Syftet med denna studie har varit att undersöka ett område som i mina ögon är relativt lite behandlat, nämligen domänkunskap. Denna förvärvas i systemutvecklingens första fas, analysen.I den litteratur som jag har studerat påpekar flera forskare att en systemutvecklingsgrupp bär ha god domänkunskap, Vad som saknas hos flera av dem var en definition av begreppet domänkunskap, dvs det som de själva ansåg vara viktigt för systemutvecklarna.Avsikten med studien blev att undersöka vad systemexperter lägger i begreppet domänkunskap. Detta ledde till problemformuleringen " Några svenska systemexperters definition av domänkunskap, hur den förvärvas samt några utvecklingstrender".För att behandla problemformuleringen valdes halvstrukturerad intervjusom undersökningsmetod. 12 systemexperter från sju företag intervjuades.De viktigaste slutsatserna av studien är:· Det tycks inte finnas någon koncensus om begreppet domänkunskap.· Vid förvärvandet av domänkunskap arbetar man mest med intervjuer och/eller brainstorming och därefter prototyper.· Studien har inte gett svar på hur mycket resurser som läggs på analys. Flertalet intervjuade ansåg dock att man bör tilldela analysen mer resurser i framtiden.· Utvecklingen går mot att analysen kommer att få en mer central roll..

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka värden och ideal som skolan, genom läroböcker i ämnet Hem- och konsumentkunskap, förmedlat om konsumtion och om det går att se förändringar under den undersökta perioden, 1962-2008. Genom en litteraturstudie lyfts diskursiva förändringar fram i nyare konsumtionskulturforskning och textanalysen av läroböckerna söker bland annat efter spår från denna forskning. Resultaten visar bland annat att en konsumtionskritisk syn genomsyrar läroböckerna under hela den undersökta perioden. Endast en rationell konsumtion, som utgår från grundläggande mänskliga behov, anses vara legitim medan övrig konsumtion, som t.ex. konsumtion sammanhängande med identitets-skapande, ses som felaktig.

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förståelse för NPM och resursfördelning med avseende på resursfördelningsmodeller och dess användning i offentlig sektor. Metod: Utifrån studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod använts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av utbildningssektorns resurser diskuteras utifrån skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag på lika villkor?. Detta ställer stora krav på den resursfördelningsmodell som är framtagen av barn- och ungdomsnämnden i Gävle.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lärare ser på sin pedagogiska förmåga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svårigheter, samt vilka kunskaper lärare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svårigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde använda sig av, samt hur de såg på inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lärarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och åsikter kring forskningsfrågorna. Resultatet visar att möjligheter och svårigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med särskilda behov är en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lärarna är beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lära sig hur de på bästa sätt kan bemöta dessa elever.

Huvudsyftet med denna uppsats var att beskriva och analysera vilka interna hinder för organisk tillväxt som upplevs i mogna företag. Syftet var vidare att föreslå hur dessa hinder kan övervinnas. Uppsatsen gjordes utifrån en kvantitativ surveyundersökning med en Internetenkät. Undersökningen genomfördes bland 45 mellanchefer inom Industrial Hose, en affärsenhet inom Trelleborg AB. I teorikapitlet förklaras hur entreprenöriella och intraprenöriella aktiviteter gynnar företag som ämnar växa organiskt.

På det individuella planet handlar politisk konsumtion till stor del om att uttrycka en etisk, politisk eller miljömässig åsikt genom att välja och välja bort varor på marknaden. Denna uppsats flyttar fokus till kollektiva aktörer och betraktar politisk konsumtion som ett verktyg. Syftet är att besvara huruvida sociala rörelser kan och faktiskt använder sig av detta. I uppsatsens teoretiska ramverk identifieras och operationaliseras sex så kallade metoder för politisk konsumtion. Vidare undersöks huruvida tre sociala rörelser med olika intresseområden använder sig av dessa.

Många små- och medelstora företag har idag en hemsida. För att en hemsida skall vara ett effektivt kommunikationsmedium med kunder krävs dock att den är uppdaterad. Vi anser att många företag ej förutser vilka resurser som krävs för att hålla sidan uppdaterad. Vi vill därför kartlägga vilka problem företag i dagsläget upplever att de har med sitt uppdateringsarbete. Vi vill därefter se om det finns en möjlig lösning i verktyget Smelink WEB ifrån Smelink AB, som säger sig underlätta webbnärvaron för denna typ av företag.

Vid användning av metoden contingent valuation erhålls ofta olika resultat beroende på sättet respondenterna frågas på. Tidigare studier har visat att binära frågor leder till en högre estimering av betalningsviljan än öppna frågor, samt att skillnaden mellan dem är lägre vid användning av privata varor än vid kollektiva varor. Uppsatsens undersökning är ett steg för att förbättra förståelsen inom detta område. Syftet är att undersöka om de estimerade betalningsviljorna, härledda från uppsatsens experiment, inte skiljer sig signifikant åt då man använder sig av öppna och binära frågor vid utvalda privata varor. Resultat av t-test, där de binära svaren är justerade från anomalier, visar att de estimerade betalningsviljorna inte skiljer sig signifikant åt för sju av uppsatsens varor.

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förståelse för NPM och resursfördelning med avseende på resursfördelningsmodeller och dess användning i offentlig sektor. Metod: Utifrån studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod använts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av utbildningssektorns resurser diskuteras utifrån skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag på lika villkor?. Detta ställer stora krav på den resursfördelningsmodell som är framtagen av barn- och ungdomsnämnden i Gävle.

I dagens samhälles rika informationsflöde färgas barns intressen och kunskaper av det massiva populärkulturella utbud som råder, där de möter karaktärer i en mängd resurser så som tv-spel, filmer, leksaker och kläder. Då dessa populärkulturella karaktärer är så frekvent närvarande i barns liv används de flitigt i lek och i samtal med andra barn. Kunskapen barn besitter om dessa karaktärer och det som omger dem är stor och de populärkulturella resurserna blir på grund av detta en bidragande del av det som formar barns gemensamma kultur. Den kunskap barn äger om populärkulturella karaktärer och resurser borde i större utsträckning tas tillvara på i vår förskola, då dessa kunskaper ger oändliga möjligheter till lärande och meningskapande. Vi frågar oss därför i denna studie vilken plats barns populärkulturella intressen har i förskolan, hur deras kunskaper kan visa sig samt vilka fördelar det finns med att använda populärkulturen som en resurs för lärande.Den teori som genomsyrar studien är socialsemiotikens multimodala perspektiv som ser alla resurser till meningskapande som lärande och betydelsefulla för de som innefattas i det rådande sammanhanget.

För att företag ska kunna utvecklas krävs tillgång till resurser. Detta har visat vara ett betydande hinder för mindre företag eftersom det inte är lika lätt för dessa att få tillgång till riskkapital och långfristiga lån som det är för större företag. På grund av detta måste mindre företag finna alternativa lösningar för att möta företagets finansieringsbehov. Ett alternativ är finansiell bootstrapping, vilket kan utgöra en viktig nyckelresurs hos företag med resursbegränsningar och fungerar därmed som ett substitut till andra resursanskaffningsmetoder. I enlighet med den resursbaserade teorin utgör företagens sociala samt humana kapital viktiga resurser som kan påverka anskaffningen av resurser via finansiell bootstrapping.Syftet med denna studie är att teoretiskt utveckla och empiriskt testa en modell för finansiell bootstrapping genom att beskriva användningen av finansiell bootstrapping och förklara om socialt kapital och humankapital kan påverka användningen av de finansiella bootstrappingmetoderna inom små och stora städer och i så fall hur de påverkar.

Denna studie handlar om EU som normativ makt i området för EU:s östliga partnerskap (Eastern Partnership/EP). Med utgångspunkt från säkerhetsgemenskapsteori och konstruktivism undersöks EU:s försök att sprida sina normer och intensifiera kopplingarna till länderna Moldavien och Armenien, som omfattas av European Neighbourhood Policy (ENP) och EP. Studien finner att EU:s strategi för att intensifiera kopplingarna till Moldavien och Armenien är mycket lika, där utvecklingen av praktikergemenskaper verkar vara något som EU särskilt vill prioritera och etablera redan i ett inledande skede för att partnerlandet skall acceptera de normer, värden och uppfattningar om intressen som utgör ramverket för EU:s kollektiva identitet. Men det verkar som att ländernas förmåga, möjlighet och vilja att tillmötesgå ramverket skiljer sig åt, och att det är där vi kan hitta förklaringen till varför EU mer framgångsrikt spridit sina normer till Moldavien än till Armenien ? ett faktum som denna studie argumenterar för ytterst visat sig genom Moldaviens godkännande av EU:s bindande samarbetsavtal Association Agreement, och Armeniens avvisande av samma avtal till förmån för en tullunion ledd av Ryssland.  .

Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar pedagoger i förskolan har om begreppet språkstimulering, men även hur barn som har språkliga svårigheter synliggörs samt vilka insatser och resurser som kan sättas in för att stödja dessa barn.Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod. Vi har genomfört ostrukturerade intervjuer med sammanlagt sex olika pedagoger i två olika kommuner.Resultatet av studien visar att uppfattningar kring arbetet med språkstimulering ser relativt lika ut pedagogerna i studien emellan. Att på en lagom anpassad nivå föra samtal med barnen, liksom att ta vara på vardagliga rutinsituationer anses enligt pedagogerna vara språkstimulerande arbetssätt. Även lek, såväl fri som planerad liksom aktiv högläsning beskrivs också värdefullt i sammanhanget. Färdiga modeller och material såsom Bornholmsmodellen, TAKK och TRAS ansågs också vara stödjande.

Kollektiv styrka baseras på sammanhållningen och viljan hos invånarna att ingripa för bostadsområdets säkerhet. Viljan att ingripa påverkas av denna ömsesidiga tillit och de förväntningarna på att ingripa som delas inom området. Detta arbete är en kvantitativ studie baserat på enkäter från 691 respondenter som besvarat frågan ?Vad är bra respektive dåligt med ditt bostadsområde??. Denna fråga har undersökts för att ta reda på hur den individuellt upplevda kollektiva styrkan påverkar vilka positiva och negativa faktorer man ser hos sitt bostadsområde.

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förståelse för NPM och resursfördelning med avseende på resursfördelningsmodeller och dess användning i offentlig sektor. Metod: Utifrån studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod använts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av utbildningssektorns resurser diskuteras utifrån skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag på lika villkor?. Detta ställer stora krav på den resursfördelningsmodell som är framtagen av barn- och ungdomsnämnden i Gävle.