SAMMANFATTNING                                                               Dagens gymnasieskolor erbjuder allt fler specialutformade program och möjlighet att integrera fritidsintressen med studier. Problem uppstår då alla ungdomar inte har samma förutsättningar att snabbt förflytta sig i rummet. Denna ojämna fördelning av rörlighet skapar skilda villkor för elever i valet av gymnasieutbildning. "skollagen föreskriver att utbildning inom varje skolform skall vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas(1kap.2 och 9 §§)... En likvärdig utbildning innebär att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika"(Lpf94 kap 1, skolverket 2006). Tidsgeografin studerar tidskrävande processer i det fysiska rummet.

Denna uppsats handlar om hur människor förhåller sig till de två begreppen ekologiskt och närproducerat. Fokus ligger på vad som av konsumenten uppfattas som närproducerat respektive ekologiskt. Vilka faktorer som påverkar konsumenterna d.v.s. varför väljer de ekologisk eller närproducerad mat och slutligen hur kopplas deras tankar kring hälsa och miljö ihop med det ekologiska och närproducerade? Studien är en undersökning med en så kallad etnografisk metod där observationer och intervjuer genomförts på plats i butik.

Bakgrunden till uppsatsen är att alltfler teknikbaserade självservice tjänster dyker upp på marknaden, dels för att öka ekonomi men också för att öka service för kunden. Risker med ökad teknologi är att den blir ett självändamål och att kundens uppfattningar och upplevelser kommer i andra hand, med konsekvenser för det ursprungliga syftet att öka konkurrenskraft. En av dessa teknikbaserade tjänster är självscanning. Tidigare uppsatser har fokuserat ekonomi och kundens förväntningar men saknar en fördjupad förståelse och en modell för vad som är fruktbart att mäta och var det är viktigt att mäta.Syftet med vår uppsats är att generera en kartläggningsmodell som ska kunna tillämpas vid utveckling av tjänsteprocesser, samt identifiera förbättringsförslag i en kartläggning av tjänsteprocessen självscanning.Våra huvudsakliga frågeställningar är:· Var och vad kan man mäta i en tjänsteprocess?· Vilka problem och styrkor har tjänsteprocessen självscanning?För att få svar på våra frågeställningar genomfördes en litteraturstudie, för att få kunskap om vad tidigare undersökningar och teorier visat när det gäller vad som är relevant att mäta.

Syftet med vår magisteruppsats är att undersöka kunders förväntningar på butiksutbudet i förhållande till en plats som från början inte varit ämnad för handel av varor och tjänster men som nu är under förändring.Vi har använt oss av en kombinerad strategi. Detta innebär att vi kombinerat en kvantitativ enkätundersökning som genomfördes under tre dagar på en flygbuss mellan Helsingborg och Ängelholm med tre stycken kvalitativa telefonintervjuer som vardera tog mellan 15-20 minuter. Vi analyserar vårt empiriska material ur ett kvalitativt perspektiv.Denna magisteruppsats grundas främst på teorier om förväntningar och föreställningar som påverkar dessa, samt platser. Vi använder oss av begrepp som förväntningsdynamik, plats och ickeplats. Teorikapitlet utmynnar sedan i en modell baserad på dessa teorier.Vi har kunnat visa att flygplatsen som plats starkt påverkar flygresenärernas förväntningar.

En ur ett marknadsrättsligt perspektiv uppmärksammad och kontroversiell fråga är när samma företag marknadsför två mer eller mindre identiska produkter under olika varumärken, så kallad märkesdifferentiering. Ur ett näringsidkarperspektiv finns det ofta goda skäl för denna form av varumärkesanvändning, vilken närmast kan ses som reklamdriven produktdifferentiering. Ur ett konsumentperspektiv är dock företeelsen inte alltid lika eftersträvansvärd. Genom märkesdifferentiering kan konsumenters möjligheter att orientera sig på marknaden genom meningsfulla pris- och kvalitetsjämförelser försvåras, vilket kan utnyttjas av näringsidkare för att sälja likartade varor till olika priser. Samtidigt kan dock märkesdifferentiering leda till positiva effekter ur ett konsumentperspektiv, exempelvis genom att konsumenter ges information om en produkts egenskaper de tidigare varit omedvetna om, varvid konkurrensen på marknaden stärks.

Bakgrund: De senaste 60 åren har karaktäriserats av företags flytt till nya marknader. Sveriges integration med EU tillåter fri rörlighet av varor, tjänster och arbetskraft vilket har bidragit till att både stora och små företag har större valmöjligheter till vidare expansion. Svenska entreprenörer som startar sin verksamhet på marknader som är tydligt skilda från den egna till både avstånd och kultur blir en allt vanligare syn.Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera de problem och viktiga faktorer att ta hänsyn till som uppstår vid en marknadsetablering i ett annat land för svenska entreprenörer. Vidare ämnar studien även undersöka varför svenska entreprenörer förflyttar alternativt startar sin verksamhet i utlandet.Slutsats och resultat: Viktiga faktorerna att ta hänsyn till för svenska entreprenörer som etablerar sig i Spanien verkar utifrån denna studie framförallt vara kulturskillnader, legala problem som uppkommer under etableringen samt vikten av relationer och nätverk vid affärsuppgörelser. Den primära anledningen till etablering i Spanien förefaller sig vara sociala skäl och inte de eventuella affärsmöjligheterna som finns..

Detta arbete behandlar internetbedrägeriers utveckling i Sverige mellan åren 2006 och 2011.Syftet med arbetet är att ge en bild av hur internetbedrägerier har utvecklats genom åren, vilka orsaker som kan ligga bakom och vilka åtgärder som kan förhindra att internetbedrägerier begås. Fokus i detta arbete ligger på privatpersoners utsatthet av internetbedrägerier, och till detta ligger Nationella trygghetsundersökningens (NTU) statistik som underlag. Frågeställningarna i detta arbete är: Hur har internetbedrägerierna utvecklats mellan åren 2006 och 2011? Vilka orsaker ligger bakom utvecklingen av internetbedrägerier? Vilket motiv använder gärningspersonerna sig av för att bedra via internet? Vilka åtgärder kan implementeras för att försvåra internetbedrägerier?För att uppnå syftet och kunna besvara frågeställningarna är arbetet baserat på en statistisk genomgång av officiell kriminalstatistik och NTU. Som ett komplement till statistiken har semi-strukturerade intervjuer med två poliser med god insyn i internetbedrägerier genomförts.

Utvidgningen av Europeiska unionen medför att allt fler aktörer måste samarbeta i syfte att uppnå och utveckla en stark och gemensam europeisk marknad för varor, tjänster, personer och kapital. I och med att antalet länder i gemenskapen ökar uppstår också allt större klyfter mellan så väl medlemsstaternas sociala förhållanden som nationella lagstiftning. Detta innebär att mer komplexa förhållanden växer fram som kräver allt större anpassning hos de enskilda medlemsstaterna, vilket genererar problem. Det ligger varken i Europeiska unionens eller i medlemsstaternas intresse att den fria rörligheten medför några större ekonomiska problem för arbetsmarknadens aktörer. I Vaxholmskonflikten har dock problemet med nationella skillnader aktualiserats utan att den nationella domstolen anser sig kunna finna en gemenskapsrättsligt godtagbar lösning.

Det har visat sig att närstående som vårdar en person med demenssjukdom använder i större utsträckning psykofarmaka samt löper större risk att drabbas av depression. Känslor av otillräcklighet, skuld, dåligt samvete och skam är vanligt. Att leva med en person med demenssjukdom kan göra det svårt att tillgodose sitt eget sociala behov vilket kan leda till ensamhet som i sin tur leder till sämre hälsa och lägre livskvalitet. Syftet med studien var att belysa livsvärlden för närstående som vårdar en person med demenssjukdom i ordinärt boende. Metoden var en litteraturstudie baserad på åtta stycken vetenskapliga artiklar.

Personalarbete a?r ett komplext omra?de med en historisk grund i fo?rha?llandet mellan individ och organisation. Det a?r ett omra?de som a?r och har varit fo?rema?l fo?r sta?ndig fo?ra?ndring. Personalvetare a?r da?rfo?r en yrkesgrupp som utma?rks av en kontinuerlig anpassning till dessa fo?ra?ndringar.

Som aktiv nyttjare av kollektivtrafiken har jag ofta upplevt hur väntan kan kännas såpass negativ (tråkig och otrygg) att jag valt andra färdmedel. Måste det se så ut? Vad styr utformningen av hållplatserna i Göteborg och hur skulle de kunna gestaltas för att skapa mervärden? I denna uppsats har målet varit att redogöra för varför hållplatser är utformade som de är, genom exemplet Göteborgs innerstad, samt med hänsyn till detta ifrågasätta och föra en kritisk diskussion kring hur hållplatserna skulle kunna planeras och gestaltas för att bidra till en mer attraktiv väntan och urban miljö. Syftet har varit att öka min egen förståelse för denna planering men även belysa hållplatsens potential till att dels få fler att resa kollektivt, dels bidra till en stimulerande tät stad. Studien är indelad i en inventerande del som besvarar vem och vad det är som styr följt av ett kritiskt diskuterande avsnitt som ifrågasätter utformningen.

I dagens arbetsliv är karriär en återkommande drivkraft. Viljan att göra karriär skiljer sig mellan olika individer, men resulterar slutligen i hur en individ utvecklas inom en organisation eller når individuell framgång. Intresset för studien grundade sig i hur organisationskulturer kan verka styrande över individer och vi ville undersöka detta perspektiv på ett hotell, som i texten benämns som ?Hotellet?. Syftet med aktuell studie har varit att undersöka hur Hotellet uppmuntrar sina medarbetare att arbeta i enlighet med organisationens normer och värderingar och på vilket sätt de genom att erbjuda karriär- och utvecklingsmöjligheter kan styra sina medarbetare.

Syfte: Syftet med detta examensarbete är att förklara vad som är den främst avgörande faktorn vid privatkundens val av marginalbank, genom att jämföra med demografiska variabler samt hur deras val kan användas vid segmentering. Dessutom vill vi titta på vilka typer av banker privatkunder har.Metod: För att nå fram till resultat för analysen har ett positivistiskt angreppssätt och en deduktiv ansats använts. Det empiriska materialet är baserat på en enkätundersökning gjord på personer i Hässleholm och Ängelholm. Datainsamlingen har sedan analyserats med hjälp av korstabeller.Teoretiskt perspektiv: Studien utgår ifrån tidigare forskning inom området som har använts för att kunna upptäcka faktorer som kan förklara vårt syfte.Resultat:  Analysen visade att vid val av marginalbanker värdesätts faktorer så som bra pris på varor i butik samt bonuscheckar. Vad som också framkom är att vid segmentering av kunder bör bankerna, enligt reslutat från denna uppsats, använda sig av differentierad marknadsföring vid segmentering av kunder..

Många dagliga köpbeslut berör saker som måste inhandlas till hemmet för vårt dagliga leverne. Matvaror, toalettpapper och övriga nödvändiga varor inhandlas ofta på samma butik om och om igen. Av vilken anledning återvänder vi till samma butik för att utföra inköp av det som kan räknas som de mest återkommande produkter vi använder oss av?Denna uppsats lägger fokus på att hitta skillnader och likheter mellan mäns och kvinnors köpbeteende och av vilka anledningar de väljer att handla på de dagligvarubutiker som de har valt som sina primära.För att svara på frågan om män och kvinnor anger samma faktor som störst påverkansfaktor vid val av dagligvarubutik utfördes två enkätundersökningar på vardera 72 respondenter. En undersökning utfördes i kommuner med invånarantal mellan 1000- 30 000.

De senaste decenniernas ökade globalisering har bidraget till behovet av en gemensam syn på bedömning och granskning av företagens redovisning. Europeiska Unionen och IFAC är två organisationer som arbetar för att föra samman kvalifikationerna hos revisorer. EU verkar för en gemensam marknad med fri rörlighet av varor, arbetskraft och tjänster medan IFAC försöker få en konsistent hög kvalité på revisorer globalt. En gränsregion som skulle dra nytta av en ökad harmonisering är Öresundsregionen där företag med revisorer kan jobba över landsgränserna. För att öka förståelsen för de skillnader som finns i granskningen av företagens redovisning mellan Sverige och Danmark idag, är syftet med uppsatsen att jämföra kompetenskrav mellan svenska och danska revisorer.