Sökresultat:
802 Uppsatser om Kommersiella värden - Sida 6 av 54
Bland ?h?nga-tv?tt-f?rel?sningar? och ?n?gra j?kla bildknippen? En fenomenografisk studie om f?rskoll?rares och specialpedagogers uppfattningar om inneb?rden av AKK och relaterade utbildningsinsatser
I allt fr?n kommuners styrande dokument till pedagogiska forum p? n?tet via kommersiella produkter och en uppsj? av studentuppsatser i universitetens databaser upplever vi att intresset f?r anv?ndning av Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, och d? fr?mst visuellt st?d, har ?kat markant de senaste ?ren. AKK har g?tt fr?n att vara ett kommunikations-verktyg fr?mst riktat till enskilda barn med funktionsvariationer till ett kommunikationsverktyg som numera anv?nds alltmer frekvent, som en del i den tydligg?rande l?rmilj?n, framf?r allt i f?rskolan. Samtidigt upplever vi att det saknas forskning om AKK inom det pedagogiska f?ltet och framf?r allt i relation till f?rskolan.
FastighetsvÀrdering - tillvÀgagÄngssÀtt och problematik
VÀrdering av fastigheter och analyser av avkastningsfastigheter har en nÀra koppling. BÄde ekonomisk och teknisk information om fastigheterna ger underlag för vÀrdering. Eftersom olika mÀnniskor och företag har olika preferenser har de Àven ocksÄ olika krav pÄ fastigheters skick, standard och framför allt avkastning. DÄ det Àven finns oberoende vÀrderingsföretag kan dessa ge en opartisk vÀrdering som kan anses gÀlla generellt för samtliga intressenter. Hurdenna vÀrdering gÄr till kan vara intressant att undersöka dÄ den sker utan nÄgra kopplingar till intressenternas syften med fastigheten.DÄ denna uppsats har en företagsekonomisk vinkling ligger fokus pÄ just hurindustrifastigheter och kommersiella fastigheter vÀrderas.
Specialistsjuksk?terskors erfarenhet av att identifiera ?ldre personer med risk f?r suicid utanf?r den psykiatriska specialistv?rden
Bakgrund: Personer ?ver 65 ?r utg?r 17 procent av befolkningen, men de svarar f?r 25 procent av all suicid, vilket g?r gruppen ?verrepresenterad. Suicid f?rekommer i alla samh?llsklasser och ?r ett folkh?lsoproblem. P? varje fullbordat suicid genomf?rs cirka 30?40 suicidf?rs?k hos den yngre befolkningen.
Gröna hyresavtal : Den kommersiella fastighetsmarknanden
Energi- och miljöfrÄgor Àr idag viktigare Àn nÄgonsin dÄ bygg- och fastighetsbranschen svarar för en tredjedel av den totala energiförbrukningen. För att skapa ett hÄllbarare samhÀlle mÄste utvecklingen gÄ framÄt och miljö- och energismarta lösningar utvecklas. De gröna byggnaderna var ett första steg i rÀtt riktning. DÀrefter utvecklades de gröna hyresavtalen pÄ den kommersiella fastighetsmarknaden, detta för att kunna fördjupa sig inom miljöarbetet. Avtalets etablering pÄ den svenska marknaden Àr idag relativt fÀrsk i jÀmförelse med vissa andra lÀnder, exempelvis Australien.Syftet med vÄr studie var att undersöka hur det gröna hyresavtalet upprÀttas och hur parterna i hyresförhÄllandet löser problemet med kostnads- och ansvarsfördelningen pÄ den kommersiella fastighetsmarknaden och Àven vad det Àr som gör att företag vÀljer att anvÀnda gröna hyresavtal.
Att vara överviktig i en vÀrld designad för smala mÀnniskor : En litteraturöversikt om vuxna överviktigas upplevelser
Bakgrund: O?vervikten o?kar i va?rlden och i Sverige a?r varannan man och var tredje kvinna o?verviktig. Att vara o?verviktig a?r en riskfaktor fo?r ma?nga sjukdomar och kan leda till en fo?r tidig do?d. Sjuksko?terskor har enligt kompetensbeskrivningen ett ansvar att behandla alla patienter lika.
Riskkapital inom svensk fotboll : FrÄn ideella föreningar till kommersiella företag
Denna undersökning behandlar riskkapitalets pÄverkan pÄ svensk fotboll. Syftet Àr att undersöka vilka motiv en investerare har nÀr de vÀljer att satsa sitt kapital i fotbollen samt hur klubbarnas finansiella utveckling ser ut. Undersökningen har utgÄtt frÄn teorier kring riskkapitalbolag och externa finansiÀrer samt avgörande hÀndelser för allsvenskan och de europeiska ligorna. Det empiriska underlaget bestÄr frÀmst av personliga intervjuer med personer som har betydande positioner i de allsvenska stockholmsklubbarna AIK, DjurgÄrden och Hammarby. I analysen jÀmför vi teorin med empirin och drar dÀrifrÄn slutsatser kring de aktuella undersökningsfrÄgorna.
ATT BLI ST?RD I S?MNEN En sammanst?llning av faktorer som p?verkar patienters s?mn inom slutenv?rden samt hur omv?rdnads?tg?rder kan optimera en god s?mnkvalitet.
Bakgrund: God s?mn ?r viktigt f?r h?lsa och v?lbefinnande. Patienter p? sjukhus upplever
ofta s?mre s?mnkvalitet p? grund av st?rningar och sm?rta. Sjuksk?terskor har ansvaret f?r
att strukturera och genomf?ra omv?rdnadsprocessen, inklusive behandlande, h?lsofr?mjande
och f?rebyggande ?tg?rder.
Kreditgivning till kommersiella fastigheter : Finanskrisens pÄverkan
Hösten 2008 uppstod en stor oro pÄ den amerikanska fastighatsmarknaden, det som en följd av kraftigt sjunkande fastighetspriser tillsammans med dÄlig sÀkerhetshantering. DÄ banker har ett nÀra samarbete med varandra, sÄvÀl nationellt som internationellt bidrog det till att finanskrisen blev ett globalt problem pÄ den finansiella marknaden. Den finansiella krisen spred sig mellan vÀrldens lÀnder och nÄdde Sverige senare under hösten 2008. I Sverige har den kommersiella fastighetsmarknaden frÀmst pÄverkats i form av fÀrre transaktioner, det pÄ grund av den dÄ rÄdande likviditetsbristen.Vi har i vÄr uppsats undersökt hur finanskrisen hittills har pÄverkat svenska lÄngivare att finansiera lÄn till kommersiella fastighetsaffÀrer, vi har Àven undersökt eventuella förÀndringar gÀllande refinansiering av befintliga krediter inom fastighetsbolag. DÄ Sverige drabbades av en stor fastighetskris i början av 1990-talet ska vi Àven undersöka vad de svenska lÄneinstituten har gjort för att inte hamna i samma situation igen.
Diabetessjuksköterskans erfarenhet av faktorer som pÄverkar ungdomars följsamhet till behandling vid typ 1-diabetes mellitus
BakgrundTyp 1-diabetes mellitus utgo?r en konstant na?rvaro som kra?ver daglig egenva?rd hela livet ut. Under ungdomsa?ren sker stora fysiska och sociala fo?ra?ndringar pa? kort tid vilket fo?rsva?rar egenva?rden. Samtidigt utvecklar ungdomen sja?lvsta?ndighet fra?n fo?ra?ldrarna och anammar da?rmed ett o?kat sjukdoms- och egenva?rdsansvar.
Hyra av lös sak i kommersiella avtalsförhÄllanden : Behövs en ny lagstiftning
Syftet med denna magisteruppsats har varit att undersöka bÄde teoretiskt och praktiskt om det föreligger nÄgot behov i Sverige att lagstifta pÄ omrÄdet hyra av lös sak i kommersiella avtalsförhÄllanden. Den rÀttsdogmatiska metoden har tillÀmpats och gÀllande rÀtt har jÀmförts med det förslag till gemensam europeisk civillagstiftning som publicerats i början av Är 2008. Vidare har olika hyresavtal granskats och djupintervjuer har genomförts med utvalda personer frÄn yrken med relation till hyra av lös sak. Till sist har Hellnerns modell för lagstiftning inom förmögenhetsrÀtten tillÀmpats för att avgöra om det föreligger ett behov att lagstifta. Slutsatsen Àr att inget av ny lagstiftning finns men att alternativa lösningar vore önskvÀrda.
En ko?nsstereotyp friva?rd : Friva?rdsinspekto?rers beskrivningar av kvinnliga klienter
Tidigare forskning tyder pa? att det finns kunskapsluckor om och stereotypa bilder av kvinnliga klienter inom kriminalva?rden som dessutom pa?verkar hur arbetet med kvinnliga klienter ser ut. I denna studie ska da?rfo?r friva?rdsinspekto?rers beskrivningar av kvinnliga klienters problem, behov och resurser granskas. Det underso?ks ocksa? huruvida dessa beskrivningar kan betraktas som ko?nsstereotypa.
Det meningsfulla arbetet ? En kvalitativ studie om personaladministrativt utbildade unga vuxna och deras attityder till meningsfullhet i arbetet
Denna kvalitativa studie unders?ker vad unga vuxna med akademisk bakgrund inom
personaladministration finner meningsfullt i arbetet och hur deras attityder speglas mellan
altruistiska och individualistiska v?rderingar. Med utg?ngspunkt i Tomas Berglunds teori om
idealtypiska f?rh?llningss?tt till arbete (2001) syftar forskningen till att besvara tv? centrala
fr?gor: Vilka v?rden motiverar unga vuxna med personaladministrativ utbildning i deras
arbete? Och, hur resonerar dessa unga vuxna kring meningsfullhet i arbetslivet? Studien
bygger p? empiriska data fr?n kvalitativa och semistrukturerade intervjuer.
Resultaten visar att informanterna inte drivs av en stark lojalitet till ett yrkeskollektiv eller
altruistiska m?l, utan snarare av en individualistisk str?van efter sj?lvf?rverkligande,
autenticitet och en balans mellan arbete och privatliv. Sociala aspekter, s?som autentiska
relationer p? arbetsplatsen, ?r viktiga men uppfattas fr?mst som ett medel f?r personlig
utveckling snarare ?n ett kollektivt v?rde.
Det sociala stödet och anhörigvÄrdaren : en begreppsanalys
Bakgrund: I hemsjukva?rden ges den patientna?ra omsorgen vanligen av en anho?rigva?rdare och utan dem skulle befolkningens omsorgsbehov inte kunna tillgodoses. Anho?rigva?rdare upplever sig beho?va kontinuerligt sto?d fra?n sjukva?rden. Det sociala sto?det a?r en viktig del av vad som uppra?ttha?ller individen men det a?r omtvistat huruvida socialt sto?d ska komma fra?n ha?lso- och sjukva?rdspersonal.
Digital v?rd och fysiska k?er - en studie av n?tl?karkostnadernas p?verkan p? tillg?ngligheten i prim?rv?rden
Digitala v?rdtj?nster har blivit alltmer popul?ra i Sverige under de senaste ?ren, men det r?der delade meningar bland forskare och v?rdanst?llda om huruvida dessa har en positiv p?verkan p? v?rdsamh?llet eller inte. Denna uppsats syftar till att unders?ka hur kostnaden f?r utoml?nsers?ttning i samband med anv?ndningen av privata digitala v?rdtj?nster har p?verkat v?ntetiderna inom prim?rv?rden. Detta g?rs genom en regressionsanalys, d?r ytterligare variabler s? som bra sj?lvskattad h?lsa, median?lder, ekonomisk standard och eftergymnasial utbildningen kontrolleras f?r.
Avtal om styckegodstransport och befraktningsavtal. Var gÄr grÀnsen?
Fokus i denna uppsats ligger pÄ grÀnsdragningen mellan avtal om styckegodstransport och befraktningsavtal. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva skillnaderna mellan avtalstyperna och hur man rÀttsligt kan avgöra vilken avtalstyp som Àr förhanden. I syftet ligger en ambition att tydliggöra motiven bakom uppdelningen och med detta som bakgrund tydliggöra vilka rÀttsliga och kommersiella faktorer som Àr relevanta att ta hÀnsyn till vid en hÀrledning till avtalstypen i oklara fall. Uppsatsen har en delvis tillbakablickande karaktÀr vars primÀra syfte Àr att tydliggöra den kommersiella och rÀttsliga utveckling som resulterat i sjölagens uppdelning i avtal om styckegodstransport och befraktningsavtal. Men uppsatsen Àr ocksÄ framÄtblickande dÄ ett ytterligare syfte Àr att peka pÄ de skillnader som FN-konventionen om transport av gods helt eller delvis till sjöss (Rotterdamreglerna) kan komma att medföra för den nÀmnda grÀnsdragningen..