Skolans uppdrag ska ske i samarbete mellan skolan och hemmen och samverkan skal ske mellan lärare och föräldrar, detta framgår tydligt i läroplanen (Lp-94). Syftet med detta arbete är att belysa och beskriva hur kontakten mellan föräldrar och skola fungerar. Det är en kvalitativ studie som genomförts med hjälp av intervjuer. De intervjuade är lärare och föräldrar på en grundskola. Undersökningen handlar om i vilka former samarbete sker idag samt vilka uppfattningar föräldrar och lärare har till de nuvarande samarbetsformerna i skolan.

Syfte: Uppsatsens syfte är att blottlägga de antaganden som ligger bakompublic service-begreppet och de konkreta villkoren för SVT. Syftet ärinte att utvärdera huruvida SVT sköter sitt public service-uppdragutan varför det överhuvudtaget finns ett public service-uppdrag ochvilka värden det grundas på.Problem: Vissa värden som finns i public service-begreppet och därmed ocksåhos SVT, som vilken roll medier ska ha i en demokrati och om de kanförmedla sanningsenlig journalistik, problematiseras som regel inte.Varför anses SVT vara en institution som är trovärdigare än andra?Går det överhuvudtaget att erbjuda en ?public service? via televisionsom regeringen menar sig kunna göra?Tillvägagångssätt: Denna uppsats tillämpar inte den traditionella uppdelningeninnehållandes teori, metod, analys och resultat utan diskussioner ochresonemang, teori och analys förenas kontinuerligt. Uppsatsen är iförsta hand teoretisk och utgår ifrån tillgänglig litteratur och SVT:sstyrdokument. Med detta som grund förs en kritisk diskussion kringpublic service-uppdraget och dess innebörd.Resultat: Public service existens eller icke-existens baseras i mångt och mycketpå vilken typ av samhälle vi vill ha.

Uppsatsen syftar till att undersöka de problem som kan tänkas vara hinder till implementeringen av mångfaldstänkande på länsstyrelsen i Skåne län. Efter inledningen diskuteras mångfaldsbegreppets innebörd och framväxt. Därefter lyfts organisatoriska förutsättningar för förändring fram. En mångfaldsmodell presenteras och ställs i relation till delar av resultatet. Tillvägagångssättet var att det intervjuades sju anställda inom delvis olika verksamhetsområden på länsstyrelsen.

Syftet med vårt examensarbete är dels att beskriva och analysera hur ett tematiskt arbete med skönlitteratur påverkar läslusten, samt att belysa och analysera elevers och lärarens uppfattningar hur läslusten stimuleras på ett bra sätt. Bakgrunden tar upp relevant fakta som har anknytning till läsning och läslust samt pedagogens betydelse. Den kvalitativa undersökningen genomfördes under en fem veckors period, där vi observerade alla femton elever i klassen under en hel vecka vid två tillfällen. Därefter valde vi att intervjua pedagogen, samt att lotta fram åtta stycken elever som vi intervjuade, av dessa åtta elevintervjuer sammanställde och analyserade vi fem stycken. I vår undersökning så har vi kommit fram till att man kan stimulera läslusten på ett positivt sätt med hjälp av ett tematiskt arbete med inriktning skönlitteratur.

Vikten av att sköta företags likviditet och betalningsflöden på ett effektivt sätt skapade Cash Management som på svenska betyder hantering av företagets likvida medel. På senare tid har intresset ökat för Cash management bland små och medelstora företag. Dessa har inte samma förutsättningar som stora företag att bedriva Cash Management på det mest effektiva sättet eftersom deras förutsättningar är annorlunda. Syftet med denna uppsats har varit att se vilka faktorer som påverkar effektiviteten i små företags Cash Management och hur dessa faktorer påverkar effektiviteten. De teorier som tas upp behandlar hur Cash Management används och hur det bör brukas i företag.

Denna uppsats handlar om vad skönlitteraturen kan ha för betydelse för barns utveckling och hur man kan arbeta för att väcka barns läsglädje. Det är av högsta relevans att vara medveten om detta eftersom barnets utveckling kan påverkas av skönlitteraturen. I vår litteraturgenomgång behandlar vi ämnet. Det vi fann intressant att undersöka var pedagogers och föräldrars medvetenhet kring detta. Syftet med vår undersökning är att synliggöra pedagogers och föräldrars kunskap om skönlitteraturens betydelse för barn och arbetet kring att väcka läsglädje.

 Forskning visar att dagens elever inte tilltalas av vare sig skolans undervisning i naturvetenskap eller bilden av naturvetenskapen som skolans undervisning målar upp. Studien syfte var att få en förståelse för hur lärare resonerar för att skapa meningsfullt lärande i naturvetenskap. I undersökningen intervjuades fyra lärare i naturvetenskap på grundskolans senare år och gymnasietHär menade man att undervisningen i naturvetenskap ska uppfylla för många mål, vilket leder till att den fylls med fakta. Detta går i sin tur ut över elevernas förståelse, intresse och motivation. Man menar därför att det är viktigt att stimulera eleverna och hjälpa dem att förstå innehållet så att intresset och en god självkänsla bibehålls.

Allt färre elever väljer att läsa naturvetenskapliga ämnen. Skolan är uppenbarligen dålig på att stimulera intresset för det naturvetenskapliga området. Min utgångspunkt är att elevers/människors nyfikenhet måste väckas innan teoretiska fakta presenteras.I den här studien har två gymnasieklasser först fått besöka en glashytta för att därefter få en anknytande teorilektion och en laboration. Kvalitativ intervju med åtta elever visade att samtliga var positiva till min "teaching sequence - tema glas". Framförallt uppskattades möjligheten att, i den autentiska miljön, få lyssna på en person som var hängiven sitt arbete och "som visste vad han pratade om".

Rapporten beskriver olika anledningar till bevarandet av sorter av sötkörsbär, Prunus avium, med tyngdpunkt på sorternas kulturvärde och den genetiska resurs de utgör för forskare och förädlare. Vidare beskrivs kortfattat de olika aktörer som arbetar med bevarandet i svenska genbanker och klonarkiv som NordGen, Sveriges Lantbruksuniversitet, Centrum för biologisk mångfald och Programmet för odlad mångfald. I arbetet undersöks även vilka egenskaper hos sötkörsbär som är viktiga att förbättra. Speciellt önskvärda egenskaper är t ex resistens mot bakteriekräfta och svampsjukdomar, vinterhärdighet, svagväxande träd, fasta och stora frukter med hög spricktålighet, självfertilitet, tidigt bärande träd, samt frukter som mognar under olika tider under hela säsongen. I ett appendix beskrivs kortfattat egenskaperna hos 39 sorter av sötkörsbär som finns vid Balsgårds genbank.

SyfteSyftet med detta examensarbete är att undersöka hur pass bra Norrporten marknadsför sitt miljöarbete ut till sina hyresgäster samt redogöra hur pass bra samarbetet fungerar mellan Norrporten och deras hyresgäster när det gäller miljöarbetet. MetodUppsatsen utgår från Norrportens hyresgästers synvinkel angående deras hyresvärds miljöarbete.Undersökningen har gjorts med en kvalitativ ansats genom intervjuer med sex olika hyresgäster. EmpirinSamtliga hyresgäster har varierande dock bristfälliga kunskaper om Norrportens miljöarbete. Intresset för detta är däremot större och det finns inget som tyder på mottsatsen i framtiden. Teoretiska perspektivDe teorier som har använts är främst kopplade till ämnena marknadsföring och miljö. Vidare har empirin kopplats till tidigare forskning för att styrka våra teorier samt resultat.   SlutsatsISO 14001 certifieringen är en onödig investering för fastighetsbolag. Miljömedvetenheten är större hos de statliga än de privata..

Intresset för typografi har ökat markant under de senaste åren. Medvetenheten om att ha ett typsnitt som är anpassat för just sitt eget företag är stor. Men typsnitt kan göra så mycket mer än att bara marknadsföra ett varutmärke eller att skirva en text. I det här arbetet kommer du få följa en process i framtagandet av ett förslag på ett nytt typsnitt anpassat för dyslektiker. Med inriktning på svenska dyslektiker har jag med hjälp av olika yrkesområden försökt skapa en design som underlättar läsningen för dyslektiker.

Intresset är lågt för matematik hos elever i grundskolans senare del visar färska undersökningar. Skolverket efterlyser bland annat variation av arbetsformer. Jag har kommit i kontakt med en lärare som arbetar med laborativ matematik som återkommande inslag i matematikundervisningen. Denna uppsats är en fallstudie av hans arbete. Syftet med detta examensarbete är att undersöka och beskriva hur man kan utveckla och arbeta med laborativ matematik som återkommande inslag i matematikundervisningen.

Titeln på denna uppsats är ett citat från en elev som belyser det som ofta uppfattas som självklart. Om vi gör något som är roligt så lär vi oss bättre och intresset för området ökar. Skolans värld präglas av styrdokument som visar vilka mål som eleverna ska uppnå för att nå vissa betyg, men vad lektionerna ska innehålla är mycket upp till läraren att utforma. Den stora friheten bidrar till att lärare kan skapa den lärandemiljö som läraren anser vara mest givande för sina elever för att nå dessa mål. Men vad är det egentligen eleverna tycker är som intressant? Lärarrollen ställer också ett stort krav på att tillgodose elevernas behov av vad de vill lära för att få en så givande undervisningssituation som möjligt.Vi har därför valt att inrikta arbetet på att undersöka elevers inställning till ämnet Historia och ifrån vilket håll som eleverna uppfattar att historia blir som mest intressant.

Syftet med föreliggande studie är att vinna kunskap om vilka möjligheter till lärande som finns i den fria leken för treåringar på förskolan. Studien vill också synliggöra pedagogens roll för att öka barnens möjligheter till lärande genom den fria leken. Metoden för studien har varit att samla in empiri genom videoobservationer. De deltagande barnen observerades i den fria leken och därefter kategoriserades och analyserades datamaterialet. Det insamlade materialet analyserades i förhållande till såväl ett psykologiskt, biologiskt perspektiv på lek som ett socialt, kulturellt perspektiv.

Författare: Git-Marie Nilsson och Annika Lindholm Titel: God morgon genus! Hur vi möter barnen ur ett genusperspektiv Uppsatsen är skriven utifrån ett genusperspektiv. Intresset för genusperspektivet väcktes i en kurs på Malmö högskola genom läsning av ?Lilla genushäftet? som är skrivet av Maria Hedlin. Undersökningen i uppsatsen genomfördes på en förskola genom att titta på mötet på morgonen, mellan pedagog och barn, ur ett genusperspektiv. Syftet med undersökningen var att studera om och hur genus skapas i förskolan.