Uppsatsens syfte är att undersöka om det går att se förändringar i gymnasieskolans skrivundervisning över en tidsperiod på tretton år. Den teoretiska utgångspunkten är ett sociokulturellt synsätt där dialogismens tankar är dominerande. Materialet består av enkätsvar från gymnasieelever, fokusgruppsamtal med gymnasieelever och intervjuer med gymnasielärare. Det samlades in under 2013 och har analyserats med hjälp av innehållsanalys och tematisering för att se mönster i hur eleverna uttalar sig om responsen. Elevernas perspektiv är i fokus och deras tankar och känslor gällande lärarnas respons jämförs med andra elevers upplevelser från tidigt 2000-tal.

Klimatet uppmärksammas under 2000-talet på ett sätt som saknar motstycke i historien. Klimatförändringarnas omfattning och konsekvenser undersöks och debatteras. Frågan befinner sig högt upp på den politiska agendan och spelar en allt viktigare roll i världsekonomin. Behovet av en respons är överhängande. FoU har en viktig roll att spela i framtagandet av adekvata innovationer för att respondera och bromsa den negativa utvecklingen.

Metoder för en genusmedveten pedagogik kan se olika ut på förskoleavdelningar i Sverige år 2007. I vår studie har vi genom intervjuer sökt svar på vilka former lärare på förskolan väljer att arbeta efter då en första förståelse och inblick förvärvats i vad genus och jämställdhet innebär. Vi har dessutom varit intresserade av och fördjupat oss kring vilken respons lärare på förskolan upplever att de får på den genusmedvetna pedagogik som genomförs ute på förskola, dels från föräldrar och kollegor dels från rektor och politiker.På många förskolor pågår det idag en diskussion om en genusmedveten pedagogik och hur denna ska utformas, likväl som det på många förskolor finns ett svalt intresse för frågan. Lärares yttranden relateras i vår studie till en rad teorier, vilka dels rör metodikdelen dels det gensvar pedagogiken genererar. I vår studie konstaterar vi att lärares förhållningssätt är den metod som framhålls som viktigast av de tillfrågade.

Denna uppsats var baserad på fem videoinspelade engelsklektioner i en klass i årskurs 6. I studien analyserades hur läraren använde sig av talspråk under den del av lektionerna som karaktäriseras av helklassundervisning. Undersökningen kom att inrikta sig på i vilken omfattning läraren och elever använde sig av frågor och på vilka olika sätt de användes i undervisningen. Med hjälp av analysmetoden conversation analysis undersöktes hur frågorna var strukturerade och vilken funktion de hade i det gemensamma samtalet i klassrummet. I analysen av materialet undersöktes även elevernas olika respons på de frågor som de fick.

Modern krigföring genomförs till stor del i form av gemensamma operationer. Helikoptern är en relativt ny tillgång i modern krigföring men används i stor utsträckning för olika uppgifter. Helikopterns förmåga att flyga men ändå bibehålla en nära kontakt med markstyrkorna har gjort den unik, men det har även inneburit att den har varit svår att placera, luft eller mark, vilket i sin tur inneburit att teoriutvecklingen kring helikoptern gått långsamt. Uppsatsen skall beskriva ett tänkbart sätt att nyttja helikopterns förmågor i gemensamma operationer. Arbetet utförs i två steg där första steget görs för att generera en teori utifrån teorier om kombinerad bekämpning, gemensamma operationer och teorier om helikopterns förmågor.

?.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka gymnasielärares responsgivning, finna skillnader och likheter mellan teoretiska ämnen och ämnet idrott och hälsa samt belysa lärares upplevelser kring sin egna responsgivning. Fem gymnasielärare deltog i studien och som metod har observationer och intervjuer använts. Vid observationerna användes ett idrottspsykologiskt mätinstrument, Coaching Behavior Assessment System (CBAS), och en intervjuguide utarbetades till intervjuerna. Varje lärare observerades vid sex tillfällen, tre gånger i det teoretiska ämnet och tre gånger i ämnet idrott och hälsa. Dessutom genomfördes en intervju med respektive lärare för att ta reda på hur de resonerar kring sin responsgivning samt om dessa upplevelser överensstämmer med observationsresultaten.Observationsresultaten visar på att individuell respons är mest framträdande i lärarnas teoretiska ämnen.

Syftet med projektet var att undersöka om elever kan motiveras i skrivprocessen och i elevrespons med hjälp av Internet, dator och bloggteknik. Syftet var även att se om undervisningen kunde individualiseras i högre grad med hjälp av dessa medier. Projektet utfördes i svenskundervisningen i en klass sju under fyra veckor. Eleverna arbetade med att fördjupa sig i sagogenren, producera egna sagor samt ge varandra konstruktiv kritik i form av bloggrespons. Eleverna observerades under arbetet och fem individer valdes ut för en närmre observation och intervju angående motivation och engagemang.

Att elever lär med hjälp av dem som kommit längre i utvecklingen än dem själva finns det omfattande forskning om  och även att responsarbete mllan elever borde ge ett positivt resultat i elevers skrivande. I den litteratur vi läst på Lärarprogrammet märker man att lärare, lärarutbildare oc forskare ställer sig positiva till responsarbete som en del i elevernas skrivprocess och utveckling.Jag vill med denna undersökning ta reda på vad eleverna själva anser om att använda sig av responsarbete som en del av skrivprocessen genom att använda mig av elevenkäter där eleverna får motivera sina svar.  Genom att intevjua två lärare har jag också försökt ta reda på om deras tankar överensstämmer med elevernas. Att använda metodtriangulering i denna undersökning ger mig djupare svar än att endast ha enkäter.Undersökningen visar at de allra flesta elever i år 1 och i år 3, både i studieförberedande och i yrkesförberedande gymnasieprogram, har en positiv inställning till responsarbete. I svaren till både elevenkäten och lärarintervjuerna framkommer även att elever och lärare har liknande motiveringar till sina positiva attityder. I elevsvaren finns en skillnad mellan pojkar och flickor.

Denna studie grundar sig i vårt intresse för estetiska uttrycksformer i förskolan. Syftet var att se hur förskollärare arbetar med och påverkar barns fria bildskapande på fyra olika förskolor. En kvalitativ studie genomfördes och material samlades in i form av filmsekvenser som transkriberades, kategoriserades och analyserades. I studien undersöktes frågor om hur förskollärarens fokus på lärande, barnsyn och respons på barnets bilder påverkar dess fria bildskapande i förskolan. I studien undersöktes även vilka uttryck barnet har kopplat till om barnet har process- eller produktfokus.Resultatet visar att det finns ett samband mellan förskollärarens barnsyn och dennes process- eller produktfokus i barns bildskapande aktiviteter.

Projektet har berört att ta fram en designlösning för att integrera chatt i kommunikationssystemet Briteback. Detta genom att undersöka vilka funktioner för chatt som är vanligast i befintliga chattsystem. En kravspecifikation för designlösningen har tagits fram genom en konkurrensgenomgång och resulterade efter revidering i fem kategorier med funktioner; direkta meddelanden, privata grupper, kanaler, filer och allmänt. Skisser gjordes för desktopversion och mobilversion, sedan renskrevs designförslagen i programmet PowerPoint. Designförslaget berörde huvudkoncepten direkta meddelanden, privata grupper, kanaler och extern chatt.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur lyssnandet kan se ut mellan elever i en klass på komvux, dels för att få mer kunskap och förståelse om de olika sätten att lyssna, dels för att kunna medvetandegöra och utveckla elevers lyssnande. För att uppnå vårt syfte undersöker vi hur eleverna responderar på varandra. Den metod vi har använt oss av är den kvalitativa metoden observation. Vi har samlat in vårt material genom att göra en videoinspelning på 40 minuter med 5 elever på komvux samt kompletterat med två dagars observationer. Vårt resultat tyder på att eleverna har olika sätt att visa att de lyssnar, både verbalt och icke-verbalt.

Syftet med min undersökning var att studera hur den skriftliga lärarresponsen i svenska upplevs av eleverna, vilken betydelse den har för elevernas självbild och fortsatta skrivutveckling. För att få så bred bild som möjligt av fenomenet använde jag mig av kvalitativ intervju som metod. Jag intervjuade tolv elever på gymnasiet med en spridning från första till tredje året. Jag fann att eleverna vill ha respons på sina texter. De lyfte fram den lärande funktionen och vikten av positiva kommentarer för det fortsatta skrivandet.

The aim of this study is to investigate oral peer review on argumentative speech and to study the attitudes towards this peer review. The investigation was performed in an up-per secondary school class, and it focused on the different types of oral responses students give each other. In addition, the study investigated in what way the students experience this type of peer review. The results show that students reflect on form and performance as well as content, but they place more emphasis on form and performance than content. Students are positive about peer review and its importance for their progress.

Syftet med detta examensarbete är att göra en investeringsbedömning av en anläggning för kombinerad produktion av biogas och biodiesel åt lantbruksföretaget Lindhs Djur & Natur AB. Utgångspunkt är det koncept för kombinerad produktion av biogas och biodiesel på gårdsnivå som Ageratec AB utvecklat. Konceptet utgår från att glycerolfasen som bildas vid biodieselproduktion är ett värdefullt substrat vid biogasproduktion. Scandinavian Biogas Fuel AB har därför på uppdrag från Ageratec AB utvecklat och optimerat en biogasprocess för samrötning av glycerol och gödsel.För att kunna göra en relevant investeringsbedömning så granskas investeringen både ur ett ekonomisk och miljömässigt perspektiv. Den ekonomiska analysen består av en investeringskalkyl för två olika amorteringstider där teorier för nuvärdesanalys tillämpas.