SammanfattningBakgrund: beskriver definition och kriterier, orsaker/risker, prevalens, behandling av övervikt och fetma, tidigare forskning och vårdrelation där synen på övervikt/ fetma och kroppsuppfattning i vårt samhälle framkommer.Syfte: att belysa patienters upplevelser som lider övervikt och fetma. Metod: en litteraturstudie som är baserad på 13 vetenskapliga artiklar varav elva är kvalitativa och två kvantitativa. Innehållsanalys gemomförs enligt Graneheim och Lundman.Resultat: fyra kategorier har framkommit som belyser patientens upplevelse av övervikt och fetma samt hur vården behandlar patienter som lider av detta. Isolering och utanförskap som leder till upplevelser av ensamhet relaterad till hälsotillstånd, begränsad miljö, diskriminering, mobbning vilket skapar lidande. Kroppsuppfattning, kroppsmissnöje och sårbarhet, skildrar omgivningens uppfattningar och attityder om överviktiga och feta människor samt hur det negativt påverkar dessa individers egna uppfattningar, identitet och förmågor.

Missfall innebär en förlust av ett foster innan graviditetsvecka 23 och drabbar uppemot 50 % av alla kvinnor. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av att drabbas av missfall. Studien baserades på nio kvalitativa artiklar som analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Detta resulterade i fem kategorier; att känna sig oförberedd, att vilja finna en förklaring, att känna sorg och förlust, att behöva stöd och bli förstådd samt att förändras och gå vidare. Kvinnorna hade svårt att acceptera missfallet och förnekade därför händelsen.

Bakgrund: När en människa är drabbad av en livshotande sjukdom, t.ex. cancer, amyotrof lateral skleros (ALS) eller hjärtsjukdom, som är i ett palliativt skede innebär det för de flesta människor en existentiell erfarenhet. Både den sjuka människan och dennes närstående tvingas att fundera på bl.a. sin relation till döden och vad som är meningen med livet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters existentiella upplevelser inom palliativ vård och vad som kan utlösa dessa.Metod: Forskningsmetoden som användes var en allmän litteraturstudie.

Studiens syfte var att analysera hur Nationellt Råd för Kvinnofrid (NRK) valt att beskrivabrottsoffer och gärningspersoner i ett urval av de skrifter som de gav ut mellan år 2000 och2003. NRK verkade som ett rådgivande organ åt den dåvarande socialdemokratiskaregeringen och skrifterna har än idag ett visst inflytande över politiken och kanske främst ifrågor rörande kvinnofrid. Frågeställningen löd: hur skildras offer och gärningspersoner iskrifterna?Tidigare forskning visar att framställningen av brottsoffer i till exempel media ligger ilinje med Nils Christies resonemang kring idealiska offer. En av skrifterna som NRK gett utheter Världen sämsta brottsoffer, där NRK bland annat drar en parallell till just Christiesidealiska offer.

Bakgrund: När en människa är drabbad av en livshotande sjukdom, t.ex. cancer, amyotrof lateral skleros (ALS) eller hjärtsjukdom, som är i ett palliativt skede innebär det för de flesta människor en existentiell erfarenhet. Både den sjuka människan och dennes närstående tvingas att fundera på bl.a. sin relation till döden och vad som är meningen med livet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters existentiella upplevelser inom palliativ vård och vad som kan utlösa dessa.Metod: Forskningsmetoden som användes var en allmän litteraturstudie.

Den 1 januari 2009 trädde reglerna om begränsningar i avdragsrätten för ränta på internt finansierade förvärv av delägarrätter inom en intressegemenskap i kraft. Dessa regler benämns ofta som ränteavdragsbegränsningsreglerna och återfinns i 24 kapitlet 10a-10e §§ inkomstskattelagen. Reglerna är ett avsteg från den generella avdragsrätten för ränteutgifter som finns i Sverige.Syftet med lagstiftningen är att förhindra skatteplanering genom ränteupplägg inom intressegemenskaper, där de affärsmässiga motiven är klart underordnade det övergripande syftet att uppnå skattefördelar. För att ränteavdragsbegränsningsreglerna inte skulle få en alltför generell omfattning och onödigt försvåra affärsmässigt motiverade verksamheter införde lagstiftaren två undantagsregler, den så kallade tioprocentsregeln och den så kallade ventilen. Blir någon av undantagsreglerna tillämpliga får det företag som betalar ränta göra avdrag för denna i Sverige.Tioprocentsregeln är den första undantagsregeln.

Kvinnovåld är ett stort problem som är en realitet för många kvinnor. Varje år anmäls tiotusentals misshandelsfall gentemot kvinnor och mörkertalet är stort. Kvinnovåldet är något som oftast sker oftast i hemmet och den misstänkte förövaren är oftast en manlig bekant till kvinnan som hon har eller har haft en nära relation med. Hälso- och sjukvården är ofta en av få kontakter kvinnan har med omgivningen, utöver mannen. Därför är sjuksköterskans bemötande av dessa kvinnor av största vikt.

Den 1 januari 2009 trädde en ny lagstiftning i kraft gällande ränteavdragsbegränsningar i syfte att förhindra skatteupplägg med ränteavdrag inom en intressegemenskap. Förändringarna innebar att en huvudregel infördes vilken stipulerar att bolag inom en intressegemenskap inte får dra av ränteutgifter avseende en intern skuld som hänför sig till förvärv av delägarrätter inom koncernen. Till huvudregeln infördes två undantag som stadgar att avdrag ändock får göras om särskilda krav är uppfyllda. Undantagen kom att benämnas tioprocentsregeln och ventilen.När det gäller tillämpningen av tioprocentsregeln ligger svårigheten i att utföra det så kallade hypotetiska testet där man ska beräkna till vilken skattesats det räntemottagande bolaget ska beskattas till om det endast hade haft ränteinkomsten som sin enda inkomst. Tillämpningsproblemet gällande ventilen är att det är en lagregel vilken vilar på domstolens subjektiva värderingar av affärsmässigheten i de uppkomna skuldförhållandena.Trots införandet av de nya reglerna uppmärksammade Skatteverket att skatteplaneringsförfaranden fortfarande föreligger varför ett nytt lagförslag nu har publicerats av Finansdepartementet.

Syfte och frågeställningarDenna studie syftar till att belysa kriminella gäng och organiserad brottslighet ur ett inifrånperspektiv. För att nå ett sådant perspektiv har intervjuer med före detta medlemmar från kriminella gäng genomförts. Ett delsyfte med studien var att beskriva vilken betydelse de före detta gängmedlemmarna tillskriver begreppen kriminella gäng respektive organiserad brottslighet. Syftet besvarades genom följande frågeställningar: ? Hur beskriver de ingången till ett kriminellt gäng?? Vad beskriver de som utmärkande för sina tidigare liv som gängkriminella?? Vilka faktorer beskriver de som centrala i sina beslut att lämna det kriminella gänget?? Hur beskriver de begreppen kriminella gäng och organiserad brottslighet? Metod Vid genomförandet av studien antogs en kvalitativ ansats för insamling av empiri.

Abstract Personlig integritet är ett viktigt begrepp då en rådande uppfattning hos medborgaren är att övervakning har till syfte att skydda individen och ge en upplevd trygghetskänsla. Samtidigt finns det många människor som finner det mycket integritetskränkande att bli kontrollerade, exempelvis genom kameraövervakning på offentliga platser. Syftet med föreliggande uppsats är att belysa samhällsexpertisens syn på allmän kameraövervakning på offentliga platser. Studien utgår från följande frågeställningar: Hur ter sig relationen mellan personlig integritet och kontroll i förhållande till allmän kameraövervakning på offentliga platser? Hur är kameraövervakning på offentliga förenligt med frihet kontra trygghet? I bakgrundstycket presenteras George Orwells kritiska dystopiska samhällsskildring ?1984? som publicerades 1949 och väckte omedelbart stor sensation. Det är här ifrån uttrycket ?Storebror ser dig? kommer.

Den här studien handlar om närståendes upplevelser av intensivvårdsrummet och dess miljö. Dagens intensivvård bedrivs i en speciell miljö där patienter monitoreras och vårdas med hjälp av högteknologisk apparatur. Tidigare forskning har visat att den fysiska och psykiska miljön kan påverka patienters och närståendes välbefinnande. Det har likaså visat sig att närstående som vistas på intensivvårdsavdelning upplever en förändrad livsvärld där oro för den som vårdas blandas med känslor av skuld, förnekelse och chock. Närstående är emellertid en resurs för patienten då närståendes närvaro har visat sig stärka patienten.

Bakgrund: Vården blir palliativ när den går från att vara botande till att lindra. Målet är att främja livskvalité och att tillgodose fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. Det existentiella innefattar de stora livsfrågorna, tankar om döden och meningen med livet. I palliativ vård lever patienterna nära döden och döden är den största existentiella utmaningen. Livskvalité är något som utgår från ett inre tillstånd och är individuellt.

Tidigare var det vanligare att dö av svält, i dag dör fler människor av övernäring. Bristande kostvanor och ett stillasittande leverne kan leda till övervikt, och även till en rad andra sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes. Debatten kring kostvanor, livsmedel och övervikt handlar bland annat om huruvida nyttiga livsmedel i butikerna bör ha en särskild märkning för att underlätta för konsumenter, eller om dessa alternativ bör ha ett lägre pris. Nyckelhålsmärkning infördes i Sverige 1989, och fungerar ännu som den mest använda märkningen på livsmedel. Syftet med denna uppsats är således att studera statens roll i relationen livsmedel och övervikt.

Bakgrund: Varje år dör ca 95 000 personer i Sverige. Hälften av dödsfallen sker inom sjukhusvården och en femtedel, ca 19 000 inträffar plötsligt eller oväntat. Det plötsliga döendet definieras inte som en del av den palliativa vården, dock betonas att personal ska ha ett palliativt förhållningssätt till närståendes behov. Vården inom akutsjukvården är högteknologisk och miljön anpassas därmed efter detta och inte primärt efter patienter och närståendes behov ur ett holistiskt perspektiv. Svår sjukdom har en stor inverkan på ett flertal närstående vars egen hälsa påverkas när en anhörig är döende.

Denna forskningskonsumtion strävar efter att utifrån två frågeställningar undersöka dels var det deliberativa samtalets möjligheter och begränsningar ligger, dels undersöka hur det deliberativa samtalet påverkar lärarrollen i klassrummet. Detta sker genom en systematisk litteraturstudie som behandlar ett urval av relevanta svenska författare och även ett par internationella engelskspråkiga författare.Det deliberativa samtalet är en kommunikativ metod där samförståelse, konsensus och demokrati står i fokus. Tomas Englund, en av de mest uppmärksammade förespråkare av metoden beskriver det deliberativa samtalet med en rad punkter. Dessa punkter beskriver samtalet som att det ska ge olika argument utrymme, samtalet ska vara tolerant, samtalet ska ha inslag av kollektiv viljebildning, traditionella uppfattningar ska ifrågaställas och samtalet ska helst utesluta lärarledning.Det deliberativa samtalet har av bl.a. Skolverket lyfts fram som en  metod som ska gynna värdegrundsarbetet i skolan.