Studien är en diskursanalys av jämlikhet i nordiska styrdokument för grundskolor. Den teoretiska utgångspunkten utgörs av Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori, kompletterad av Judith Butler teori kring könsdikotomin. Genom en kvalitativ textanalys urskiljs diskursiva processer av norm- och gruppbildning i styrdokumenten. Fram träder en bild där jämlikhet som begrepp och värde skiljer sig mellan de nordiska länderna men också stora likheter. Kön är en överordnad jämlikhetsfråga samtidigt som det råder en tydlig hierarki mellan de grupper som särskiljs från majoritetsgruppen utifrån föreställningar om språk och kultur.

Systemutveckling idag strävar efter kvalitet, men man kan se flera tecken på en kvalitetsbrist i utvecklingen av system. Många projekt kommer till korta. Trots att enorma summor pengar läggs ner på IT-projekt varje år misslyckas en stor del av dem. Denna rapport behandlar frågeställningen: Hur uppnås kvalitet vid systemutveckling? Rapporten besvarar frågeställningen genom intervjuer med erfarna yrkesmän inom området.

Ämnet för mitt examensarbete är tvåspråkighet. Mitt fokus ligger på tysktalande barn som har levt en stor del av sitt liv med sin familj utanför ett tysktalande land, dvs. i Sverige eller som är födda i Sverige med tysktalande föräldrar. Mitt syfte är att få en inblick hur tvåspråkiga elever ser på deras tvåspråkighet och hur de upplever att vara tvåspråkiga. Min motivering till detta val av ämne beror på att jag själv är tvåspråkig uppvuxen mellan två olika kulturer och jag tycker att samarbete mellan familj och ämnes-/klass-/special- modersmålslärarna ska intensifieras mer för att eleverna ska nå bättre resultat i ämnena och ändå bibehålla och lära sig något om sin kultur.

I dagens segregationsdiskurs läggs fokus ofta på de storskaliga miljonprogrammen. De människor som bor där beskylls ofta för att själva vara orsaken till segregationsproblemen. En vanlig uppfattning är att dessa människor genom egna val bidragit till de segregationsmönster vi har idag. Sällan belyses andra gruppers val som orsak till fenomenet. Miljonprogrammet uppfördes mellan 1965 och 1975 av den socialdemokratiska regeringen som en symbol för det moderna välfärdssamhället. Alla skulle formas till moderna människor.

In recent years the arts institutions? role in society have changed. With increased demands on attracting greater number of visitors they use concepts from corporate marketing to communicate with greater success. Theories from museum studies show that the importance of rendering authenticity now has become the new imperative in order to retain the status of a reputable institution. This thesis aims to discuss the development of a new visual identity for the public and non-profit institution Malmö konsthall.

Kina är en av de snabbast växande marknaderna idag. Västerländska företag ser stor potential i att etablera sig på den stora marknaden. Uppbyggandet av affärsrelationer är en av de viktigaste nyckelfaktorerna till framgång på den kinesiska marknaden. Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse i hur västerländska företag skapar och underhåller affärsrelationer i Kina. Genom en abduktiv forskningsansats har vi utfört kvalitativa intervjuer med anställda på Purac och Applied Biosystems.

Uppsatsens syfte var att få ökad kunskap om relationen mellan etnicitet, moderskap och uppfostran. Frågeställningarna var: Vilken är mammornas bild av den ideala modern? Vad uppfattar mammor påverkar dem i deras mammaroll? Vilken betydelse ges etnicitet i relation till moderskap och barnuppfostran? Vad har mammorna gemensamt och vad skiljer dem åt?Studien baserades på fyra fokusgrupper med mammor från tre olika etniska bakgrunder. Varje grupp bestod av två kurdiska, två arabiska och två etniskt svenska mammor vilket sammanlagt var tjugotre mammor. Jag valde att undersöka dessa mammors upplevelser av sitt föräldraskap i Sverige och utifrån deras erfarenheter ta reda på mammornas svårigheter i relation till samhället, och deras likheter och olikheter.

(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, särskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berättartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsättet om kriget studeras särskilt. Minnet och tiden uppmärksammas.

(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, särskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berättartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsättet om kriget studeras särskilt. Minnet och tiden uppmärksammas.

(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, särskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berättartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsättet om kriget studeras särskilt. Minnet och tiden uppmärksammas.

(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, särskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berättartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsättet om kriget studeras särskilt. Minnet och tiden uppmärksammas.

Denna undersökning syftar till att undersöka vilka attribut som ska tas hänsyn till vid skapande av ikoner. Undersökningen utgår från en taiwanesisk undersökning där attribut har identifierats och undersökts med hjälp av grafiska designers. Som grund för ikonförståelse appliceras semiotik och Charles Sanders Peirces triadiska modell på ikoner. Intervjuer och enkäter har utförts för att rangordna attribut, samt diskutera dess relevans vid ikonskapande. Resultatet visar att kontext (kultur, ikonens placering, medium etc.) och målgrupp har mycket stor betydelse vid ikonskapande och respondenterna uppvisade därför svårigheter med att rangordna attributen..

(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, särskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berättartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsättet om kriget studeras särskilt. Minnet och tiden uppmärksammas.

Background: Running economy is one of the key factors to achieve top performance in endurance events. Little evidence exists for improving running economy using high-intensity interval training while running. Objectives: The purpose of this study was to examine how HIIT affects running economy and VO2max. Method: 14 well-trained athletes (age 35 ± 8,9 years, height 175 ± 11,7 cm and weight 69 ± 12,2 kg) were divided into two separate groups (HIIT and Control). HIIT group performed 3 HIIT exercises every week for 4 weeks and Control group continued with their separate training programs consisting of mostly traditional endurance training. Results: Running economy showed no improvement in HIIT (pre 38,62 and post 38,62 ml/kg/min, p=1.00) but Control improved (pre 45,41 and post 43,37 ml/kg/min, p=0,03). VO2max decreased in HIIT (mean 61,32 to 60,84 ml/kg/min) and in Control (mean 61,99 to 58,47 ml/kg/min)..

Sedan stor del av den industriella produktionen flyttat från västvärlden till låglöneländer har det blivit en aktuell fråga hur vi omhändertar de övergivna industriområden som lämnats kvar. En trend som vuxit sig stark är att omvandla industrimiljöerna till nya miljöprofilerade parkområden och stadsdelar, som Hammarby Sjöstad i Stockholm och Västra Hamnen i Malmö. I detta examensarbete söker jag förklaringar till varför vi väljer att använda ?ekologiska? koncept och lösningar när de gamla industrimiljöerna ska omvandlas och hur detta kommer till uttryck i landskapsarkitekturen. Med utgångspunkt i miljödiskussionen sedan sextiotalet och västerländsk natursyn drar jag paralleller mellan vår förändrade syn på industri, hur miljökrisen ska lösas och ekologiskt inriktade landskapsarkitekturprojekt. Sedan miljökrisen blivit ett faktum och miljöfrågor fått en central plats i politik och samhällsplanering har också synen på industri förändrats. Från att ha symboliserat framtidstro och välfärd har vi börjat betrakta den gamla industrin som ett direkt hot mot människans och jordens existens.