Tidigare forskning visar att renskötande samer är överrepresenterade i självmordsstatistiken (Kaiser & Salander Renberg, 2012). I denna studie presenteras delar av livsberättelser från fem renskötande samer i Jämtlands län. Avsikten är att ge en inblick i livet som renskötare i ett postkolonialt samhälle, vilka svårigheter det kan innebära och hur svårigheterna i värsta fall kan få den extrema konsekvensen att en renskötare tar sitt liv. Urfolksforskare menar att självmord bland urfolksgrupper måste förstås som en konsekvens av att de genom Kolonialisering blivit fråntagna sin kulturella identitet och att konventionella åtgärder på individnivå därför inte är lika verksamma som att bidra till återupprättandet av den kulturella identiteten inom gruppen (Lawson-Te Aho & Liu, 2010). Resultatet av studien visar att identitet, ekonomi och maktpositioner är några av de avgörande faktorerna när det kommer till levnadsvillkoren inom renskötseln och därmed också när det kommer till självmordsproblematiken..

Den här uppsatsen undersöker hur svenskt bistånd påverkar lokala förhållanden i Rwanda. Genom att analysera hur en NGO verksam i Rwanda, Vi-skogen, påverkas av de riktlinjer som satts upp av Sida, Sveriges biståndsorgan, så visar den hur en instrumentell inställning i bistånd kan vara etiskt problematiskt, samt ett hot mot själva genomförandet. Först fokuserar analysen på Vi-skogen Rwandas inbördes relationer och hur dessa påverkas av den instrumentella målsättningen, för att sedan vidgas till att diskutera hur deras arbete i Rwanda påverkas, och hur detta påverkar de bönder de arbetar med. Studien bygger på empiriskt material insamlat under ett tre månaders besök till Rwanda och Vi-skogen. Analysen använder sig främst av Jürgen Habermas teorier kring systemets Kolonialisering av livsvärlden, samt Erving Goffmans teorier om individers självpresentation i samhället.

Mitt syfte med denna uppsats var att synliggöra de gode männen för ensamkommande flyktingbarn och ge en förståelse för vad uppdraget innebär. Jag ville ge en inblick i de gode männens situation och inställning till uppdraget. För att ta reda på detta ställde jag frågan: Vad innebär det att vara god man för ensamkommande barn med avseende på professionalitet och makt?Jag genomförde intervjuer med fem gode män för ensamkommande flyktingbarn. Intervjuerna analyserade jag sedan med hjälp av några teorier och begrepp som jag fann relevanta.

The main purpose of the examination research project is to analyze and describe how democracy and globalization is understood when they are integrated in the developing country of Kenya. This has been reflected by interviewing Kenyan teachers in history and government, to receive their view on globalization and its affects on democracy. Another purpose is to discuss this in didactic terms as a way to see how it can be practically used for upper-secondary schoolteachers in the subjects of civics and social studies. The procedure of the project and the method of use are interviews that have been analyzed in all with theoretical perspectives. My queries to be answered for the research are:1.

Brasilien a?r ett land som historiskt och kulturellt har pra?glats av Kolonialisering och slaveri, vilket har bidragit till en befolkning som ka?nnetecknas av ma?ngfald na?r det kommer till ras och kultur. Andra konsekvenser av det historiska arvet a?r att den patriarkala familjen kommit att fa? central betydelse i samha?llet samt att vithet kommit att idealiseras na?r det ga?ller ras och hudfa?rg. Mot denna bakgrund utgo?r afrobrasilianska kvinnor en utsatt grupp da? de riskerar att drabbas av ba?de sexism och rasism i sin vardag.     Syftet med den ha?r studien var att med en socialkonstruktionistisk ansats och utifra?n ett intersektionellt perspektiv underso?ka hur afrobrasilianska kvinnor talar om ras och ko?n utifra?n upplevelser och erfarenheter av fo?rdomar och diskriminering.