The aim of this thesis was to study how social workers in social services in several municipalities perceive that they interpret the concept of domestic violence and how they believe they would act when it comes to different types of domestic violence. The thesis has focused on three types of violence; physical, psychological and economical. Seven social workers were interviewed with a thematised interview guide and six vignettes. The theoretical perspectives applied in the analysis were the process of normalization and the continuum of violence. The results showed that the social workers did not interpret domestic violence unanimous, and they had different ideas of how they would act in the vignettes.

Denna uppsats behandlar fondkommissionärers skadeståndsansvar ur ett kontraktuellt perspektiv. Kommission innebär att ena parten i ett avtalsförhållande åtar sig att i eget namn men för annans räkning köpa eller sälja varor, värdepapper eller annan lös egendom. En kommissionär som handlar med aktier eller andra finansiella instrument kallas för fondkommissionär. Vilket ansvar har en fondkommissionär som exempelvis försummar att utföra ett uppdrag åt en kommittent i rätt tid? Denna och liknande frågor angående fondkommissionärers skadeståndsansvar kommer att beröras i uppsatsen.

Denna studie behandlar frågan om fyra grundskollärares syn på laborativt undervisningsmaterial i matematikundervisningen. Studien utgår från bakgrunden som presenterar varför studien är aktuell. Studien fortsätter till litteraturöversikten som presenterar tidigare forskning bakom laborativt undervisningsmaterial i matematikundervisningen. Det sociokulturella perspektivet som utgår från tanken av lärande genom handling och lärande i meningsfulla sammanhang skapar den teoretiska grunden till denna studie och underlättar analysen av lärarnas beskrivningar. Studien besvarar tre preciserade frågeställningar som har fokus i hur lärarna beskriver arbete med laborativt undervisningsmaterial, vilka för-och nackdelar lärarna ser med materialet och hur lärarna ser på kollektivt lärande.

En god vård i livets slutskede ställer stora krav på personalen. Det krävs kompetens på flera områden och en kreativ förmåga för att kunna möta enskilda patienters behov utifrån ett holistiskt perspektiv. Dessa särskilda omständigheter kan ge upphov till mycket tankar och känslor hos omvårdnadspersonalen. Syftet med studien var att beskriva omvårdnadspersonalens upplevelser av att möta patienter inom palliativ vård. En litteraturstudie genomfördes.

Denna uppsats behandlar fondkommissionärers skadeståndsansvar ur ett kontraktuellt perspektiv. Kommission innebär att ena parten i ett avtalsförhållande åtar sig att i eget namn men för annans räkning köpa eller sälja varor, värdepapper eller annan lös egendom. En kommissionär som handlar med aktier eller andra finansiella instrument kallas för fondkommissionär. Vilket ansvar har en fondkommissionär som exempelvis försummar att utföra ett uppdrag åt en kommittent i rätt tid? Denna och liknande frågor angående fondkommissionärers skadeståndsansvar kommer att beröras i uppsatsen.

En förutsättning för vårdandet är att vårdgivaren har respekt för den lidande människan, ger henne delaktighet i vården genom att ge henne möjlighet att påverka sin vård. För att vården skall kunna vara vårdande krävs det att människans värdighet beaktas. Detta kan ske genom att vårdgivaren respekterar patientens önskan om självbestämmande, patientens integritet och ett värnande om människans unika värde. Syftet med den här studien var att se hur människans värdighet upprätthålls i anestesisjuksköterskornas arbete. För att förstå fenomenet intervjuades anestesisjuksköterskor vars intervjuer analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.

Bakgrunden till vårt val av ämnesområde har uppkommit eftersom vår uppfattning är att den undervisning som sker i värdegrundsfrågor, många gånger fungerar i klassrummen, ändå uppstår konflikter av olika slag utanför klassrummet, till exempel på skolgården eller i korridorerna. Syftet är att, genom en kvalitativ studie, undersöka lärares uppfattningar av villkor för värdegrundsarbetets betydelse för eleverna i skolans tidiga år. I studien analyseras hur lärare förstår samspelet mellan å ena sidan undervisning i värdefrågor och å andra sidan elevers tillämpning i deras praktik. Metoden baseras på enskilda intervjuer med sex lärare som arbetar i skolans tidiga år. I studien redogörs kortfattat för tre perspektiv på lärande, vilka är tolkade ur respondenternas utsagor.

Syftet med examensarbetet är att klargöra skrivteorier och definitioner för att försöka belysa den relation som finns mellan skrivundervisning och elevens skrivutveckling. Arbetets tyngdpunkt vilar på en väl genomgången litteraturstudie. I litteraturstudien behandlas två skilda inlärningsperspektiv och författares/forskares syn på skrivprocessens olika delar. Ur ett klassrumsperspektiv försöker jag sedan se vilka konsekvenser ett genomtänkt didaktiskt handlande kan få. Den empiriska delen som följer är en tillämpning på litteraturstudien.

I denna fallstudie studeras hur medarbetare på Försäkringskassan anpassar sig efter och samarbetar i ett skrivprojekt där flera deltagare med olika mycket inflytande över och engagemang gemensamt producerar texter. Syftet med studien är att kartlägga hur deltagarna i skrivprojektet nyttjar kognition och kommunikation. Frågorna som studien försöker besvara är 1.vem deltar i skrivprocessen och hur, 2.hur upplever deltagarna att den kollektiva aspekten på skrivandet påverkar deras kognition och 3.vilken roll spelar deltagarnas individuella kognitiva processer i sociala förhandlingar?Materialet som studeras har inhämtats med kommunikationsetnografiska och praxisanalytiska metoder genom deltagande observation och intervjuer där deltagarna själva har fått bidra till analysen. Resultaten visar att deltagarna delas in i en kärngrupp, som oftast skriver och fattar beslut, och en grupp med sekundära deltagare, som fungerar som en resurs och sätter begränsningar för kärngruppen.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka arbetslagets funktion i dagens skola utifrån ett lärarperspektiv med fokus på lärares lärande. Studiens frågeställningar handlar om vilken betydelse samarbete i arbetslag har för lärares lärande och hur lärare upplever att arbetslaget bidrar till utveckling i yrket. Studien har haft en kvalitativ ansats och insamling av material har skett genom intervjuer med lärare, samt litteraturstudier inom skolforskning som har behandlat lärande organisation och utvecklingsarbete i arbetslag. De huvudsakliga resultaten i denna studie är att arbetslagsfunktionen inte helt motsvarar den funktion som beskrivs i olika statliga utredningar och styrdokument, dvs. en bas för skolutveckling där lärare genom gemensam reflektion, engagerat och kreativt samarbete skapar en kollektiv lärandemiljö för lärare.

The purpose of this essay is to develop knowledge about how learning among employees is perceived to occur practically in a pre-school unit seen as a learning organization. From an employee perspective the intention was to gain an understanding of how they perceive the organization regarding employee learning in the workplace when it comes to in which contexts and what conditions that enable collaborative learning. Because learning organization is mostly a vision from a management perspective thereby it should in this case mostly be viewed as the context in which the employees work in.The essay is based on a qualitative research approach with eight semi-structured interviews. It was based on hermeneutics as method of analysis with the intention to gain an understanding of the employees' subjective perception. It is a case study on a selected pre-school unit in Stockholm.

Uppsatsen problematiserar elever i grundskolans år 9 och gymnasieelevers individuella handlande, när det gäller att skolka, i relation till den pedagogiska verksamheten. Vilka anledningar att skolka uppger eleverna? Vad anser de om skolans åtgärder mot skolk? Syftet med arbetet är att belysa och öka förståelsen för elevers olika anledningar att skolka och deras åsikter om skolpolitikens dominerande åtgärder mot skolk. Tjugo elever har intervjuats och deras åsikter har kategoriserats och teoretiskt benämnts enligt en metod inspirerad av grundad teori. Resultatet visar att en majoritet av eleverna skolkar på grund av att de flyr obehagliga situationer som uppstår i skolan och att skolan behöver öka sin relationskompetens och organisationskompetens för att eleverna ska skolka i mindre utsträckning, nå bättre resultat och må bättre.

Varje år förlöses barn som är döda vid födelsen, s.k. intrauterin fosterdöd. Antalet barn motsvarar i Sverige c:a tre till fyra per 1000 förlossningar per år. Första juli år 2008 kom registreringen av dött barn vid födseln att få ny innebörd i enlighet med internationell praxis, dvs. gränsen för vad som är ett barn sattes vid 22 kompletta graviditetsveckor.

Syftet med uppsatsen är att studera vad handlare har för uppfattningar och åsikter kring och attityder till fenomenet ?människor som tigger utanför matbutiker? samt vilka åtgärder och lösningar handlare vill se samt tar till gällande fenomenet.Med denna uppsats ämnar jag titta närmare på det, i Sverige, relativt nya fenomenet med människor som tigger utanför matbutiker. Och det från handlarnas synvinkel, hur de tänker kring fenomenet.Uppsatsen genomfördes kvalitativt och resultatet består av intervjuer med handlare samt ett urval av det som rapporterats av media kring fenomenet med människor som tigger utanför butiker.De teoretiska ramarna innefattar Zygmunt Baumans teorier kring samhällens skapande av främlingar, Max Webers ?Verstehen? och teorier om socialt handlande och Anthony Giddens tankar kring globalisering.Resultatet visar på ett fenomen som handlare inte vet hur de ska hantera, inte vill behöva hantera och som det är svårt att ta ställning för eller emot. Och ett som många, både bland de intervjuade och bland de som uttalat sig i media, anser att det är dags att ?någon? tar ansvar för och gör någonting åt..

Under 2010 avled cirka 90 000 personer i Sverige, varav 80 procent bedömdes ha behov av palliativ vård. Palliativ vård ges oberoende av diagnos och ålder under personers sista tid i livet. Den palliativa perioden varierar, beroende från person till person. Syftet med studien är att undersöka hur både sjuksköterskan och patienten ser på autonomi och värdighet vid palliativ vård. Metoden som valts är litteraturöversikt med kvalitativa artiklar som kvalitetsgranskats.