Aktionsforskningsstudiens huvudsakliga syfte är att skapa kunskap om den enskilda skolans villkor för användandet av interaktiva skrivtavlor i det pedagogiska arbetet. Ett vidare syfte med studien är att skapa ett forum för erfarenhetsutbyte som kan leda till ett kollektivt lärande. Studien bidrar med lärarnas perspektiv på vilka förutsättningar som krävs för att utveckla arbetet med interaktiva skrivtavlor. Målsättningen med aktionen i studien var att en grupp lärare skulle ges möjlighet att tillsammans förbättra sin egen praxis där studien är genomförd inom ramen för ett utvecklingsarbete. Empirin i studien utgår från gruppsamtal som genomfördes under utvecklingsarbetet.

Syftet med föreliggande studie är att vinna kunskap om vilka möjligheter till lärande barn erbjuds kring ett naturvetenskapligt lärandeobjekt i en liten och i en stor undervisningsgrupp, där antal barn per lärare varierar.Studiens teoretiska ansats är utvecklingspedagogiken som har sina rötter i fenomenografin. Centralt i utvecklingspedagogiken är lärandets objekt, som är förmågor eller kunnanden som barnen ska utveckla och lärandets akt, som handlar om hur lärandet går till. Läraren har en viktig roll för att skapa möjligheter till lärande för barn genom att rikta barns uppmärksamhet mot lärandeobjektet, synliggöra olika aspekter av lärandeobjektet och av barns erfarenheter samt att utmana barns förståelse för lärandeobjektet. Två undervisningssituationer i en förskola, en med 3 barn och en med 7 barn, med samma lärare har observerats med hjälp av videoinspelning.Resultatet i studien visar att antalet barn per lärare påverkar kommunikationsmönstren kring lärandeobjektet. Barn i den lilla gruppen erbjuds många fler möjligheter till lärande än barn i den stora gruppen.

Enligt skolans styrdokument bör samarbete mellan hem och skola eftersträvas och upprättas. Ett gott samarbete förutsätter lärarens vilja till professionell utveckling, som övervägande sker genom reflektion. Föreliggande studie syftar till att studera lärares reflektioner över genomförda lärar-föräldrasamtal och huruvida dessa möjliggör en utveckling för lärarens yrkesutövning. Studien genomförs som en kvalitativ undersökning grundad på intervjuer med åtta lärare, i vilken vi undersöker hur lärarna definierar begreppet reflektion, vad de reflekterar över, hur reflektion sker, samt på vilket sätt reflektion kan leda till en professionell utveckling. Undersökningen utgår från ett sociokulturellt perspektiv, i vilket det är genom interaktion med andra som människan utvecklas.

Denna studie behandlar frågan om fyra grundskollärares syn på laborativt undervisningsmaterial i matematikundervisningen. Studien utgår från bakgrunden som presenterar varför studien är aktuell. Studien fortsätter till litteraturöversikten som presenterar tidigare forskning bakom laborativt undervisningsmaterial i matematikundervisningen. Det sociokulturella perspektivet som utgår från tanken av lärande genom handling och lärande i meningsfulla sammanhang skapar den teoretiska grunden till denna studie och underlättar analysen av lärarnas beskrivningar. Studien besvarar tre preciserade frågeställningar som har fokus i hur lärarna beskriver arbete med laborativt undervisningsmaterial, vilka för-och nackdelar lärarna ser med materialet och hur lärarna ser på kollektivt lärande.

I denna fallstudie studeras hur medarbetare på Försäkringskassan anpassar sig efter och samarbetar i ett skrivprojekt där flera deltagare med olika mycket inflytande över och engagemang gemensamt producerar texter. Syftet med studien är att kartlägga hur deltagarna i skrivprojektet nyttjar kognition och kommunikation. Frågorna som studien försöker besvara är 1.vem deltar i skrivprocessen och hur, 2.hur upplever deltagarna att den kollektiva aspekten på skrivandet påverkar deras kognition och 3.vilken roll spelar deltagarnas individuella kognitiva processer i sociala förhandlingar?Materialet som studeras har inhämtats med kommunikationsetnografiska och praxisanalytiska metoder genom deltagande observation och intervjuer där deltagarna själva har fått bidra till analysen. Resultaten visar att deltagarna delas in i en kärngrupp, som oftast skriver och fattar beslut, och en grupp med sekundära deltagare, som fungerar som en resurs och sätter begränsningar för kärngruppen.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka arbetslagets funktion i dagens skola utifrån ett lärarperspektiv med fokus på lärares lärande. Studiens frågeställningar handlar om vilken betydelse samarbete i arbetslag har för lärares lärande och hur lärare upplever att arbetslaget bidrar till utveckling i yrket. Studien har haft en kvalitativ ansats och insamling av material har skett genom intervjuer med lärare, samt litteraturstudier inom skolforskning som har behandlat lärande organisation och utvecklingsarbete i arbetslag. De huvudsakliga resultaten i denna studie är att arbetslagsfunktionen inte helt motsvarar den funktion som beskrivs i olika statliga utredningar och styrdokument, dvs. en bas för skolutveckling där lärare genom gemensam reflektion, engagerat och kreativt samarbete skapar en kollektiv lärandemiljö för lärare.

The purpose of this essay is to develop knowledge about how learning among employees is perceived to occur practically in a pre-school unit seen as a learning organization. From an employee perspective the intention was to gain an understanding of how they perceive the organization regarding employee learning in the workplace when it comes to in which contexts and what conditions that enable collaborative learning. Because learning organization is mostly a vision from a management perspective thereby it should in this case mostly be viewed as the context in which the employees work in.The essay is based on a qualitative research approach with eight semi-structured interviews. It was based on hermeneutics as method of analysis with the intention to gain an understanding of the employees' subjective perception. It is a case study on a selected pre-school unit in Stockholm.

The aim of this study is to examine how and in what way users of the public participate and affect the archival information that is to be preserved for the future through the examination of three archival projects involving public participation. The study seeks to examine if participation of the public could lead to increased democracy and diversity of information in the archives. The study will be performed through the examination of three participatory archives all tied to traditional archival institutions.The study is based on the theoretical framework of Benn and Gaus and their notions of public and private which they discuss using the key words access, agency and interest. The study also takes into consideration Laura Millar?s theories of social memory as a means for the public good.

Syftet med detta examensarbete är att klarlägga vad den svenska nationella identiteten kan sägas bestå av. Vidare vill vi undersöka om, och i så fall hur, svensk nationell identitet förmedlas genom läroböcker skrivna för gymnasieskolans Samhällskunskap A. Detta gör vi genom att utföra en semiotisk bildanalys av utvalda bilder från tre läroböcker. I en sådan analys läses bilder på samma sätt som text. Vi grundar vår analysmodell på Barthes semiotiska metod för att analysera bilder och deras myter.

This thesis aims to shed light on the collection of Oriental manuscripts at the Uppsala University Library Carolina Rediviva and how the collection is a part of the collective memory. The main question which is central for this thesis is: have orientalism and structures of power influenced the acquisition, arrangement and methods of accessability regarding the Oriental manuscripts? If yes, in what way and why? If no, how has this been avoided?The theoretical framework consists of four approaches: phenomenology, sociology of knowledge, orientalism and power which are applied to the archival concept of collective memory. The main source of material consists of three parts: the historical texts which gives an informational framework regarding the time and place in which the manuscripts were collected, the catalogues in which the manuscripts are described and the transcripted interviews alongside correspondence. Methodologically the thesis is based upon a qualitative method which also partly makes up the foundation for the main material.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka vad lärare har för uppfattningar om grupparbete som arbetsform i skolan. Det har vi undersökt genom att göra kvalitativa intervjuer med åtta lärare på olika skolor. Resultaten visade att alla lärarna ställde sig positiva till arbetsformen, men de var också snabba med att poängtera att det är en krävande arbetsform som förutsätter mycket arbete. Många av lärarna såg bland annat gruppindelningen som krävande där de visade sig använda olika metoder för att sätta samman väl fungerande grupper. Det rådde även delade meningar om i vilket ämne lärarna främst föredrog att använda sig av grupparbete.

Författarna har utvecklat ett IT-system till missbruksvården inom socialtjänsten i Gotlands kommun. Utvecklingsprojektet används som kvalitativ fallstudie för att studera hur teknisk infrastruktur för systemutveckling påverkar systemutvecklingsprocessen. Projektet utvecklades agilt med en skräddarsydd variant av XP (Extreme Programming). Teknologier som användes var ASP.NET MVC, LINQ, LINQ-to-SQL, jQuery och Visual Studio.Syftet med uppsatsen är att besvara en frågeställning kring relationen mellan teknisk infrastruktur för systemutveckling och systemutvecklingsmetoder: har den tekniska infrastukturen (utvecklingsverktyg och miljöer, klassbibliotek, mjukvaruramverk) påverkat systemutvecklingsmetoden? Om så är fallet, på vilket sätt?I fallstudien studeras hur den agila systemutvecklingsmetoden påverkats av den tekniska in­fra­strukturen.

Tendensen att försöka hitta de affärsmässiga argumenten (business case) för CSR (Corporate Social Responsibility eller företagens sociala ansvarstagande) började framträda på 1990-talet. Vetenskapsmännen insåg då att en enda forskningsdisciplin inte kan förklara hur företagens arbetssätt med CSR-frågor kan förbättra deras ?bottom line? och således bidra till en hållbar utveckling av samhället. Både teoretiker och praktiker har vänt sin uppmärksamhet mot framgångsrika företag (bästa praxis).  I korthet innebär ett business case inom CSR ett besvarande av frågan ?Vilka fördelar har företagen och samhället av CSR??.

Framställningens syfte är att utreda var gränsen mellan medgärningsmannaskap och medhjälp skall dras. För att få en helhetsbild och en ökad förståelse för området behandlas dock hela medverkansläran. Det som får störst utrymme i uppsatsen är hur praxis gällande medgärningsmannaskap har utvecklats de senaste årtiondena. Det konstateras att medgärningsmannaskap, genom bland annat tillämpningen av BrB 23kap 4 § andra stycket, har kommit att utnyttjas i större utsträckning än tidigare. En annan viktig fråga som behandlas är på vilket sätt begreppen tillsammans och i samförstånd eller gemensamt och i samråd har kommit att användas.

I läroplanens inledande del lyfts betydelsen av att elever aktivt får delta i planering och utvärdering av undervisningen och utveckla sin förmåga utöva inflytande och ta ansvar i skolan. Tidigare forskning visar att skolan inte lyckats i detta uppdrag. Studien är en del av en aktion vars utvecklingsfokus varit att öka elevers delaktighet i projektarbetsformen. Studien vill belysa elevdelaktighet ur elevernas perspektiv, vilken betydelse och vilket värde delaktighet har för eleverna, samt hur de anser att den fungerar i praktiken. Forskningsfrågan är: Hur beskriver elever delaktighet i skolan? Studiens syfte är att belysa elevdelaktighet ur elevernas perspektiv, för att förstå vilken betydelse och vilket värde delaktighet har för eleverna, samt hur de anser att den fungerar i praktiken.Data har skapats genom elevers loggboksskrivande om delaktighet och uppföljande samtal med elever, som analyserats genom dimensioner av delaktighet; innehållsdimension, drivkrafts-dimension och samspelsdimension.Elevers beskrivningar av delaktighet är i lika mån beskrivningar av lärandet.