Jämförelse mellan hur huvudpersonen i böckerna om Arn av Jan Guillou och huvudpersonen i böckerna om Röde Orm av Frans G. Bengtsson hanterar mötet med en för deras tid främmande kultur och religion..

Att människor blir alltmer fysiskt inaktiva i sina liv är ett faktum och ett växande samhällsproblem. Folks hälsa blir allt sämre och många sjukdomar hade kunnat förhindras med hjälp av ett enkelt recept, fysisk aktivitet. En lösning skulle kunna vara friskvårdsaktiviteter. I studiens syfte ställs frågan varför folk väljer att vara fysiskt inaktiva respektive fysiskt aktiva under friskvårdstiden i Företag AB. Det efterfrågas också om det finns möjligheter att skapa mer fysisk aktivitet bland personalen genom en förändrad friskvård i Företag AB.Total 91 % utav respondenterna i studien vill ha friskvård i företaget.

Japan är en av Sveriges viktigaste exportmarknader och en av de största ekonomierna i världen. Det finns en lång historia av handel mellan länderna och de flesta stora svenska företag finns representerade i Japan. När svenska företag som tidigare inte varit inblandade på den japanska marknaden ska etablera sig i Japan möts de av kulturella skillnader som kan komma att påverka de beslut som fattas, på grund av bristande kommunikation och förståelse. Kultur är ett samlingsnamn för de mönster av tankar, känslor och sätt att agera som människan lever efter, och även om företag skulle välja att etablera sig i ett grannland, så skulle det ändå mötas av kulturella skillnader. I dessa sammanhang talar vi om den så kallade psykiska distansen, som kom att uppstå ur Uppsala-modellen, som Johanson & Vahlne (1977) presenterade. Den psykiska distansen förklarar att det är inte bara den fysiska distansen som påverkar utlandsetableringar, utan även den upplevda, i form av kulturella skillnader, språk och liknande. Ur ett internationaliseringsperspektiv och med hjälp av Geert Hofstedes (2011) kulturdimensionsteori fastställer denna uppsats de kulturella skillnader som finns mellan Sverige och Japan, med fokus på de skillnaderna i affärskultur. Utifrån de kulturella skillnaderna presenteras och diskuteras hur svenska företag ska etablera sig i Japan genom ett antal olika etableringsstrategier, som Kogut & Singh (1988) och andra forskare visat påverkas av kulturella skillnader. De slutsatser som detta arbete kunnat fastställa är att det finns stora kulturella skillnader mellan Sverige och Japan i alla de fyra dimensioner av kultur som Geert Hofstede (2011) utvecklade.

Man brukar säga att allt ligger i betraktarens öga och det gäller även när man pratar om organisationer. Hur en organisation uppfattas har att göra med hur andra ser på den. Genom att studera organisationer och granska miljön och medlemmarnas beteenden kan man skapa sig en bredare uppfattning om en organisations kultur. Forskare har kommit fram till att en organisations kultur är de normer, värderingar och beteenden som finns inom organisationen och uttrycks via artefakter. Artefakterna kan tolkas för att beskriva organisationens kultur och identitet.

Fo?rfattare: Ellen Hedin Handledare: Elisabeth So?derquist Examinator: Jan Ha?rdig Titel: Spra?kinla?rning i ma?ngkulturella klassrum ? en kvalitativ studie av hinder och mo?jligheter fo?r la?rande i SFI-verksamhet A?mne: La?rarutbildning A?r: 2012 Syfte: Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur elever och la?rare agerar i grupp och gentemot varandra fo?r att utro?na hinder och mo?jligheter fo?r spra?kinla?rning. Metod och teori: Studien utfo?rs med kvalitativ metod i form av deltagande observation. Den so?ker da?rfo?r djup snarare a?n bredd. Studien baseras pa? teorier skapade av Goffman med fokus pa? social interaktion mellan akto?rer inom fa?ltet fo?r att synliggo?ra de fra?gor som a?r viktiga fo?r akto?rerna. Slutsats: En ovilja att reflektera kring pedagogiska fra?gor a?r inte ha?llbar i dagens skola.

More and more companies open up facilities and stores in countries all around the world. Entering a new country means a new culture, a new language, different norms and values and new people with a different way of thinking unlike what you are used to. In order to survive and be successful in this new country means that you have to adapt to the new culture and its components you encounter.The purpose of this thesis has been to identify possibilities and barriers in the Middle Eastern culture affecting international clothing companies. Furthermore it has been investigated how these companies must adapt their products and promotion to this culture.In order to obtain relevant data for achieving the purpose of the study interviews and observations was made at three international clothing companies in Tehran, Iran. These were Mango, United Colors of Benetton and adidas.

I dagens Sverige växer ständigt den skara barn som har rätt till modersmålsstöd. Barn som har ett annat modersmål än svenska har enligt läroplanen för förskolan (Lpfö98) denna rättighet. Förskolans uppgift är, enligt läroplanen, att stödja utvecklingen av språk, kultur och identitet för dessa barn. Syftet med studien är att undersöka hur förskolepersonal arbetar med barn som har två modersmål varav det ena språket är svenska i en kommun där inte modersmålsstöd ges av kommunen. Följs läroplanen? Jag har gjort studien med utgångspunkt i en rad aspekter som enligt tidigare forskning och erfarenheter verkar positivt vid arbete med modersmålsstöd.

Syftet med mitt arbete har varit att undersöka hur förskolepedagoger idag resonerar kring påståendet om att vi lever i en beröringsfattig kultur och om detta är något vi kan se effekter av i förskolan. Genom kvalitativa intervjuer av tre förskolepedagoger, tillsammans med observationer ute i barngrupper har jag velat se om beröringsklimatet på förskolan eventuellt står i konflikt med barnets grundläggande behov av beröring och på vilka sätt detta i så fall visar sig. Resultatet av undersökningen visar att påståendet till viss del stämmer, men att problemet främst ligger i vuxnas rädsla för att bli missförstådd i sina fysiska handlingar mot barnet. Denna rädsla har i första hand visat sig hos manliga pedagoger, som enligt respondenterna blir granskade utifrån i större utsträckning än kvinnliga pedagoger. Vi ser även hur pedagoger, utifrån föreställningar om pojkars och flickors beröringsbehov, agerar olika beroende på barnets kön och därmed sätter ramarna för barnets förhållningssätt till beröring.

Syftet med denna studie är att närmre studera ett IT-konsultföretags introduktionsprocess för att därigenom identifiera vilka faktorer det är som möjliggör de nyanställdas integration i verksamheten. Vi vill även undersöka om och hur väl dessa faktorer tillgodoses inom företaget i fråga. Studien utgår ifrån en abduktiv ansats och det empiriska material som ligger till grund för studien har samlats in genom personliga intervjuer med en linjechef, en fadder och en nyanställd - nyckelpersonerna i den introduktionsprocess som är föremål för studien. De empiriska data detta genererat har analyserats utifrån teorier om systematiserad introduktion, Knowledge Management och kultur. Undersökningen visar att integrationen av nyanställda i fallföretagets verksamhet beror på den nyanställdes möjligheter till kunskapsproduktion, vilken gynnas av faktorer såsom möjligheten att skapa personliga kontaktnät, samarbete med erfarna kollegor, tillgången till en arbetsmiljö som praktiskt främjar kunskapsutbyte, samt en positiv inställning till kunskapsutbyte inom organisationen.

Syftet med denna studie är att spegla tidsandan i det tidiga 2000-talets Sverige så som den tar sig uttryck vid annonser för bostadsförsäljning. Hur kan ett svenskt hem se ut idag? Vad finns det för ideal kring hem och heminredning?.

I den här uppsatsen presenteras en undersökning om bruket av även fast som bisatsinledare iskrift. Syftet med undersökningen är att ta reda på om bruket av bisatsinledaren även fast harbörjat sprida sig från informella texter till mer formella texter. Syftet är också att undersökahållbarheten i ett antagande som förts fram av språkvårdare att fast i även fast uttrycker någotsäkert och verkligt i förhållande till om i även om som uttrycker något osäkert och osannolikt.Metoden består av sökningar i olika databaserade textkorpusar, lucktest till elever i årskurs 9och enkäter till eleverna och deras svensklärare om attityder till även fast i skrift.Resultatet av korpussökningarna visar att även fast verkar ha ökat över tid i vissaskriftsammanhang som i elevers skoltexter och i bloggtexter. Resultatet från elevernaslucktest kan dock varken sägas stödja eller förkasta antagandet att även fast uttrycker någotsäkert och verkligt och även om något osäkert och osannolikt. Däremot visar elevernasattityder till även fast i skrift de problem som den officiella språkvården måste ta ställning tillvid språkförändringar.

Uppsatsen har som mål att se hur läsningen av Kurt Vonnegut kan kompletteras med ekokritiska perspektiv. Som ämne valdes hot mot planeten och det undersökta materialet var fyra av Vonneguts böcker: Player Piano (1954), Breakfast of Champions (1973), Slapstick (1976) samt A Man without a Country (2005). Böckerna undersöktes utifrån frågorna: Har det tidigare i Vonneguts författarskap förekommit hot mot planeten? Vilka är i sådana fall dessa hot och vilka är aktörerna bakom hoten? samt Hur framställs hoten och hur har hoten och framställningen förändrats från Vonneguts debut till hans avslutande roman? Undersökningen visade att det genom hela Vonneguts författarskap har funnits ett tema som säger att livet som levs är ohållbart. Det tar sig form i olika hotbilder mot planeten.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur afghanska kvinnor upplever sitt liv i Sverige och hur de ser på sin tillvaro och delaktighet i det svenska samhället. Uppsatsen avgränsas till kvinnor med afghansk bakgrund som invandrat till Sverige sedan 2000-talet. Utifrån deras egna perspektiv, vill jag undersöka hur de ser på sin tillvaro, på sitt liv och på sin delaktighet i det svenska samhället. Vidare belyser uppsatsen vad betyder sociala nätverk och sociala relationer för dem? Vilken strategi har de för att komma in i det svenska samhället? Hur upplever de den nya identiteten och de nya värderingarna i det nya samhället? Utifrån respondenternas synvinkel har jag försökt att svara på de ovannämnda frågorna.

Studiens syfte är att se hur individualistiska och kollektivistiska värderingar kan förstås ur ett intersektionellt perspektiv med fokus på kulturell identitet. I ett bekvämlighetsurval hittade vi respondenter från Mellanstadskommuner i klasser för SFI (Svenska För Invandrare) och SAS (Svenska som Andra Språk) samt kollektivboenden för ensamkommande flyktingbarn. Genom att utföra studien på svenska studenter på två olika gymnasieskolor samt japanska individer erhölls referenspunkter i förhållande till Hofstede?s data gällande kulturella värderingar och dimensioner. Respondenterna fick svara på ett enkätformulär som är utformat av Ph.D.

Syftet har varit att studera chefers uppfattningar om en omorganisation i ett företag i transportbranschen. Den fråga jag ställt mig är vilken betydelse gemensamma mål och visioner, delaktighet och tid för utvecklingsarbete, ett stödjande förändringsledarskap samt en kultur som främjar lärande har haft i en omorganisation som genomförts i Företaget X. Den metod som använts har varit kvalitativa intervjuer som tagit utgångspunkt i hermeneutiken där framför allt innebörder och intentioner studerats. Respondenterna har bestått av åtta chefer vid Företaget X. Det framkommer att omorganisationen inte lyckats till fullo utifrån de mål som sattes upp.