Tidigare forskning indikerar att psykologisk påverkan är effektivt i avsikt att öka bältesanvändningsfrekvensen inom kollektivtrafik (Young, m.fl., 2008). Studiens hypotes är att busschaufförer kan påverka passagerare psykologiskt till att använda säkerhetsbälten vid färd med kollektiv busstrafik med hjälp av uppmaningar. Frågeställningarna involverar huruvida busschaufförer kan påverka med en neutral, påtryckande och/eller humoristisk uppmaning samt hur bältesanvändningen ser ut inom olika åldersgrupper, om det är skillnad mellan kvinnors respektive mäns bältesanvändning och om människors vana påverkar bältesanvändningen. Fyra undersökningsgrupper användes för att testa de olika uppmaningsformerna, varav en av dessa var kontrollgrupp. Deltagarna var resenärer mellan städerna Lidköping och Skövde.

Examensarbetet undersöker problem och möjligheter med användning av färgat ljus i offentliga miljöer samt svenska belysningsplanerare och kommuners inställning till användning av färgat ljus. Undersökningen tar också upp vilka lagar, regler och riktlinjer som styr användningen av färgat ljus.Användning av färgat ljus är ett relativt nytt sätt att gestalta miljöer. Komplexiteten ligger i hur och varför färgat ljus skall användas då det inte finns mycket tillgänglig kunskap i området samtidigt som befintliga lagar, regler och riktlinjer är otydliga. Ljus är en viktig del i gestaltningen av staden och därför är det är viktigt med en övergripande strategi för ljussättning av staden. .

Den här uppsatsen har undersökt om och i så fall hur sättet att skildra psykisk ohälsa på Dagens Nyheters Insidan och Svenska Dagbladets Idagsida har förändrat sedan sidorna började publiceras. Artiklar från 1982, 1992, 2002 samt 2011 (maj-december) och 2012 (januari-april) undersöktes dels med kvantitativ metod: DN och SvD söktes igenom aktuella år, och artiklar om psykisk ohälsa publicerade på Insidan och Idag kodades. Det som mättes var hur många artiklar om psykisk ohälsa som publicerats, vem som var huvudperson i text och på bild samt vilken typ av psykisk ohälsa texten handlade om. Dessutom valdes åtta texter ut för att analyseras kvalitativt med hjälp av massmedieretorisk modell. Som teoretisk utgångspunkt har framing, gestaltningsteori, använts.

Syftet med uppsatsen är främst att visa hur splittrade de socialdemokratiska kvinnorna var och att detta förklarar att de som kollektiv hade svårt att få nämnvärd makt. Att deras makt var svag förklaras också av att de kom med i arbetarrörelsen när den fått fast form, en form som männen skapat. Begreppet vägberoende förklarar här kvinnornas svårigheter. Viktigt har också varit att visa att flertalet kvinnor uppenbarligen engagerade sig för att få umgås med andra kvinnor i en trivsam samvaro. De aktiva kvinnorna hade ofta inget uttalat stöd från sina medsystrar..

I det ha?r examensarbetet underso?ktes hur biblioteksbeso?kare kan delta i en kollektiv designprocess. Under tre dagar genomfo?rdes ett designpedagogiskt projekt pa? Dieselverkstadens bibliotek i Sickla, Stockholm. Da?r erbjo?ds beso?karna att delta i formgivningen av en bordsduk.

I det ha?r examensarbetet underso?ktes hur biblioteksbeso?kare kan delta i en kollektiv designprocess. Under tre dagar genomfo?rdes ett designpedagogiskt projekt pa? Dieselverkstadens bibliotek i Sickla, Stockholm. Da?r erbjo?ds beso?karna att delta i formgivningen av en bordsduk.

I den här uppsatsen har vi undersökt hur Dagens Nyheter Insidan och Svenska Dagbladets Idag har skrivit om depression och om vi kan se någon skillnad i rapporteringen på dessa sidor under åren 2002, 2007 och 2012. 110 artiklar har analyserats och de frågeställningar vi arbetet med är: I vilka sammanhang nämns depression, i vilken utsträckning nämns depression i Insidan och Idag och vilka medel använder sig Insidan och Idag av för att gestalta depression.För att besvara dessa frågor gjorde vi en kvantitativ analys där vi samlade in alla artiklar om depression från Insidan och Idag åren 2002, 2007 och 2012 och kodade dessa. Vi mätte hur många artiklar om depression som har publicerats, vem som var huvudperson i texterna samt vilken behandlingsmetod som förespråkades. En massmedieretorisk textanalys på tolv stycken artiklar gjordes också, med frågor som vi ansett vara relevanta för att tolka SvD/ Idag och DN/Insidan gestaltning valts ut. I denna analys undersökte vi hur SvD/Idag och DN/Insidan skildrat samtalet om depression under de valda åren.

I Sverige har befolkningens hälsa försämrats och sjukskrivningarna har ökat. Syftet med denna studie var att undersöka samband och gruppskillnader i upplevelsen av psykisk hälsa, stresshanteringsmetoder och arbetsfamiljekonflikt. Resultatet baseras på en enkätundersökning med 50 arbetare inom livsmedelsindustrin, varav 23 föräldrar, 24 ickeföräldrar, 36 män samt 13 kvinnor. Resultaten visar att om relationen mellan arbete och familj är god, är även psykisk hälsa det. Föräldrarna upplevde i högre grad än ickeföräldrar att de inte hade tillräckligt med tid till familjen på grund av arbetet.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur man i statens offentliga utredningar konstruerar begreppen inflytande och värdigt liv hos äldre samt vilken mening begreppen ges. Undersökningen görs genom en diskursanalys av statliga utredningar. Huvudresultatet från analysen är att inflytande för äldre i samhället gått från en kollektiv innebörd till en mer individuell betydelse samt att det formuleras problem kring detta, samt att man i en del av de statliga utredningarna tenderar att se den äldre som något skiljt från samhället och att man försöker tillskriva äldre nya roller..

Olika modeller har genom åren tagits fram för att förenkla analys av aktiemarknaden. En relativt ny teknik är så kallade artificiella neuronnät.Dessa modeller har visat sig lovande när det gäller att förutsägaaktiekurser. Projektets syfte är att hitta artificiella neuronnät som ger bra förutsägelser av framtida aktiekurser. Under projektet har ett mjukvarusystemsom genererar och tränar artificiella neuronnät av typen feedforward utvecklats för att kunna testa neuronnät med olika indata, struktur och träningsinställningar. För att komma fram till vilka konfigurationer på neuronnäten som ger bra resultat har näten testats genom simulerad aktiehandel där köp- och säljbeslut grundats på neuronnätens förutsägelser.

Den här uppsatsen undersöker om etnisk komposition i gymnasieskolan påverkar skolprestationer. Frågeställningarna i uppsatsen är: Samvarierar kontextuella skillnader i skolprestationer med avseende på elevens etniska bakgrund, eller är skolprestationer knutna till selektion hos elever? Varierar kontextuell effekt för olika undergrupper såsom flickor och pojkar? Teorin utgår från socialt kapital och kontextuella effekter såsom epidemilogisk modell, kollektiv socialisation och institutionell modell. Datamaterialet är registerdata från Skolverket och metoden som används för analysen är multilevel analys. Resultaten visar att det finns en negativ kontextuell effekt att gå en skola med hög etnisk komposition.

Den här uppsatsen kommer att handla om flyktingbarns upplevelser av hur det är att vänta på permanent uppehållstillstånd och hur de upplever livet som papperslösa eller asylsökande. I en flyktingsituation som de befinner sig i, ställs flyktingbarnen för nya utmaningar och situationer. I den här uppsatsen presenteras sex olika barn och deras liv som papperslösa och asylsökande. Vad säger de själva om sin situation? Hur är det att bo som de gör? Hur är det att vara barn och växa upp under de omständigheterna som de lever under? Praktiska frågor som hur barnen träffas med sina vänner, hur går det i skolan? Hur hanterar man livet när man lever som gömd? Finns det möjlighet att göra det man vill när man lever som i ett kollektiv? Vågar man som papperslös drömma om framtiden? Den här uppsatsen är ett försök att få svar på några av de frågorna och framförallt låta barnens röst bli hörd..

Syntheiströrelsen (The Syntheist Movement) kan förstås som en konsekvens av individualismens framfart, kommersialism, globalisering och framväxten av IT-samhället. Syntheiströrelsen strävar efter att återupprätta en kollektiv gemenskap de upplever gått förlorad genom att själva skapa ny religion relevant för samtiden och framtiden. Benämningen deriveras från grekiska ? syntheos, den skapade guden.Med avstamp i Den mediterande dalahästen: Religion på nya arenor i samtidens Sverige (Frisk & Åkerbäck 2013) för uppsatsen ett resonemang kring hur Syntheiströrelsen kan förstås utifrån teorier om samtida religion och religiositet. Syntheiströrelsen förklaras mot bakgrund av en mindre intervjustudie med tongivande medlemmar i stockholmsförsamlingen samt undersökning av näraliggande material..

Inom psykiatrin finns det delade meningar gällande religionens roll för psykiskt välmående. Bland dem som tror att religionen har en positiv inverkan på den psykiska hälsan finns C.G. Jung och Viktor E. Frankl, båda har de varit i kontakt med Sigmund Freud som är av motsatt åsikt och ser religionen som en kollektiv tvångsneuros.1 Jung och Frankl pratar båda två om religiositet i det omedvetna och jag skulle vilja undersöka närmare vad de menar med det begreppet, Frankl har kritiserat Jung och anser att de inte har samma uppfattning men jag är inte säker på att skillnaden är så stor dem emellan..

Collective collapse occurs when a majority of players in a team suddenly perform below expected level in a match of great, often decisive, importance in spite of a normal or good start of the match or when a team underperforms right from the start of the match. The aim of this study is to investigate collective collapse, focusing on emotional contagion. The study is a qualitative study based on semistructured interviews with nine handball players in an elite team. The results show six factors presented as themes. These are Preparations, The coach and leadership, Emotional contagion, Communication, Role Acceptance and Incongurence.