblan i början pÄ 2000-talet har vi valt att granska hur revisorer och analytiker kommer fram till dessa höga vÀrden pÄ företagen samt vilka faktorer som Àr viktigast vid företagsbesiktningar.VÄr problemformulering lyder: finns det nÄgra skillnader i förvÀrvsprocessen av nystartade It-företag jÀmfört med traditionella mogna bolag?UtifrÄn problemstÀllningen syftar studien till att utreda hur vÀrderings- och due diligence processer för nystartade It-företag skiljer sig jÀmfört med traditionella mogna företag vid samgÄenden och förvÀrv. Med denna komplexa problemstÀllning ansÄg vi ett hermeneutiskt synsÀtt och en deduktiv ansats bÀst lÀmpad. Den teoretiska referensramen Àr uppdelad i tre kategorier; due diligence, finansiell due diligence och slutligen vÀrdering.

Denna uppsats uppmÀrksammar fenomenet volontÀrturism som anses vara mer utav en vÀlgörande form av resa, dÀr volontÀrer anmÀler sig frivilligt att arbeta ideellt med olika projekt runt om i vÀrlden, en turismform som Àr ömsesidigt fördelaktig för bÄda parter. VolontÀrer reser sjÀlva eller med en organisation till olika lÀnder för att erbjuda sin tid och hjÀlp i olika projekt, bland annat för att fÄ erfarenhet och en upplevelse i retur.Syftet med denna studie Àr att begreppsliggöra vad volontÀrturism Àr och dess innebörd, samt undersöka hur en volontÀrturists vardag ser ut, innefattande deras arbetsuppgifter, förpliktelser och upplevelser i Kenya. Sedermera undersöker vi Àven volontÀrturisternas förvÀntningar kontra den faktiska upplevelsen pÄ deras resa till vÀrdnationen.  För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte och frÄgestÀllningar har vi genomfört intervjuer med Ätta volontÀrer, varav tvÄ skedde pÄ plats i Nairobi, Kenya, samt sex intervjuer per mail. Vidare genomfördes intervjuer med tvÄ olika volontÀrorganisationer, nationella samt internationella. Organisationerna som intervjuades var ICYE och PeaceWorks.

Denna uppsats uppmÀrksammar fenomenet volontÀrturism som anses vara mer utav en vÀlgörande form av resa, dÀr volontÀrer anmÀler sig frivilligt att arbeta ideellt med olika projekt runt om i vÀrlden, en turismform som Àr ömsesidigt fördelaktig för bÄda parter. VolontÀrer reser sjÀlva eller med en organisation till olika lÀnder för att erbjuda sin tid och hjÀlp i olika projekt, bland annat för att fÄ erfarenhet och en upplevelse i retur.Syftet med denna studie Àr att begreppsliggöra vad volontÀrturism Àr och dess innebörd, samt undersöka hur en volontÀrturists vardag ser ut, innefattande deras arbetsuppgifter, förpliktelser och upplevelser i Kenya. Sedermera undersöker vi Àven volontÀrturisternas förvÀntningar kontra den faktiska upplevelsen pÄ deras resa till vÀrdnationen.  För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte och frÄgestÀllningar har vi genomfört intervjuer med Ätta volontÀrer, varav tvÄ skedde pÄ plats i Nairobi, Kenya, samt sex intervjuer per mail. Vidare genomfördes intervjuer med tvÄ olika volontÀrorganisationer, nationella samt internationella. Organisationerna som intervjuades var ICYE och PeaceWorks.

Studiens syfte a?r att underso?ka internetanva?ndares medvetenhet och a?sikter om filterbubblor pa? so?kmotorn Google. Underso?kningens fra?gesta?llning a?r: Vad har internetanva?ndare fo?r tankar och fo?rha?llningssa?tt till filterbubblor som skapas pa? Google? Studien a?r avgra?nsad till studenter vid Uppsala Universitet. Det a?r en population som kan fo?rmodas vara storkonsumenter av information via so?kmotorer.

I skrivande stund föreligger viss oklarhet vad gÀller fastighetmÀklarlagens (2011:666) tillÀmpningsomrÄde. I ett avgörande frÄn Svea hovrÀtt[1] har problematiken kring huruvida fastighetsmÀklarlagens bestÀmmelser Àr tillÀmpliga pÄ kommersiella fastighetsförmedlingar konkretiserats. FrÄgestÀllningen har varit föremÄl för diskussion i motiven till fastighetsmÀklarlagen, och efter hovrÀttens avgörande gett upphov till livlig debatt. Lagutskottet har i förarbetena till lagen framhÄllit att det inte kan betraktas sÄsom rimligt att man, i samband med en fastighetsförmedling vid en inkrÄmsaffÀr, ska vara tvungen att anlita bÄde en företags- och en fastighetsmÀklare eller att valet av överlÄtelseform[2] ska tillmÀtas nÄgon betydelse. Regeringen var av samma Äsikt som Lagutskottet, men pÄpekade att det i praktiken ÀndÄ oftast anlitas advokater vid förmedlingar av denna typ.