Bakgrund Undernäring bland äldre är vanligt förekommande, också bland äldre i ordinärt boende, dvs. äldre som bor i egen lägenhet eller villa. Aktuella underlag behövs för de som arbetar med äldre, eftersom kosten utgör kärnan i nutritionsbehandlingen. En förutsättning för att kunna arbeta preventivt med undernäringsproblematik är att målgruppen får vara med och påverka, varför en god dialog med denna är nödvändig. Därför behövs fler kvalitativa studier på äldre i ordinärt boende.

Bakgrund Undernäring bland äldre är vanligt förekommande, också bland äldre i ordinärt boende, dvs. äldre som bor i egen lägenhet eller villa. Aktuella underlag behövs för de som arbetar med äldre, eftersom kosten utgör kärnan i nutritionsbehandlingen. En förutsättning för att kunna arbeta preventivt med undernäringsproblematik är att målgruppen får vara med och påverka, varför en god dialog med denna är nödvändig. Därför behövs fler kvalitativa studier på äldre i ordinärt boende.

En fungerande munhälsa är centralt för att människan ska kunna tillgodogöra sig näring och för att känna välbefinnande. Hälso- och sjukvården har gjort stora framsteg som bidragit till att medellivslängden ökat och den äldre populationen blivit större. Tandvården har också gjort stora framsteg vilket bidragit till att den äldre befolkningen behåller sina egna tänder i högre utsträckning. Paradoxalt nog har den förbättrade tandhälsan hos äldre gjort att problemen med tandhälsan ökat på grund av att tandhälsan har blivit eftersatt. Det har visat sig att äldre personer med kognitiv svikt som bor kvar i det egna hemmet har stora munhälsoproblem.

Studiens syfte har varit att få kunskap om hemlösa klienters syn på sin boendesituation. Samt att få fördjupad kunskap om klienternas upplevelse av möjlighet till förändring och hur de beskriver att de bemöts och behandlas på Beroendeverksamhetens gruppboenden. En kvalitativ metod har använts för att besvara syftet. Det empiriska materialet består av intervjuer med sju personer som för närvarande bor på ett kommunalt gruppboende. Tolkningsramen har utgjorts av teorier och forskning kring förändringsprocesser och strategier för att motverka hemlöshet.

Detta examensarbete har utförts på uppdrag av Lindbäcks i Öjebyn. Lindbäcks tillverkar bostäder av trävolymer i fabrik. Målet var att ta fram förslag på lägenheter för äldre i lämplig boendeform. Särskilt fokus har lagts på en flexibel utformning av hygienutrymmet. En önskan fanns att hitta en utformning som medger att ytan utanför hygienutrymmet kan användas för hantering av hjälpmedel och som rörelseutrymme för vårdpersonal.

Denna uppsats syftar till att ta fram ett teoretiskt underlag för hur miljöprojektet CLICC (Climate Living In Cities Concept) i Malmö skulle kunna utvecklas med hjälp av teorier kring de relativt nya begreppen Spelifiering och Captology. Målet är att förbättra den miljökommunikativa processen där de boende i bostadsförening Hilda ska motiveras att minska sina koldioxidutsläpp med 50 procent. Metoden för denna studie utgörs av en kombinerad litteratur- och en fallstudie. Forskningen kring Spelifiering, Captology och miljökommunikation utgör grunden för denna studie. Detta har sedan kompletterats med en intervju där Miljöförvaltningens projektansvarige för CLICC har gett sin bild av projektet och de hinder som existerar. Uppsatsen utmynnar i ett antal teoretiskt grundade förslag som behandlar möjligheten att, med hjälp av Spelifiering och Captology, överbrygga miljökommunikativa hinder och uppmuntra de boende till att både delta i projektet och förändra sin livsstil i en mer miljöanpassad riktning..

In the democratic process, of discussion and decision making, there is a need of reliable and authentic information. Archives are authentic and reliable information and also provides long term accessibility. But the public archives potential isn´t utilized enough at a societal level. The public archives are organized in a decentralised manner, and there are no common accesspoint at a national level. In the thesis this issue of accessibility and use at a societal level, is discussed in terms of collective memory.

Syftet med denna empiriska studie är att frambringa en ökad kunskap och förståelse för samspelet mellan de anställda och de boende i ett äldreboende, samt hur personalens förhållningssätt gentemot de boende kan komma att få olika konsekvenser. Vi vill vidare belysa betydelsen av den sociala interaktionen i förhållandet anställda - boende. Vår frågeställning lyder: Vilken betydelse har social interaktion i förhållandet anställda-boende för trivsel och mående?  Datainsamlingen bygger på tre övergripande metoder; observation, intervjuer samt enkätundersökning. Dessa metoder skall dels komplettera varandra men även ge oss olika data som kan vara lämpliga i närmandet av att besvara vår frågeställning.  Tolkningen och analys vi gör har sin utgångspunkt i socialpsykologiska teorier och begrepp hämtade ur Asplunds begrepp/teori social responsivitet, Alvessons organisationskultur och Scheffs sociala band. Den kultur som präglar det äldreboende vi studerat karaktäriseras av en individanpassad vård där man tillsammans med de fysiska förutsättningarna strävar efter att skapa och därmed bevara utrymme där den sociala responsiviteten kan komma till uttryck.  Konsekvenserna av detta kan bli att de boende upplever trivsel och mående. Äldreomsorgen är och har varit en aktuell fråga i många år, inte minst inom den politiska världen.

Syftet med denna empiriska studie är att frambringa en ökad kunskap och förståelse för samspelet mellan de anställda och de boende i ett äldreboende, samt hur personalens förhållningssätt gentemot de boende kan komma att få olika konsekvenser. Vi vill vidare belysa betydelsen av den sociala interaktionen i förhållandet anställda - boende. Vår frågeställning lyder: Vilken betydelse har social interaktion i förhållandet anställda-boende för trivsel och mående?  Datainsamlingen bygger på tre övergripande metoder; observation, intervjuer samt enkätundersökning. Dessa metoder skall dels komplettera varandra men även ge oss olika data som kan vara lämpliga i närmandet av att besvara vår frågeställning.  Tolkningen och analys vi gör har sin utgångspunkt i socialpsykologiska teorier och begrepp hämtade ur Asplunds begrepp/teori social responsivitet, Alvessons organisationskultur och Scheffs sociala band. Den kultur som präglar det äldreboende vi studerat karaktäriseras av en individanpassad vård där man tillsammans med de fysiska förutsättningarna strävar efter att skapa och därmed bevara utrymme där den sociala responsiviteten kan komma till uttryck.  Konsekvenserna av detta kan bli att de boende upplever trivsel och mående. Äldreomsorgen är och har varit en aktuell fråga i många år, inte minst inom den politiska världen.

Syftet med denna empiriska studie är att frambringa en ökad kunskap och förståelse för samspelet mellan de anställda och de boende i ett äldreboende, samt hur personalens förhållningssätt gentemot de boende kan komma att få olika konsekvenser. Vi vill vidare belysa betydelsen av den sociala interaktionen i förhållandet anställda - boende. Vår frågeställning lyder: Vilken betydelse har social interaktion i förhållandet anställda-boende för trivsel och mående?  Datainsamlingen bygger på tre övergripande metoder; observation, intervjuer samt enkätundersökning. Dessa metoder skall dels komplettera varandra men även ge oss olika data som kan vara lämpliga i närmandet av att besvara vår frågeställning.  Tolkningen och analys vi gör har sin utgångspunkt i socialpsykologiska teorier och begrepp hämtade ur Asplunds begrepp/teori social responsivitet, Alvessons organisationskultur och Scheffs sociala band. Den kultur som präglar det äldreboende vi studerat karaktäriseras av en individanpassad vård där man tillsammans med de fysiska förutsättningarna strävar efter att skapa och därmed bevara utrymme där den sociala responsiviteten kan komma till uttryck.  Konsekvenserna av detta kan bli att de boende upplever trivsel och mående. Äldreomsorgen är och har varit en aktuell fråga i många år, inte minst inom den politiska världen.

Uppsatsens titel: Penningmängd och huspriser - Finns det något samband?Ämne: Företagsekonomi, Kandidatuppsats, 15 hpInlämningsdatum: 2009 ? 05 ? 29Författare: Gunnar Levin, Viktor SundlingHandledare: Sven-Ola CarlssonNyckelord: Penningmängd, Huspriser, Kointegration, M3, Fastigheter, FASTPI, KvantitetsteorinSyfte: Syftet med uppsatsen är att genom statistiska tester beskriva sambandet mellan penningmängdens utveckling och småhusfastigheters prisutveckling. Vi vill även försöka förklara ett eventuellt samband med kvantitetsteorin.Tillvägagångssätt: I denna uppsats har vi genom att fastställa ett kointegrationssamband mellan tidsserievariabler kunnat genomföra en regressionsanalys mellan penningmängdsutvecklingen och prisutvecklingen för småhus avsedda för permanent boende.Slutsatser: Vi har funnit ett långsiktigt samband mellan utvecklingen i penningmängden uttryckt som M3 och prisutvecklingen för småhus avsedda för permanent boende. Sambandet mellan M3 och fastighetsprisindex för småhus kan förklaras med kvantitetsteorin..

Vad har barn i Sverige för rättigheter idag och vad har föräldrar för skyldigheter gentemot sina barn? Ska föräldrar skiljas eller ska de stanna kvar för barnens skull? När familjer splittras är det ofta barnen som blir de största förlorarna, för att föräldrar inte kan komma överens. Ska det verkligen vara så? Lagstiftningen har de senaste årtiondena förbättrats och går fortfarande i positiv riktning inom detta område, bl.a. beroende på att separationer inom familjer har blivit allt vanligare och att samhällsutvecklingen har förändrats.

Personer med demens i särskilt boende kan ha problem med att äta, vilket ofta kan leda till viktnedgång och undernäring. Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som kan påverka måltiderna för personer med demens som bor i äldreboende. En systematisk litteraturöversikt genomfördes där sökningar resulterade i 16 vetenskapliga artiklar som analyserades. De slutliga kategorierna blev: organisation och arbetets utformning: miljöns betydelse: uppmuntran av självständighet: attityder påverkar: kunskap hos personalen. Resultatet visade att personal behövde kunskap om demenssjukdomar och individernas bakgrund, för att kunna förstå behoven de hade.

En uppsats som reder ut vad en författare är och vilken roll denne intar i ett nytt medium som YouTube. Genom att undersöka forskning om författarens roll i äldre media och analyser av tre olika författarroller på YouTube utreder den här uppsatsen hur rollen ser ut i ett nyare media. Här analyseras en tydligt enskild uppladdare på YouTube, klipp skapade och uppladdade av ett produktionsbolag och ett fenomen där olika uppladdare använder samma ursprungsmaterial för att skapa nya kreationer.Både litteratur och filmforskningen har överlag fokuserat på den enskilda författarrollen men den här uppsatsen påvisar dock att kollektivt författarskap blir tydligare i ett medium som YouTube..

Syfte: Att unders?ka det offentliga ledarskapet, s? som det gestaltar sig i en v?xelverkan mellan politik, f?rvaltning, f?retag och f?reningsliv samt i ett sammanhang av samh?llets alla tre niv?er; kommun, region och stat. Teori: Makt, organisationsstruktur, organisationskultur, f?r?ndring, kartellbildning. Metod: Kvalitativa intervjuer med ledare utifr?n ett sn?bollsurval.