I denna studie undersöktes designöverväganden för ett VR-system som ska stödja en arkitektonisk designprocess. Dagens användning av VR-system inom arkitektur är inte särskilt utbredd men anses vara ett stort framtida användningsområde för VR-teknik. Större delen av den forsk-ning som bedrivs inom VR-området fokuserar på tekniken i sig. VR-system skapade i demonstrationssyfte används till att undersöka fenomen som avståndsbedömning och navigeringsförmåga i virtuella världar. Denna forskning är viktig, men är inte tillräcklig för att ge vägledning i hur man bör designa ett VR-system som ska stödja en arkitektonisk process.

Bakgrund: När beslutet att flytta in på ett särskilt boende fattats förändras livssituationen för både den som drabbats av demens som för de anhöriga.Syftet: Syftet med denna litteraturöversikt var att studera och beskriva anhörigas upplevelser i samband med att en person som drabbats av demens flyttar in på ett särskilt boende. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Litteratur­sökningarna gjordes i databaserna Medline och Cinahl efter relevanta artiklar. Sökord som användes var relatives, experience, caregivers burden, coping, dementia, nursing home, placement, decision, Sweden, family caregivers. Sexton vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.

Bakgrund: Patienter är ibland missnöjda i det vårdande mötet. Om inget görs för att förhindra lidandet som orsakas av vårdpersonal kan det leda till att många patienter undviker att söka vård eller får ett dåligt förtroende för sjukvården. Syfte: Var att belysa patienters upplevelser av lidande orsakat av vårdpersonal. Metod: En systematisk litteraturstudie. Datainsamling gjordes i tre databaser, Cinahl, PubMed och Psycinfo.

Introduktion: Många människor dör på sjukhus omgivna av sjuksköterskor. De flesta sjuksköterskor kommer att vara med om att patienter de vårdat dör och att de kan reagera på det är känt. Patienter kan dö oväntat och mer väntat, utan att ha vårdats palliativt. Vården kan trots väntat dödsfall vara av kurativt syfte. En god patientrelation är viktig då sjuksköterskor vårdar patienter i livets slut.

Fenomenet män som är utsatta för partnervåld har hittills inte ägnats någon störreuppmärksamhet varken i det sociala arbetet, i akademiska kretsar eller i media.Studien syftar till att undersöka vilken hjälp och vilket stöd män som är utsatta förpartnervåld ? både i olikkönade och samkönade relationer ? kan erbjudas av några avsamhällets hjälpinstanser. I studien deltog representanter från polis, akutsjukvård,socialtjänst, mansjour, brottsofferjour och RFSL:s brottsofferjour, vilka valts utgenom ett strategiskt urval. Studien genomfördes enligt delphimetoden vilketmedförde att informanterna startade en diskussion och ett kunskapsutbyte medvarandra. Studien visar att det endast är informanten från RFSL:s brottsofferjour somfrekvent möter män som är utsatta för partnervåld i sitt arbete.

Enligt Barncancerfonden insjuknar varje år cirka 300 svenska barn upp till 18 års ålder i cancer. De vanligaste cancerformerna hos barn är leukemi, hjärntumörer och lymfom. Prognosen för dessa barn är idag god då tre av fyra barn överlever sin cancer. När ett barn drabbas av cancer är det inte bara en individ som drabbas utan även föräldrarna till barnet berörs i allra högsta grad. Att få beskedet om att ens barn drabbats av cancer är förknippat med känslor så som chock, rädsla, oro, skuld och maktlöshet.

Hjärt-kärlsjukdomar är idag den vanligaste dödsorsaken hos både kvinnor och män. Den som drabbas riskerar att få hela sin livsvärld krossad då hela tillvaron drabbas hårt av hjärtinfarkten. Det gäller också för de personer som finns i den drabbades närhet. De kvinnor som drabbats av hjärtinfarkt skiljer sig en del från männen, både vad gäller sjukdomsbild och vad som sker efter hjärtinfarkten. Mitt syfte har varit att beskriva vuxna kvinnors upplevelser efter en hjärtinfarkt.

Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna hos kvinnor. Bröstcancer kan leda till att kvinnor måste ta bort en del eller hela sitt bröst. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av att förlora ett bröst av följd av bröstcancer. Studien baserades på 13 vetenskapliga artiklar publicerade mellan 1999-2009. Artiklarna analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys metod med en manifest ansats.

Närstående till en person med allvarlig kronisk sjukdom lever med känslor av rädsla, ilska, ångest, maktlöshet och skuld. Även deras närståendes relationer påverkas och vardagen förändras. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en person med allvarlig kronisk sjukdom. Det gjordes en litteratursökning där tio studier valdes ut, som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i sex kategorier; att måste ta ett större ansvar i vardagen, att hitta sätt att hantera den nya situationen, att behöva stöd för att förstå och hantera sjukdomen och den sjuke, att känna sig otillräcklig, att sakna de relationer som har varit, att vara rädd och orolig inför döden och framtiden.

Målet med den här studien var att beskriva upplevelsen av att få ett barn med Down Syndrom. Vi valde att använda oss av självbiografier då det inte har gjorts så många kvalitativa studier inom detta ämne i Sverige. Vår kvalitativa innehållsanalys följer modellen: Att analysera berättelser (Friberg, 2006). Resultatet blev åtta teman: Personalens påverkan i samband med förlossningen, ovisshet och oro vid den första misstanken, upplevelser i samband med beskedet, upplevelse av skuld, flykt och misslyckande, upplevelse av sorg och smärta, omgivningens reaktioner och påverkan, fördomar och oro inför framtiden och så blev vardagen. Resultatet visar att nyblivna föräldrar till barn med Downs Syndrom har ett stort behov av stöd från omvårdnadspersonalen.

 Bakgrund: ADHD står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder vilket innebär uppmärksamhetsstörning, koncentrationssvårigheter och planeringssvårigheter, nedsatt arbetsminne samt dålig tidsuppfattning. Barnets sjukdom påverkar hela familjen. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett barn med en ADHD diagnos. Metod: En allmän litteraturstudie som byggde på 10 vetenskapliga empiriska artiklar. Resultat: Mödrarna kände sig utpekade, vilket ledde till skuldkänslor, stress och depression.

Bakgrund: Vårdrelationen mellan sjuksköterskan och patienten bör vara en central del i den psykiatriska omvårdnaden och kännetecknas av professionellt engagemang från sjuksköterskan. I vården av en psykotisk patient var det viktigt att vårdrelationen var kontinuerlig och väletablerad. Syfte: Syftet med studien var att uppnå en fördjupad förståelse för sjuksköterskor upplevelser av vårdrelationen med patienter med psykos. Metod: En litteraturstudie med innehållsanalys av sju vetenskapliga artiklar genomfördes. Artiklarna granskades med kvalitativ ansats och manifest utgångspunkt för att uppnå en helhetsförståelse.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur de största rikstäckande dags- och kvällstidningarna beskriver ungdomar. Exempel på diskussioner i offentligheten som beskriver ungdomsgrupper och tillskriver dem egenskaper återfinns genom hela det skrivna ordets historia. I min undersökningvill jag anknyta till tidigare forskning inom området genom att undersöka ett aktuellt material från 2008 och framåt. Detta för att sedan jämföra med forskning kring hur media beskrivit ungdomar under 1900-talet. Materialet består av ett antal texter som ursprungligen publicerats i kvällstidningar och dagstidningar.  Jag kommer att bearbeta materialet med hjälp av diskursanalys.

Ett missfall innebär en förlust av någonting som kunde ha blivit, och medför därför psykologiska reaktioner hos kvinnor som drabbas. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka kvinnors upplevelser efter ett missfall. Studien baseras på nio vetenskapliga artiklar som analyserades genom en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Att söka förklaring och lägga skulden på sig själv: Att livet och framtiden påverkas: Att andras tystnad isolerar: Att behöva stöd och förståelse och Att gå vidare och känna sig styrkt. Vissa kvinnor kände att andra människor inte ville prata om deras förlust och de upplevde sig isolerade med sina känslor och tankar, men det fanns kvinnor som kände sig stärkta av upplevelsen.

Könssjukdomar ökar markant i Skandinavien. År 2007 anmäldes till det svenska Smittskyddsinstitutet 45% fler fall av klamydia än föregående år. Att drabbas av en könssjukdom innebär livsförändringar och många starka känslor. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med de sexuellt överförbara sjukdomarna, klamydia, kondylom och genital herpes. Nio vetenskapliga artiklar analyserades genom en kvalitativ manifest innehållsanalys som resulterade i sex kategorier av innehållet: Att möta sjukdomen med chock, oro och förvirring: Att få sin självbild rubbad: Att ha behov av att prata men att frukta andras negativa reaktioner: Att uppleva en förändring i sitt sociala liv: Att känna rädsla för sjukdomens fysiska konsekvenser: Att acceptera och hantera sjukdomen.