Syfte med detta arbete är att förstå den grundläggande tanken i permakultur, de principer permakultur bygger på, samt utforska hur permakultur kan praktiseras i stadsmiljö. Arbetet är baserat på en litteraturstudie, studiebesök på Holma Folkhögskola och St Hansgårdens fritidsgård, samt på filmer och intervjuer med personer som praktiserar permakultur. Permakultur som begrepp skapades av Bill Mollison och David Holmgren på 1970-talet, och syftar till att utforma självförsörjande och självreglerande lokalsamhällen, baserade på hur naturliga ekosystem fungerar. Permakultur kan sammanfattas i tre etiska principer: omsorg om jorden, omsorg om människor och begränsad tillväxt och konsumtion, samt rättvist fördelat överflöd. Utöver dessa har David Holmgren beskrivit tolv designprinciper, vilka kan ses som verktyg för att förändra vårt sätt att tänka kring djur och natur, matproduktion och samhället.

The purpose of this study is to explore how teachers in Sweden and Croatia work with children that have problems like ADHD and dyslexia in school. I have chosen to compare pedagogical methods between Swedish and Croatian teachers which are used in work with children with difficulties when it comes to the education and teachers approach to these children. I have done a qualified study and have interviewed teachers in both Sweden and Croatia and one specialist in pedagogy in Croatia. I compared with these interviews information from earlier studies and literature. Results show that teachers in Sweden are of the opinion that every student who has these difficulties is different and therefore the use a variation of pedagogical strategies is crucial.

Syfte med detta arbete är att förstå den grundläggande tanken i permakultur, de principer permakultur bygger på, samt utforska hur permakultur kan praktiseras i stadsmiljö. Arbetet är baserat på en litteraturstudie, studiebesök på Holma Folkhögskola och St Hansgårdens fritidsgård, samt på filmer och intervjuer med personer som praktiserar permakultur. Permakultur som begrepp skapades av Bill Mollison och David Holmgren på 1970-talet, och syftar till att utforma självförsörjande och självreglerande lokalsamhällen, baserade på hur naturliga ekosystem fungerar. Permakultur kan sammanfattas i tre etiska principer: omsorg om jorden, omsorg om människor och begränsad tillväxt och konsumtion, samt rättvist fördelat överflöd. Utöver dessa har David Holmgren beskrivit tolv designprinciper, vilka kan ses som verktyg för att förändra vårt sätt att tänka kring djur och natur, matproduktion och samhället.

Uppsatsens syfte är att ta en första titt på huruvida levande rollspel (lajv) har potential som ett verktyg för konflikttransformation. De huvudsakliga frågor som undersökts är: om, när och hur lajv skulle kunna vara ett användbart verktyg för konflikttransformation. Studien har använt en etnografisk metod för att undersöka lajv och den subkultur som utvecklats kring det. Slutsatsen är att lajv skulle kunna vara ett möjligt verktyg för konflikttransformation och kanske särskilt som ett verktyg för att konstruera sociala plattformar och uppmuntra the moral imagination (utvecklat av Lederach) på en mellan-nivå, samt som ett verktyg för försoning i en efterkonfliktsmiljö. Studien gjordes i en liten skala genom nio semistrukturerade djupintervjuer men den visar att vidare forskning kring lajv, som ett möjligt verktyg för konflikttransformation, inte bara skulle vara väl motiverad utan viktigt, då denna konstform, precis som andra före den, riskerar att missbrukas som ett medium för propaganda samt till främjandet av konflikter och krig.

Ett känsligt ämne som diskuteras inom det svenska samhället, sjukvården och världen runt. Många attityder, upplevelser, kulturer och religioner ligger inom ämnet. Syftet med denna studie är att belysa etiska och moraliska överväganden, attityder och upplevelser hos sjuksköterskor inom sjukvården. Metoden är litteraturstudie. Resultatet som framkommer i min studie bygger på sju vetenskapliga artiklar.

Den här studien undersöker didaktiska potentialer med att använda tv-spel i gymnasieskolans litteraturundervisning gällande värdegrundsarbete. I den första delen av arbetet presenteras tidigare forskning kring spel som forskningsområde och den relativa bristen av sådan forskning. Vidare presenteras begreppet intersektionalitet som analysmetod samt det svår- och mångtolkade begreppet värdegrunden ur läroplanen som i ett eget avsnitt diskuteras ur ett moralfilosofiskt perspektiv. I arbetets andra del tillämpar vi den intersektionella analysmetoden på tre olika spel: Dragon Age Origins, Rule of Rose och Call of Duty: Modern Warfare 2. Resultaten är senare diskuterade i arbetets sista och avslutande del.

I denna uppsats analyseras och jämförs fyra olika gymnasieläroböcker inom historieämnets A-kurs. En väsentlig avgränsning som görs är att endast det kapitel som specifikt behandlar det kalla krigets tid studeras. Det övergripande syftet med uppsatsen är att belysa skillnader och likheter läromedlen emellan, med avseende på presentation och historiesyn. En målsättning med studien är vidare att den ska kunna ha en praktisk användning genom att underlätta valet av läroböcker för gymnasielärare. Metoden som använts är kvalitativ vilken tar sig uttryck via en omarbetad version av Sture Långströms läroboksanalys, hämtad ur hans avhandling Författarröst och lärobokstradition ? en historiedidaktisk studie.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur utanförskapsbegreppet, som är ett närliggande begrepp till begreppet socialexklusion, konstrueras av arbetsutskottet i den nutida svenskariksdagspolitiska debatten. Uppsatsen undersöker även hur begreppet utanförskapär relaterat till arbetslöshet och fas 3, som är ett arbetsmarknadspolitisktprogram för arbetslösa människor. Vidare undersöker uppsatsen hurarbetsmarknadsutskottet konstruerar den önskvärda medborgaren.Forskningsmetoden som används är kritisk diskursteori och kritisk diskursanalysmed inspiration av James Paul Gee. Resultaten kategoriseras i fyra teman inomutanförskapsdiskursen. Denna nutida politiska diskursen konstruerar en ordningav logik och moral inom vilken utanförskap är en metafor för arbetslös; attvara utanför är att vara utanför arbetsmarknaden, vilket innebär att diskursenkonstruerar en generaliserad bild av arbetslösa - som att samtliga arbetslösabefinner sig i utanförskap.

In January of 2014 a newly founded company held a press conference in central Stockholm. The purpose of the conference was to inform about Lexbase, the largest database on the Internet with legal information about the Swedish general public. The aim of this particular paper is to use news reports about Lexbase as material to identify the theses and their types presented in Swedish newspapers, and to examine the ideology constructed and presented by the theses in the said news reports. The questions asked in the paper are 1. What the distribution of different theses looks like and is there a type of thesis that more often invokes an implicit argumentation? 2.

Denna studie handlar om GN-industris kollektiva belöningssystem som de en gång har haft samt hur de motiverar sina anställda att stanna kvar inom företaget. Med belöningssystem innebär att främja och motivera de anställda att arbeta mot gemensamma mål. Idag använder sig företaget av fast månadslön och tänker inte införa något bonussystem på väldigt länge. Det kollektiva bonussystemet misslyckades, eftersom det inte skapade motivation hos de anställda. I dagsläget riktas det mer diskussioner kring yttre belöningar, medan inre belöningar bara nämns i förbifarten.

Varje dag kommer det nya rön om hur våra levnadsvanor påverkar vår planet. I allt vi gör från bilkörning, konsumtionsvanor och inte minst i vårt boende. Som en reaktion på dagens "slit och släng"-samhälle har ekobyrörelsen växt fram ur 60- och 70-talens gröna våg. Att leva i harmoni med naturen i ett kollektiv, där samtliga av de boende i byn hjälper till med byns förvaltning. Tuggelite, Sveriges första ekoby, invigdes 1984 i Karlstad.

Youth culture and social problems associated with youth groups have existed for decades. We have chosen an explorative case study design to highlight young people's revolt against parents and society and how society has dealt with social problems of youth and how those were perceived. ?Raggare? were considered a major social problem in society. The material in the study comes from eight qualitative interviews and literature of previous research of the current youth culture.

Det finns, och kommer att finnas, olika sätt att arbeta som KME-lärare beroende på vem man är, vilka intressen man har, vad man vill, vilket sammanhang man söker sig till eller hamnar i. Varje blivande KME-lärare behöver bena upp vad kunskapsområdet KME kan betyda i den pedagogiska verksamheten och ett examensarbete ger utrymme för en sådan fördjupad undersökning. Vad finns det för innehåll i begreppen kultur, medier, estetik? (www.mah.se, c) Huvudämnet Kultur, Medier, Estetiska uttrycksformer är en ny inriktning på Lärarutbildningen, Malmö högskola, och vi är två studenter som avslutar vår sista termin på denna utbildning. För att få en större förståelse för vad begreppen kultur, medier, estetiska uttrycksformer kan innefatta, och även frihet, individ/ kollektiv och identitet, har vi valt att fokusera vårt examensarbete på dessa begrepp.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka arbetslagets funktion i dagens skola utifrån ett lärarperspektiv med fokus på lärares lärande. Studiens frågeställningar handlar om vilken betydelse samarbete i arbetslag har för lärares lärande och hur lärare upplever att arbetslaget bidrar till utveckling i yrket. Studien har haft en kvalitativ ansats och insamling av material har skett genom intervjuer med lärare, samt litteraturstudier inom skolforskning som har behandlat lärande organisation och utvecklingsarbete i arbetslag. De huvudsakliga resultaten i denna studie är att arbetslagsfunktionen inte helt motsvarar den funktion som beskrivs i olika statliga utredningar och styrdokument, dvs. en bas för skolutveckling där lärare genom gemensam reflektion, engagerat och kreativt samarbete skapar en kollektiv lärandemiljö för lärare.

Vår empiriska fallstudie syftar till att undersöka hur lärare arbetar för att åstadkomma ett behagligt klimat mellan eleverna i de tidigare åren, samt lärarnas motiv för detta. För att ta reda på det har vi gjort kvalitativa intervjuer med tio lärare och genom dessa har vi kommit fram till att läraren har en betydelsefull roll för hur det sociala samspelet mellan eleverna i klassen fungerar. Studien har visat att kommunikation och samtalsmetoder är ett övervägande arbetssätt hos lärarna, även om det också förekommer andra tillvägagångssätt, så som fredlig beröring, arbete med bilder, avslappning och konflikthantering. Många lärare menar även på att hur de är som personer avspeglas på gruppen. I likhet med dessa resultat fann vi i litteraturstudien att utvecklandet av elevers sociala och emotionella förmågor påverkar det sociala samspelet mellan eleverna på ett positivt sätt, samt att det har en inverkan på inlärningssituationen.