Satsningar på kulturindustrier blir alltmer avgörande för den levande, attraktiva och konkurrenskraftiga kommunen och syftet med vår uppsats är att belysa och lyfta fram den betydelsefulla roll som kulturfenomenet kan utgöra ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Således blir det av intresse att studera den problematik som det kulturindustriella nätverket, med ideella, privata och offentliga aktörer i samverkan, tvingas bemöta och hantera för att kunna utveckla kulturlivet i kommunen..

Dagens organisationer verkar i en allt mer komplex miljö. Samhället och media ställer nya krav där det inte längre räcker att tillfredsställa ägarna och kunder, utan hänsyn måste även tas till allt runt omkring verksamheten. Den här uppsatsen belyser utsuddningen av gränser mellan organisationer och dess omgivning. Genom att analysera identiteten hos Migrationsverket vill vi visa på relationen mellan kultur, identitet och image och hur den processen, integrerar och influeras av de interna och externa aktiviteterna för en organisation.Empirin bygger på intervjuer med chefer inom verksamhetsområdet Besök och Bosättning hos Migrationsverket. Genom att använda en intervjumall med olika teman såg vi olika fenomen hos respondenterna.

Syftet med uppsatsen är att bidra till kunskapsbildning kring mål- och resultatstyrning i offentlig versamhet och fe en inblick i de problem som kan kopplas till styrmodellen. Vi har gjort en studie där vi har intervjuat politiker och ledande tjänstemän inom en kommun. Vi har tolkat respondenternas svar, sammanställt empirin och dragit slutsatser utifrån vår analys av aktuell mål- och resultatstyrningsteori i ett spänningsfält med olika intressen och behov. Mål- och resultatstyrningen i den kommunala vård- och omsorgsversamheten används i ett spänningsområde mellan ideologi, ekonomi och kultur. Det är en utmaning att få styrmodellen att fungera optimalt i en sådan komplex organisation..

Syfte: Mitt syfte med min c-uppsats är att belysa utvalda kvinnors situation inom hederskulturen samt undersöka religionens inverkan på hederskulturen.Metod: Litteraturstudier.Frågeställningar: Vad har kvinnorna gemensamt i sina berättelser om sina liv?  Och som påverkat deras livssituation? Vad för skuld/orsak har religion för livssituationen som kvinnorna har levt?Huvudresultat: Min litteraturstudie handlar om fyra kvinnor som lever eller har levt i hederskulturen. Studien bearbetare frågeställningarna som handlar om vad kvinnorna har gemensamt med varandra, varför de har valt att motarbeta hederskulturen samt relationerna till religion. Syftet med studien är att få en inblick hur det är att växa upp som ung kvinna inom hederskulturen. Studien handlar om kampen hos kvinnorna, att få rättvisa och rätt om sin egen frihet.

Det vi med detta arbete vill belysa är hur den samiska traditionella kunskapen om naturen som funnits och finns bland samerna som folk kan lyftas in den i en institution som den samiska förskolan. Uppsatsen är vårt utvecklingsarbete kring traditionell kunskap i naturen som en del i forskningsprojektet ?Gal dat oahppa go stuorrola?. Teorierna som vi lutat oss mot är från Mikkel Nils Saras (2004) lära om naturen från ett samiskt perspektiv, Asta Baltos (1997) teori om samisk barnsuppfostran samt Linda Smiths (1999) och Rauna Kuokkanens (2000) skrivningar om kolonisering och dekolonisering. Sara har systematiserat och kategoriserat natur utifrån ett samiskt perspektiv.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kvinnlighet framställs för att konstruera feministikonen Daenerys Targaryen i TV-serien Game of Thrones. För att uppnå mitt syfte har jag analyserat Daenerys karaktär samt personer hon interagerar med i serien. Jag har använt mig av en semiotisk bildanalys. Min teorianknytning utgörs huvudsakligen av feministisk medieforskning samt feministiska åskådningar. Materialet för min studie utgörs av fem scener från serien.

AbstractMattias Åström: Jazz, recensioner och konstmusik. En analys av jazzmusikrecensioner och jazzmusikkultur. ? Uppsala: Musikvetenskap 2001. 60 p.Syftet med uppsatsen är dels att undersöka hur jazzmusikkulturen idag speglas i recensionstexter i dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet och dels att undersöka om sättet att verbalisera jazzmusikrecensioner förändrats mot det konstmusikaliska i takt med att jazzen blivit allt mer accepterad som en form av konstmusik.

Slow Food-rörelsen tror på sitt gastronomiska koncept att nöjet av god mat inte bara är en grundläggande rättighet utan en viktig länk mellan platser, människor och kulturer. Att kunna skydda maten som kulturarv, tradition och kultur är vårt gemensamma ansvar som gör nöjet möjligt. Maten är inkluderad i många aspekter av livet som till exempel kultur, politik, natur, miljö, jordbruk och inte minst turism. Den är inte bara näring, rättighet och medel att mätta hunger utan en attraktion som lockar och skapar upplevelse. Maten var tidigare inte en huvudanledning att boka en resa utan den var en biprodukt och ett basalt behov som måste tillfredställas under vistelsen på en plats.

Hedersmord är ett fenomen som fått mycket utrymme i media. Massmedia belyser betydelsen av kulturen i förhållande till mäns makt och relaterar detta till hedersmord. Media har stor inverkan på våra uppfattningar och därför är intresset att se vilka uppfattningar och kunskaper samt hur man vet det man vet, innehar informant gruppen, bestånde av fem kvinnor och fem män. Syftet med denna studie är alltså att beskriva fem kvinnors och fem mäns uppfattningar kring hedersmord. Metoden är kvalitativ med en fenomenografisk ansats.

Syrianer saknar en egen stat och lever följaktligen idag i diasporan, bland annat i Sverige. De saknar en universell institution som tillvaratar deras egna intressen, såsom en egen stat. Syrianska organisationer har med åren utvecklat en diasporakultur. Organisationerna försöker tillvarata syrianernas intressen såsom historia, språk och kultur och ett tydligt historiemedvetande finns inom gruppen. Den kanske främsta beståndsdelen i detta historiemedvetande och som aktualiserats under det senaste årtiondet är minnen och berättelser om folkmordet på syrianer, Seyfo, som inträffade i det osmanska riket i skuggan av första världskriget.

Den offentliga sektorn är en stor organisation med många olika förvaltningar och därmed flera olika chefer. Inom de olika förvaltningarna finns det en mängd skilda ledarskapskulturer och det är detta vi valde att undersöka i vår uppsats. Syftet med denna uppsats var att göra en komparativ studie mellan två förvaltningar inom den offentliga sektorn där vi avsåg att undersöka hur ledarskapskulturen såg ut på respektive förvaltning samt vilka skillnader och eventuella likheter som kunde finnas mellan dessa. Utifrån vårt syfte valde vi att göra en kvalitativ studie i form av åtta intervjuer. Fyra intervjuer genomfördes vid en teknisk förvaltning och resterande fyra intervjuer vid en avdelning i Socialtjänsten.

Hedersmord är ett fenomen som fått mycket utrymme i media. Massmedia belyser betydelsen av kulturen i förhållande till mäns makt och relaterar detta till hedersmord. Media har stor inverkan på våra uppfattningar och därför är intresset att se vilka uppfattningar och kunskaper samt hur man vet det man vet, innehar informant gruppen, bestånde av fem kvinnor och fem män. Syftet med denna studie är alltså att beskriva fem kvinnors och fem mäns uppfattningar kring hedersmord. Metoden är kvalitativ med en fenomenografisk ansats.

Bakgrund: Enligt sjuksköterskans kompetensbeskrivning är det viktigt attuppmärksamma och möta patienten med hänsyn till olika aspekter, däribland kulturen. Detta innebär att höga krav ställs på sjuksköterskans förmåga att utöva transkulturell omvårdnad. En viktig aspekt för att uppnå god omvårdnad är en fungerande kommunikation mellan sjuksköterska och patient. Om hänsyn inte tas till patientens kulturella behov och önskningar kan detta resultera i ett vårdlidande för patienten. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters upplevelser av att vårda patienter med annan kulturell bakgrund än den egna.

Populärmusik som vi känner den har de senaste 60 åren starkt fokuserat på mer än bara musiken. Ikoner som Elvis var bland de första som slog igenom stort där inte bara musiken utan ett ideal följde med i paketet. Denna trend har fortsatt genom åren med band som the Monkees som beskyllts för att inte ens spela musiken själva, David Bowie som starkt jobbade med image och presentation för att locka publik, Kiss som fortsatte på den trenden med mycket smink och explosiva scenframträdanden fram till idag då band som Kraftwerk och Daft Punk gått i en något liknande riktning. Fortfarande är det den yttre framställningen som är viktig men istället för att använda sig själva fokuserar man på virtuella och/eller mekaniska representationer.Men framställningen av sig själv behöver inte bara presenteras i ett enskilt medie utan kan avspeglas och föras fram i flera olika. På så sätt ges publiken utrymme att själva leta upp mer information genom att söka i flera olika medier.

Detta a?r en studie av den sociala kulturen och arbetssa?ttet hos ett specifikt rockband. Studien har utfo?rts med element av etnografisk forskningsmetod och ger la?saren en bild av hur det kan se ut och ka?nnas att delta i en rockturne? i Europa. Resultatet ger en inblick i det vardagliga livet och den mellanma?nskliga interaktionen hos deltagarna i turne?n, samt fo?rfattarens egna tankar kring arbetet med att utfo?ra studien..