
Sökresultat:
310 Uppsatser om Kollektiv huvudperson - Sida 21 av 21
Erikjansarna : relationen ledare, förkunnelse och kvinnor åren 1840-1846
I min jämförelse mellan forskarna Emil Herlenius och Cecilia Wejryd har jag undersökt i huvudsak tre delar, Erik Jansson som ledare, syndfrihetsläran samt Janssons relation till erikjansarna, och då i synnerhet till de kvinnliga anhängarna. Det som skiljer sig väsentligt mellan de två forskarna är deras syn på vilka anhängarna var. Wejryds hushållsdimension ger en helt ny insikt och förståelse för Janssons relationer, i huvudsak till de kvinnliga anhängarna. I Janssons budskap och förkunnelse och då i huvudsak syndfrihetsläran som jag studerat skiljer sig inte forskarna åt, åtminstone inte vad gäller innehållet i läran.Däremot ser forskarna olika på hur och när dessa idéer växte fram hos Jansson. Herlenius menar att Jansson i tidiga år ifrågasatte och tog avstånd ifrån uppbyggelselitteraturen och att hans egen kristendomstolkning med syndfrihetsläran var utvecklad redan före den första Hälsingeresan i januari 1843.
Fostran till sportkonsumtion : - en innehållsanalys av barnprogrammet Lilla Sportspegeln
Barnen som publik har blivit en allt viktigare målgrupp för medieorganisationerna. Det finns en mängd TV-program i olika kanaler som riktar sig mot barnen som publik och många studier är gjorda om innehållet i olika barnprogram, men mycket litet är skrivet om relationen mellan barn och TV-sport. Temat för den här uppsatsen är att från ett medievetenskapligt perspektiv beskriva vad innehållet i ett barnprogram som Lilla Sportspegeln kan berätta om vårt samhälles syn på sport, barn och kön. Genom att studera innehållet i 5 avsnitt av programmet har material till en innehållsanalys samlats in.För att göra materialet hanterbart har analysen tematiserats i 3 huvudområden : kollektiva identiteter och relationer mellan generation och mellan genus, i syfte att försöka förstå och synliggöra hur programinnehållet förmedlar en sportideologi som kan ha betydelse för hur vi uppfattar barn och sport.Med hjälp av medieteorier från bl a John B Thompson, lyfts mediernas betydelse för ideologireproduktion fram. Detta kommuniceras av TV-mediet med hjälp av vissa symboliska former i en viss kontext, dvs Lilla Sportspegelns framställningsform.
Tyresö gymnasium, en restaurering.
Restaurering handlar om att spara något av det existerande och använda sig av det, om det så är en struktur, ett minne, en detalj eller den inre luftmassan. Frågan är varför man i vissa fall sparar en träbit från 1700-talet som är sned och sliten, när man skulle kunna byta ut den till en rak istället, men måla den i samma kulör. Det är alltså någonting i just den slitna träbiten som förmedlar något till oss. Kanske en känsla av att vi är del av en historia och ett sammanhang. I projekt som handlar om restaurering jobbar arkitekten med just hanteringen av historia men också skapandet av framtiden.
Om mötandet: till en typologi över urbana mötesplatser : fallet stadsodling i Rosengård, Malmö
Möten
mellan
människor,
grupper,
idéer
och
intressen
är
en
naturlig
del
av
stadslivet.
Mötandet
är
dessutom
en
förutsättning
för
omförhandling
av
fördomar
om
den
Andre,
gemensam
problemlösningsförmåga,
upprättandet
och
upprätthållandet
av
vardagliga
bekantskaper
samt
skapandet
och
stärkandet
av
olika
slags
gemenskaper.
Därför
är
det
samtida
intresset
för
mötesplatsen
inom
stadsutvecklingsdiskursen
viktigt
och
lovvärt.
Det
är
emellertid
så
att
olika
slags
mötande
skiljer
sig
åt
kvalitativt,
vilket
medför
ett
behov
av
en
mer
nyanserad
diskussion
om
platskvalitet
och
andra
slags
mötandeförutsättningar
till
grund
för
mer
specifika
klargöranden
om
hur,
var
och
varför
mötesplatser
skapas
och
upprätthålls.
Föreliggande
mastersuppsats
är
skriven
inom
ramarna
för
programet
Hållbar
Stadsutveckling
?
ett
samarbete
mellan
Sveriges
lantbruksuniversitet
och
Malmö
högskola
?
och
utgår
från
denna
konstruktiva
kritik
av
användningen
av
mötesplatsbegreppet.
I
syfte
att
stimulera
en
mer
nyanserad
mötesplatsdiskurs
utgår
uppsatsen
från
en
diskussion
om
mötandets
praktik
och
dess
relation
till
plats.
Uppsatsens
första
huvudavsnitt
utgörs
av
en
extensiv,
transdisciplinär
litteraturstudie
med
teoretiska
bidrag
från
bland
annat
socialpsykologi,
kulturgeografi,
arkitekturteori
och
statsvetenskap
med
fokus
på
det
levda
stadslandskapet.
Den
teoretiska
avhandlingen
är
strukturerad
utifrån
tre
dimensioner
eller
temata,
som
syftar
till
att
identifiera
och
kartlägga
olika
aspekter
som
kan
bidra
med
förståelse
för
mötande
och
dess
förhållande
till
sociomateriella
platskvaliteter:
relationer,
rum
och
tid.
Kartläggningen
av
dessa
kategoriers
olika
bidrag
leder
fram
till
en
integrativ
modell;
en
första
syntes
av
aspekter
på
mötande.
Denna
modell
är
avsedd
att
etablera
en
förståelse
för
mötandet
och
dess
förutsättningar
som
ett
socio-?tempo-?materiellt
komplex
som
bör
närmas
och
diskuteras
sammansatt.
Modellen
utgår
från
ett
perspektiv
på
mötande
som
process
och
rymmer
tre
nya
analytiska
kategorier:
mötandets
förutsättningar,
mötandets
nyanser
och
mötandets
möjliga
effekter.
I
syfte
att
pröva
och
illustrera
de
teoretiska
resonemangen,
och
samtidigt
påvisa
behovet
av
en
mer
nyanserad
diskusson
om
mötesplatser
och
mötande
i
planeringssituationer,
innehåller
uppsatsen
också
en
fallstudie
av
vad
som
kan
beskrivas
som
ett
paradigmatiskt
exempel
på
mötesplatser
för
socialt
hållbar
stadsutveckling:
sex
stycken
stadsodlingar
i
och
vid
Malmöstadsdelen
Rosengård.
Underlaget
för
diskussionen
om
dessa
utgörs
av
intervjuer
med
odlare
och
tjänstemän
samt
observationer
och
deltagande.
Diskussionen
om
odlingsverksamheterna
som
mötesplatser
visar
upp
ett
antal
skillnader
odlingarna
emellan,
vilket
visar
på
behovet
av
en
diskussion
om
kvalitativa
variationer
mellan
olika
slags
mötespalatser.
Bland
dessa
kan
nämnas
olikheter
i
graden
av
interaktion,
samt
graden
av
självorganisation.
Fallstudien
blottlägger
också
ett
antal
likheter;
mer
allmänt
hållna
kvaliteter
som
utmärker
kollektiv
odling
som
mötandesituation.
Exempel
på
dessa
är
odlingens
identitetsskapande
effekt,
odlingsaktiviteternas
avtryck
i
stadslandskapet
samt
odlingen
som
en
konkret,
praktisk
aktivitet
och
en
gemensam
angelägenhet
som
utgångspunkt
för
samarbete.
Avslutningsvis
mynnar
uppsatsen
ut
i
ett
antal
frågeställningar
som
utgör
potentiella
grunder
för
vidare
studier.
Sådana
studier
kan
exempelvis
syfta
till
att
belägga
kausaliteter
i
mötandeprocesser
härledda
från
registrerade
effekter,
eller
att
identifiera
och
organisera
specifika
och
separata
mötesplatstyper..
En attraktiv bilfri stadsutveckling
I dag finns det en uttalad önskan på många håll att minska biltrafiken i de svenska städerna till förmån för gång-, cykel- och kollektivtrafiken. Trots detta sker väldigt lite i praktiken och utvecklingen går snarare mot en ökad bilanvändning. Ur denna paradox har idén om bilfria stadsmiljöer vuxit sig allt starkare under de senaste åren i ett flertal europeiska länder, däribland Tyskland, Österrike och Storbritannien. I Sverige verkar dock bilfria utvecklingsprocesser fortfarande vara en marginell företeelse, varför det finns ett behov av att undersöka hur en attraktiv bilfri stadsutveckling skulle kunna se ut i ett svenskt sammanhang. Det här arbetet syftar därför till att undersöka och utreda begreppet ?en attraktiv bilfri stadsutveckling? och som ett led i detta testa konceptet på en medelstor svensk stad, i det här fallet Kristianstad.
En attraktiv bilfri stadsutveckling
I dag finns det en uttalad önskan på många håll att minska biltrafiken i de
svenska städerna till förmån för gång-, cykel- och kollektivtrafiken. Trots
detta sker väldigt lite i praktiken och utvecklingen går snarare mot en ökad
bilanvändning. Ur denna paradox har idén om bilfria stadsmiljöer vuxit sig allt
starkare under de senaste åren i ett flertal europeiska länder, däribland
Tyskland, Österrike och Storbritannien. I Sverige verkar dock bilfria
utvecklingsprocesser fortfarande vara en marginell företeelse, varför det finns
ett behov av att undersöka hur en attraktiv bilfri stadsutveckling skulle kunna
se ut i ett svenskt sammanhang. Det här arbetet syftar därför till att
undersöka och utreda begreppet ?en attraktiv bilfri stadsutveckling? och som
ett led i detta testa konceptet på en medelstor svensk stad, i det här fallet
Kristianstad.
En undersökning av gränssnittet mellan auditiv och visuell platsgestaltning :
Det överordnade syftet med examensarbetet är att agera platsskapande landskapsarkitektur. Studiens mål är därför att formulera hur ett curatoriellt handlande med ljudinstallationer, musik och performance kan betraktas som platsgestaltning och som arkitektur. Det innebär att formulera vad en plats är och hur dess auditiva och
visuella arkitektur intervenerar, det vill säga agerar mellankommande eller förmedlande mellan iscensatta ljud, lokalitetens egna ljud och dess landskapbild. Jag intresserar i denna studie för plats som fenomen och inte som dess bruksmässiga funktion. Plats ser jag som länken mellan individ, kollektiv och landskap, mellan språk,
perception, handling och kunskap.
Stadsdel Rosenholm -anonymt militärområde ger plats för framtidens möjligheter
SAMMANFATTNING Rosenholm ?i stadens utkant Karlskrona består i dagsläget av en tydligt avgränsad kärna, där tätheten och stadsmässigheten avtar allt mer ju längre man förflyttar sig från centrum. Rosenholm utgör ett av Karlskronas ytterområden. Då regementet KA2 Rosenholm lades ner och fastighetsbolaget Vasallen köpte upp delar av området öppnades stora möjligheter för det tidigare anonyma området. Rosenholm utgör ett område utanför stadskärnan och fungerar samtidigt som Karlskronas västra entré.
Stadsdel Rosenholm -anonymt militärområde ger plats för framtidens möjligheter
SAMMANFATTNING
Rosenholm ?i stadens utkant
Karlskrona består i dagsläget av en tydligt avgränsad kärna, där tätheten och
stadsmässigheten avtar allt mer ju längre man förflyttar sig från centrum.
Rosenholm utgör ett av Karlskronas ytterområden. Då regementet KA2 Rosenholm
lades ner och fastighetsbolaget Vasallen köpte upp delar av området öppnades
stora möjligheter för det tidigare anonyma området.
Rosenholm utgör ett område utanför stadskärnan och fungerar samtidigt som
Karlskronas västra entré.
Rysk aggression, terrorism och klimatf?r?ndringar: en analys av s?kerhetspolitiska problemdefinitioner i svensk riksdagsdebatt 2015
I denna uppsats g?rs en deskriptiv och j?mf?rande analys av olika partif?retr?dares s?kerhetspolitiska problemdefinitioner i en specifik riksdagsdebatt som avh?lls i januari 2015. Problem: Unders?kningen utg?r fr?n att uppfattningen om vad som utg?r ett samh?llsproblem ? i detta fall s?kerhetspolitiska problem - och vad detta n?rmare best?r i inte ?r n?gon sj?lvklarhet, utan n?got som formas av en st?ndigt p?g?ende debatt och diskussion i vad som kan liknas vid en kampartad kollektiv definieringsprocess d?r olika akt?rer str?var efter att etablera just sin verklighetsuppfattning som dominerande. Med denna utg?ngspunkt kan samh?llsproblem av olika slag betraktas som sociala konstruktioner.