Hot och våld är vanligt förekommande inom psykiatrisk slutenvård och utgör ett betydande problem både för patienter som vårdas och för de sjuksköterskor som arbetar inom psykiatrisk verksamhet. Det finns ett ansvar hos sjuksköterskor inom psykiatrisk vård att hantera situationer med patienter där inslag av hot och direkt våld är en realitet utan att tillfoga patienten onödigt lidande. Det krävs kunskap och erfarenhet men också en förståelse inför patientens situation och egna upplevelser. Forskning som rör arbetsmiljön inom psykiatrisk slutenvård visar på att förekomst av hot och våld kan innebära relativa arbetsmiljöproblem för de sjuksköterskor som arbetar där. Detta kan resultera i psykosociala problem och med minskad arbetsglädje som följd.

Rökning och passiv rökning är ett folkhälsoproblem som orsakar mycket ohälsa.På senare år har attityderna kring rökning ändrats från att ha varit rökarens rätt att röka till icke-rökarens rätt att slippa bli exponerad. Det här kan leda till konflikt mellan icke-rökare och rökare då många icke-rökarna vill slippa exponeras för tobaksrök samtidigt som rökarna enligt lag har rätt att röka i utomhusmiljö. Syftet med att göra den här studien är att undersöka rökares och icke-rökares upplevelser kring rökning med förhoppningen om att komma fram till en lösning där båda gruppernas upplevelser kan mötas. Icke-rökare vill slippa exponeras och rökare vill få röka i fred. Det finns ett problem med detta och det är att mycket av det tobakspreventiva arbetet som gjorts i Sverige syftat till att gör det besvärligt att vara rökare.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka matematiklärares uppfattningar om vilka styrkor och svårigheter elever inom autismspektrumtillstånd (AST) uppvisar beträffande problemlös-ning i matematik i åk 6-9 och hur lärarna anser att undervisning kan bedrivas för att eleverna ska nå målen inom området i åk 9.Teori: Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, där kommunikativa processer är cen-trala i mänskligt lärande och utveckling (Säljö, 2000). I det sociokulturella perspektivet är lärande en aspekt av all mänsklig verksamhet; i varje samtal, handling eller händelse finns en möjlighet att erhålla någonting som man kan använda sig av i framtiden. Lärande blir i den meningen således vad individ och kollektiv tar med sig från sociala situationer, genom inter-aktion mellan människor och vad man brukar i framtiden. Initialt verkar kunskap i samspel människor emellan och blir därefter en del av den enskilde individen och hans eller hennes tänkande alternativt handling (ibid.).Metod: Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats, där halvstrukturerade intervjuer har använts som datainsamlingsmetod. Intentionen med den metod som valts är att kunna beskri-va lärares egna uppfattningar om förutsättningar för lärande beträffande problemlösning i ma-tematik för elever med diagnos inom AST.

Syftet med vår uppsats är att ur ett sociologiskt samhällsteoretiskt perspektiv, ge både oss själva och läsaren en ökad förståelse för och synliggöra flickor från vissa etniska grupper och deras intim- och familjerelationer i Sverige. För att kunna förstå flickornas eventuella problem och konflikter i familjen tar vi hjälp av Niklas Luhmanns systemteori och hans analys av intima relationer och familjen i det moderna samhället. De frågeställningar som besvaras är:? Vilka skillnader mellan det förmoderna och moderna samhällets syn på intim- och familjerelationer ställs flickorna i vårt material inför?? Hur kan dessa skillnader tolkas och förstås utifrån Luhmanns systemteoretiska analys av den moderna familjen?Vår studie är ett teoretiskt arbete och grundar sig på litteraturstudier. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi inspirerats av och löst anknutit oss till en abduktiv metod.

De senaste åren har fokus i en del forskning flyttats från att det är storskaliga tekniska lösningar som ska lösa våra miljöproblem, till att människor själva måste förändra sina liv. Ökad kunskap om miljöproblem leder dock inte automatiskt till gröna livsval. Det är ofta andra motiv som ligger bakom, exempelvis en önskan om ett enklare liv eller ett mer rättvist samhälle. Samtidigt sker gröna livsval alltid någonstans. Vilken relation man utvecklar till en plats påverkar beteenden.I Skattungbyn i Dalarna bor många som försöker leva grönare liv.

Barn som har upplevt våld i hemmet är en särskilt utsatt grupp i samhället eftersom enkonsekvens av våldet kan göra att barnet får svårare att upprätta trygga och tillitsfullarelationer till andra. Det kan även hos barnet skapa känslor som skuld, svek, skam ochmisstro. Barn som upplevt våld och som aktualiseras hos socialtjänsten bedöms utifrån enkartläggning som socialsekreterare gör utifrån barns behov. Studier visar på att barn somupplevt våld inte blir lyssnade till eller tagna på allvar i samhället, däribland socialtjänsten.Syftet med denna uppsats är undersöka hur socialsekreterare förhåller sig till principen ombarnets bästa i socialt utredningsarbete i familjer där det finns en våldsproblematik. I studienlyfts barn fram som delaktiga och skyddsbehövande, men den belyser även olika faktorer sompåverkar barns delaktighet.

Jag har granskat Arthur Melnick, Onora O?Neill och Christine Korsgaard och undersökt hur de har tolkat Kants kategoriska imperativ. Trots deras uppenbara olikheter i tolkningen av det kategoriska imperativet går det att se gemensamma nämnare. Det rör sig om motivationen till att följa det kategoriska imperativet som främst ska ligga i vårt egenintresse och utan tvång. Dessutom har jag undersökt Susan Wolf och hennes syn på moraliska handlingar.

Jag har i denna uppsats, med hjälp av Kenneth Burkes pentadmodell, undersökt motiv i Per Anders Fogelströms Mina drömmars stad. För att analysera framställningen av individens förhållande till samhället har jag även använt mig av Burkes identifikationsbegrepp och hans tanke om att syften bakom människors och karaktärers handlingar kan bottna i en strävan efter rening av en skuld vi bär inom oss.Genom att undersöka fem olika sekvenser, kronologiskt jämnt fördelade i romanen, har jag sökt formulera tänkbara motiv som ligger bakom textens budskap. För att undersöka hur scen och agent interagerar har jag använt mig av Burkes begrepp ratio, det vill säga förhållandet mellan dessa två komponenter i pentaden. Resultatet består i att Fogelström ämnar berätta historien om de människor som skapade grunden för dagens välfärdssamhälle, vars historia sällan belyses. Han beskriver ett förhållandevis obarmhärtigt samhälle, en agent, som tar beslut om sina invånares livsvillkor.

Bakgrund och problem: Företag i alla storlekar och inom alla sektorer utnyttjar möjligheten att leasaeller hyra tillgångar. Det finns i nuläget två olika typer av leasingavtal; operationella och finansiella.Användningen mellan de två avtalen bidrar till olika utfall i leasetagarens finansiella rapporter.Operationella leasingavtal är den mest använda finansieringsformen eftersom den inte redovisas ileasetagarens balansräkning vilket således bidrar till goda värden på deras nyckeltal. Effekten avdetta har bidragit till försämrad jämförbarhet med de företag som använder finansiella avtal. IASBhar därför utarbetat ett utkast om förslag till ny standard där olikheterna mellan avtalen eliminerasgenom att samtliga avtal redovisas i balansräkningen. Förslagets utformning har varit mycketkontroversiellt då den innehåller komplexa redovisningskrav och bidrar till försämrade nyckeltal.

Innovation är ett väl debatterat ämne inom företagsvärlden liksom för forskningsvärlden och beskrivs oftast som motorn för ett företags tillväxt. Dess betydelse är någonting som har forskats på långt bakåt i historien. Men på senare tid, har en kombination av olika faktorer, för att inte nämna de teknologiska framsteg som gjorts de senare decennierna, haft ett stor inflytande på hur innovation idag har förändrats. De närmaste åren har innovation och dess process blivit allt kortare och den aktiva konkurrens som sker i dagens marknad har lett fram till en ny sorts innovation, så kallad Öppen innovation (Chesbrough H. , 2003a), vilken tillför till dagens innovation nya sätt för företag och organisationer, inte bara att verka inom företagets ramar, utan att även interagera med sin näromgivning för att skapa innovation.

Standarden IAS 19, ersättningar till antällda, infördes den 1 januari 2005. Standarden behandlar fyra olika områden, ett av dem är ersättning efter avslutad anställning i form av pensioner. En förmånsbestämd pensionsplan innebär att en anställd vid pensionsavgång får en garanterad förmån. För att företaget på ett tillförlitligt sätt ska redovisa denna framtida skuld, måste de uppskatta ett antal olika aktuariella antaganden. Svårigheterna med dessa uppskattningar och vårt intresse för pensionsredovisning, mynnade ut i denna uppsats problemformulering: Hur sker och uppfattas arbetet med de aktuariella antagandena? Syftet är att genom en enkätstudie med företag på Stockholmsbörsen och telefonintervjuer med aktuarier kartlägga hur arbetet med de aktuariella antagandena ser ut och även skapa oss en uppfattning om hur respondenterna bedömer den nya standarden jämfört med tidigare praxis och norm.Vi vill tolka och försöka förstå hur arbetet kan se ut hos de personer som arbetar med de aktuariella antagandena.

Standarden IAS 19, ersättningar till antällda, infördes den 1 januari 2005. Standarden behandlar fyra olika områden, ett av dem är ersättning efter avslutad anställning i form av pensioner. En förmånsbestämd pensionsplan innebär att en anställd vid pensionsavgång får en garanterad förmån. För att företaget på ett tillförlitligt sätt ska redovisa denna framtida skuld, måste de uppskatta ett antal olika aktuariella antaganden. Svårigheterna med dessa uppskattningar och vårt intresse för pensionsredovisning, mynnade ut i denna uppsats problemformulering: Hur sker och uppfattas arbetet med de aktuariella antagandena? Syftet är att genom en enkätstudie med företag på Stockholmsbörsen och telefonintervjuer med aktuarier kartlägga hur arbetet med de aktuariella antagandena ser ut och även skapa oss en uppfattning om hur respondenterna bedömer den nya standarden jämfört med tidigare praxis och norm.Vi vill tolka och försöka förstå hur arbetet kan se ut hos de personer som arbetar med de aktuariella antagandena.

Bakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en av vår tids vanligaste sjukdomar och förväntas bli den tredje största dödsorsaken i världen inom tio år. Sjukdomen orsakar ofta andnöd, hosta och ökad slembildning. De flesta som drabbas av sjukdomen är personer som är eller har varit rökare. Personer som lever med sjukdomen upplever ofta ett lidande av att inte ha samma ork som tidigare och upplever stigmatiserande fördömanden på grund av sjukdomens troliga orsak.Syfte: Syftet med översikten var att beskriva upplevelsen av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom.Metod: Detta är en litteraturöversikt som är baserad på elva vetenskapliga artiklar. Artiklarna är analyserade och kvalitetsgranskade av båda författarna i flera steg enligt rekommendationer för analysarbete av Friberg (2012).

SAMMANFATTNINGBakgrund: Hjärtsvikt är ett syndrom med olika bakomliggande orsaker men det vanligaste är att det uppkommer efter hjärtinfarkt, hypertoni eller annan hjärtsjukdom. Tillståndet karaktäriseras av att hjärtats pumpfunktion är nedsatt. Att drabbas av hjärtsvikt påverkar patienten genom de symtom som uppstår. De vanligaste symtomen är extrem trötthet och andnöd som har en genomgripande påverkan på det dagliga livet. Även behandlingen med läkemedel och kost- och vätskerestriktioner tvingar patienten till att ändra sin tidigare livsföring, och detta kan begränsa patientens liv.

The purpose of this thesis was to examine the relationship between feelings and visualizations of climate change. A case study was done on visualizations of climate change from a web page concerning climate change published by the Swedish newspaper Expressen and from the American photographer Gary Braasch?s web page ?World view of global warming?. The thesis is based on the article ?Emotional anchoring and objectification in the media reporting on climate change? by Birgitta Höijer.