Gemenskap och utbyte av erfarenhet är ledorden för kollektivhuset i Stadshagen. Här bor flera människor som tycker om att odla och bygga, framförallt i trä. Huset som vilar på Stadshagens tunnelbaneuppgång har kontakt med gatan genom en materialhandel med minibrädgård. I våningen under finns en verkstad som vem som helst enkelt kan hyra en arbetsplats. Detta är ett kollektivhus med verksamheter som öppnar upp sig mot gatan och allmänheten, någonting som skiljer sig från de traditionella, privata kollektivhusen.

Bakgrund Forskningen om lärares arbetssituation har mestadels utgått från det patogena synsättet och identifierat problem och riskfaktorer. Därför behövs det mer salutogen forskning som lyfter fram hälsoskapande faktorer och uppmärksammar samt ger underlag för att utveckla goda arbetssätt och arbetsformer. Dessa kan sedan underlätta arbetet och därigenom förbättra hälsan och välbefinnandet i arbetslivet för lärare. Syfte Syftet med studien var att utifrån teorin om känsla av sammanhang (KASAM) identifiera arbetsrelaterade faktorer och processer som lärare uppfattar som stärkande och hälsofrämjande. Metod Tre fokusgruppsintervjuer, varav en i en gymnasieskola och två i en grundskola i södra Sverige, genomfördes med sammanlagt tio lärare. Materialet analyserades med deduktiv innehållsanalys med teorin om känsla av sammanhang som analysmatris. Resultat Arbetsrelaterade specifikt stärkande resurser för lärare har identifierats och analyserats in i KASAM-teorins tre komponenter begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Meningsfullhet finns inbyggd i lärarnas uppdrag.

Min avsikt var att undersöka om det gick att tolka Oden och några av berättelserna kring honom som en bild av individuationsprocessen. Min slutsats är att det låter sig göras. Berättelserna kring Oden innehåller element som mycket väl går att koppla till jungianska begrepp.· Han möter och konfronterar sin skugga. Detta sker både i fallet med Vaftrudner och med Loke. Han ser dem i ögonen, och i fallet med Loke går han så långt att han ingår fosterbrödralag med denne.· Han genomgår kris och lidande för att kunna gå vidare och växa i vishet.

Studien använder sig av en Multimodal Kritisk Diskursanalys (MCDA) för att analysera vanliga människor i reality-TV ur ett klassperspektiv. Syftet är att undersöka huruvida programmet Ullared reproducerar idéer om klass och hur detta gör sig synligt genom konstruktionen av karaktären Morgan. Studien använder sig av ett teoretiskt ramverk bestående av vanlighet, klass, diskurs och skratt. I analysen undersöks utvalda sekvenser där semiotiska resurser granskas för att se hur de arbetar för att konstruera Morgan. Resultatet visar på att musik och videoredigering är två viktiga resurser i konstruktionen av Morgan, dock har allt som ses och hörs i bild en komplex samverkan med varandra som bidrar till slutkonstruktionen.

Det finns ingen enhetlig definition på risk. Innebörden av risk skiljer sig åt beroende på vem man frågar. Risk är allmänt något som inte är önskvärt och något företagen vill undvika. Att kunna se möjligheterna med risk är en nyare syn på området som skiljer sig mot traditionell riskhanterings inriktning på att minimera skadeverkningar. Hur mycket resurser företagen spenderar på riskhanteringsfunktioner skiljer sig åt märkbart.

Denna uppsats beskriver bostadsmarknaden i S:t Petersburg i två delar. Den första redogör för dess uppbyggnad i termer av arkitektur, stadsdelar och ägande ? inklusive det rätt unika bostadsformen kommunalka ? kollektiva lägenheter där individer äger enstaka rum och delar på kök och badrum. Därefter redogörs de främsta faktorer bakom utvecklingen på den under de tio åren fram till 2006. Bland dessa är det stora missnöjet med befintliga bostäder, en omfattande nybyggnation i stadens ytterkanter och den kraftiga utvecklingen på hypotekslånemarknaden.I den andra delen görs en hedonisk prismodell utifrån en logaritmisk regressionsanalys av 16 000 bostäder till salu i stadens största bostadsguide där pris är den beroende variabeln och bostädernas egenskaper som yta, stadsdel, avstånd till centrum och arkitekturstil är de oberoende variablerna.

Uppbyggandet av ett varumärke är en process som ständigt pågår i ett företag. Litteraturen visar på olika strategier för att bygga varumärken, men nästan uteslutande bygger forskningen på stora företag. Stora företag planerar varje år en budget för vad de skall satsa på olika marknadsföringsaktiviteter, detta är något som mindre företag oftast inte gör då de inte har samma resurser i form av pengar som stora företag. Mindre företag utgör 96,2% av alla företag i Sverige och bygger därför upp en stor del av den svenska ekonomin. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur mindre företag går tillväga för att bygga upp ett starkt varumärke.

Titel: Skapar traineeprogram konkurrensfördelar? Seminariedatum: Tisdagen den 11 Januari 2005 Ämne/kurs: FEK 582 Kandidatseminarium, 10 poäng Författare: Henrik Ohlsson, Martin Sagnert, Pontus Sellberg Handledare: Robert Wenglén Nyckelord: Traineeprogram, konkurrensfördelar, strategiska intentioner, strategiskt verktyg, organisatoriska resurser. Syfte: Vårt syfte är att undersöka vad företag har för intentioner med sitt traineeprogram och vilken betydelse traineeprogram har för företag i en allt mer konkurrensintensiv omvärld. Metod: Vi har valt att göra en kvalitativ studie av nio företag med hjälp av semistrukturerade telefonintervjuer. Vi använder abduktiv ansats, det vill säga att vi använder oss av både induktiv och deduktiv ansats under studiens gång.

Omfattningen av forskning gällande ungdomars tillit och identitet är något sparsam. Denna undersökning är en kartläggning av hur ungdomar i två områden i Göteborgsregionen skiljer sig åt i dessa avseenden. Som basis för undersökningen utförs intervjuer med fokusgrupper från högstadieskolor. Frågorna gäller gruppers kollektiva identitetskänsla och grad av tillit till samhället i stort. För att genomföra kartläggningen utgår man från tidigare forskningsrön på området och fördjupar sig i innebörden av begreppen identitet och tillit, vilket sedan sätts i relation till den eget utförda undersökningen.

Studier om etnicitet och kollektiva identiteter präglas till stor del av det konstruktivistiska perspektivet. Denna uppsats inriktar sig till att förklara ett folkmords uppkomst utifrån nämnda teori, något som inte på ett metodiskt vis tidigare gjorts.Fallet vi har valt att analysera är folkmordet som utspelades i Rwanda år 1994. Med utgångspunkt från olika författare och forskare, med konstruktivistisk inställning, har vi identifierat tre centrala premisser för uppkomsten av vad vi kallar negativ oss och dem bildning, som i sin absoluta förlängning kan ge upphov till ett folkmord. Dessa tre premisser eller faktorer, framlyfta ur konstruktivismen är: historiken, socioekonomiska aspekter och den rådande diskursen.Vi har kommit fram till att den negativa synen mellan två folkgrupper till stor del uppstår utifrån dessa faktorer och kan i förlängning leda till ett folkmord. Därtill visar vi på att såväl strukturer som aktör spelar en viktig roll i processen som leder till folkmord..

I va?rt samha?lle har bilden fa?tt en allt sto?rre betydelse fo?r att fo?rse oss med information om va?r omva?rld och det fo?rflutna. I ett modernt samha?lle utgo?r bilder fra?n kameror va?r huvudsakliga ka?lla till verkligheten som vi inte har direkt erfarenhet av. Genom de bilder som finns samlade runtom pa? va?ra museer skapar vi en fo?resta?llning om hur va?rlden sa?g ut fo?rr.

Syftet med denna studie var att undersöka den didaktiska analysens betydelse för utveckling avlärares kollektiva kompetens i arbetslag. Uppsatsens litteraturdel behandlar bland annat den didaktiska historiken, reflektion, didaktisk kompetens och kollegial handledning. Undersökningen baserades på observationer av arbetslagets möten samt intervjuer av de fyra individerna i arbetslaget. Resultatet speglade lärarnas egna synpunkter och erfarenheter kring verktyget didaktisk analys.Av resultaten från den empiriska studien, kunde konstateras att samtliga lärare ansåg att användandet av didaktisk analys var positivt för arbetslaget. Exempelvis hade de strukturerade träffarna med didaktikern lett till förbättrat samarbete.

Det moderna konventionella jordbruket bidrar till flera olika typer av miljöproblem i Sverige och i världen. En förändring behövs för ett hållbart jordbruk nu och i framtiden. Denna förändring måste i stor grad innefatta jordbrukarna som är aktiva inom den konventionella produktionen. Jordbrukarna framställs ofta som bovarna i dramat och regleras idag med olika politiska styrmedel för att deras miljöpåverkan ska minska. Den här studien syftar till att öka förståelsen för hur de konventionella jordbrukarna upplever sitt arbete och liv.

Kritik har riktats mot hur landstingen använder sina resurser. Kritiken har gjort att landstingen pressats till att förändra sin styrning. Studien undersöker utifrån ett New Public Management perspektiv vilka åtgärder landstingen har vidtagit gällande vårdens inköpsprocess för att möta de ökade kraven. Studien sammanlänkar teorier om stordriftsfördelar med New Public Management för att undersöka om landstingets resursanvändning kan påverkas genom gemensam upphandling. Den empiriska studien bygger på intervjuer från två olika landsting.

Med sjukvårdens växande krav och krympande resurser blir det allt viktigare att ställa krav på vetenskaplig tillförlitlighet när det argumenteras för eller emot olika omvårdnadshandlingar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med evidensbaserad omvårdnad genom följande specifika frågeställningar: Vilka möjligheter ser sjuksköterskor att arbeta med evidensbaserad omvårdnad? och Vilka hinder finns för att implementera evidens i praktisk omvårdad? Tio vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier under vardera frågeställning: be- tydelsen av utbildning och information för sjuksköterskor, betydelsen av stöd från ledning och kollegor, implementering av evidens kan leda till ökad vårdkvalitén, samt brist på resurser, brist på utbildning och brist på stöd. I resultatet framkom att det fanns behov av en arbetsmiljö som prioriterar forskning inom den kliniska verksamheten samt säkrar de resursbehov som presenterats.