Runt om i världen fortsätter människans gemensamma naturresurser att utarmas på grund av att vi kortsiktigt vill maximera våran vinst, och glömmer att vi alla tjänar mest på hållbart nyttjande av resurser på lång sikt. Hur människan bäst ska organisera förvaltningen av de gemensamma resurserna har i många decennier varit en fråga för debatt. Argumentationen har länge kretsat kring den statliga och privata kontrollen, men med tiden har allt större vikt lagts vid möjligheterna med lokalt förvaltade resurser. Förhoppningen är att individer som direkt är berörda av resursen ska ha incitament att förvalta resursen ur ett hållbart perspektiv. För att en sådan förvaltning ska komma tillstånd är det regelverk som skapas runt resursen av största vikt.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera gällande god redovisngssed avseende finansiella instrument. Uppsatsen syftar även till att övergripande beskriva och analysera gällande skatteregler/-praxis avseende finansiella instrument. Avslutningsvis kommer även uppsatsen att kortfatttat beskriva och analysera kommande regler i IAS 39.Metod: Framställningen utgår från en bred litteraturstudie av ämnesrelevanta källor. Analysen baseras främst på denna litteratur.Slutsatser: Gällande svenska redovisnings- och skatteregler för finansiella instrument är komplicerade då det saknas klara och enhetliga linjer i lagar, rekommendationer och doktrin. Svenska normgivare verkar för att utvecklingen inom redovisningen i Sverige skall ske i harmoni med IASB:s rekommendationer.

Denna undersökning har haft som syfte att undersöka bildningen av olika sociala identiteter inom några olika kategorier inom den svenska allmogen. Detta har utförts genom att med hjälp av olika handlingsmönster, verbala eller icke-verbala, kartlägga sådana mönster och förändringar som skulle kunna vara tecken på en djupare liggande mentalitet. I denna sökta mentalitet har då kulturbegreppet identitet identifierats och hypotetiskt konstruerats för de olika kategorierna.Undersökningens geografiska område är 6 härader i landskapet Närke. Askers, Sköllersta, Glanshammars, Kumla, Edsbergs och Grimstens härader. Den studerade tidsperioden är 1660-1681.En av kategorierna som har studerats är dem som under 1600-talet i allt högre grad lät sig lejas som ersättare för de som skrivits ut som ordinarie knektar till armén genom den rekryteringsform som användes under denna period, utskrivningar.

Det talas idag mycket om lärande organisationer och styrning med hjälp av värderingar. I mitten av 1990-talet beslutade därför Skatteverket att införa en strategi med lärande organisation som mål. Som en del i denna strategi beslutade ledningen 2001 att införa värderingsstyrning i förvaltningen. Värderingarna är tretton till antalet; två av dessa är av särskilt intresse för denna undersökning: ständigt lärande och effektivt ledarskap.De teorier som användes för att analysera resultatet var dels statsvetenskaplig dels sociokulturell teori; den förra användes för att kunna analysera hur förvaltningsstyrning sker och den senare valdes på grund av dess breda perspektiv på lärande. Den insamlingsteknik som användes i undersökningen var enkäter.

Syfte: Syftet med undersökningen är att kartlägga vilka insatser som formuleras i åtgärdsprogram för elever i läs- och skrivsvårigheter samt hur dessa kan förstås. Vidare är syftet att undersöka hur ett antal lärares diskuterar kring åtgärder avsedda att stimulera läs- och skrivutveckling.Teori och metod:Studiens teoretiska utgångspunkt och kunskapsansats är det sociokulturella perspektivet. Centralt i detta perspektiv är att man intresserar sig för hur individer och grupper tillägnar sig och utnyttjar fysiska och kognitiva resurser, och fokus är på samspelet mellan individ och kollektiv. Studien har också inslag av diskursanalys. Språket är centralt, då det inte enbart återger utan även formar verkligheten.

Sociala medier har fått allt större betydelse när det gäller kommunikation mellan människor och för företag har explosionen av sociala medier inneburit både möjligheter och utmaningar. För att möta konsumenterna där de befinner sig har företag nu följt efter kunderna till de sociala medierna. I strävan efter att öka sin lönsamhet har företag tagit tillvara på sociala medier som en ny och effektiv e-handelskanal, en verksamhet som fått namnet social commerce. Social commerce är ett nytt fenomen i Sverige och handlar om försäljning av varor och tjänster via sociala medier. Vårt mål med denna studie är att undersöka anledningarna till varför några svenska företag har valt att använda sociala medier som en plattform för sin e-handel samt klargöra vad det är som gör att sociala medier är en lämplig plattform för e-handel.

En ny trend inom internethandeln är företeelsen av så kallade rabatt- och upplevelsesajter. På den svenska marknaden är Groupon marknadsledande rabattsajt samtidigt som LiveIt anses störst inom upplevelseförmedling. Affärskonceptet ? att marknadsföra priserbjudanden eller upplevelser och sedan hänvisa konsumenter vidare till leverantörer ? har tagits efter av en rad aktörer och den nya trenden får antas fortsätta en tid framöver.Det faktum att den aktuella typen av förmedling är relativt ny har lett till en osäkerhet kring vilket ansvar rabatt- och upplevelseföretagen har gentemot konsumenter. Inte sällan använder de sig av varierande affärsupplägg vilket bidragit till ytterligare oklarhet.Det saknas direkt tillämplig tvingande lagstiftning och företagen begränsar ofta, genom mer eller mindre långtgående friskrivningar, sitt civilrättsliga ansvar.Syftet med förevarande uppsats är att undersöka vilket civilrättsligt ansvar som företagen har gentemot konsumenter vid dröjsmål och fel i vara och tjänst.I uppsatsen, som inledningsvis diskuterar innebörden av termerna kollektiv shopping och gruppköp, redogörs för de tre affärsmodeller som det marknadsledande rabattföretaget Groupon använder sig av.

En ros är en ros är en ros - rättssäkerhetsbegreppet, den ackusatoriska processen och brottmålstaxan Sedan 1970-talet har de offentliga försvararna i majoriteten av brottmålen i svenska domstolar fått ersättning för sitt arbete i enlighet med en schablon. Den här så kallade brottmålstaxan har ända sedan införandet fått kritik. På senare år har den kritiken alltmer kommit att handla om att systemet riskerar att i vissa fall urholka den misstänktes rätt till ett fullgott försvar och utgöra ett potentiellt rättssäkerhetshot. Den här uppsatsen lägger grunden för att ur ett rättssäkerhetsperspektiv diskutera straffprocessen i allmänhet och brottmålstaxan i synnerhet. För att kunna tolka begreppet rättssäkerhet utgår uppsatsen främst från de förarbeten som ligger till grund för den straffproces-suella lagstiftning vi har och har haft under den aktuella perioden.

Titel: Belöningssystemets påverkan på revisionsföretag: En fallstudie vid en av Sveriges ledande revisionsbyråerFörfattare: Carl SchönInstitution: Ekonomihögskolan i VäxjöDatum: 2011-05-30Problemformulering: Hur är fallföretagets belöningssystem utformat? Hur påverkar belöningssystemet de anställdas motivations- och prestationsförmåga?Metod: Uppsatsen har genomförts som en fallstudieundersökning och har baserats på kvalitativa intervjuer med Directors på fallföretaget. Forskaren har valt ut och använt sig av både tryckta och elektroniska källor, med hänsyn till dess relevans för det i uppsatsen behandlade ämnet. Vid genomförande av studien har forskaren använt sig av ett deduktivt synsätt.Syfte: Författaren ämnar genomföra en fallstudie på ett av Sveriges största revisionsföretag med syftet att beskriva hur revisionsföretags belöningssystem är uppbyggda samt belysa vilken påverkan olika typer av belöningar, finansiella och icke finansiella, har på revisionsföretagets anställda.Resultat: Genom denna undersökning har forskaren kommit fram till att fallföretagets belöningssystem består av både monetära- och icke monetära belöningar. De monetära belöningarna utgörs av regelbundna bonusar som tilldelas Directors och Partners vid måluppfyllelse och tillfälliga gratifikationer som kan tilldelas övriga anställda.

I början på förra seklet var spårvagnen en vanlig syn i många av våra svenska städer. Bilens inträde i var mans hem gjorde dock att spårvagnen som kollektivt färdmedel försvann från de flesta städer. På 1980-talet hände dock något. Flera städer i Europa började åter bygga spårväg för kollektiv stadstrafik och nu verkar trenden har kommit även till Sverige. Ett tiotal svenska städer visar intresse för spårvagnen och av dessa har jag valt ut tre för en jämförande studie.

Syfte: Syftet med denna studie är att studera hur parskrivning vid datorn hjälper elever i läs- och skrivsvårigheter. Utifrån syftet har följande forskningsfrågor formulerats:? Hur deltar, samtalar och interagerar eleverna i skrivsituationen?? Vilka förutsättningar krävs för att parskrivning vid datorn ska främja elevernas läs- och skrivutveckling?Teori: Studien har en socialkonstruktionistisk teori. Centralt inom socialkonstruktionismen är att verkligheten ses som socialt konstruerad. Forskningsansatsen i studien är sociokulturell.

Syftet med studien var att förstå och beskriva vad som befrämjar respektive motverkar samverkan mot sexualiserat våld. Därtill var syftet att förstå och föra en diskussion om samverkans möjligheter till förändring ur ett genusperspektiv.De centrala frågeställningarna var; Vad anser deltagarna är motiven, förutsättningarna och hindren med samverkan? Vad har deltagarna för definition och perspektiv på sexualiserat våld? I vilken utsträckning kan samverkan tolkas som ett hinder eller en möjlighet till förändring?Studien är en kvalitativ studie med kvantitativa inslag. Metodpluralistiska tillvägagångssätt har använts, dels i datainsamlingsmetoden och dels i analysmetoden. Fyra enkätundersökningar har genomförts, en i Storbritannien och tre stycken i Sverige.

Bakgrund och problemdiskussion Ett flertal företagsskandaler har ägt rum i modern tid, bland andra Enron och Worldcom. Följden har blivit regleringar i form av SOX i USA, åttonde direktivet inom EU och Svensk kod för bolagsstyrning i Sverige. Dessa betonar bolagets interna kontroller, vilka syftar till att hantera och kontrollera företagets risker. Det är i hög grad de anställda som utför kontrollmomenten och därför anser vi det intressant att undersöka hur de uppfattar och förstår de interna kontrollerna. Syfte Rapportens syfte är att för de personer som är ansvariga för utformning och uppföljning av intern kontroll belysa hur kontrollerna kan förstås av personalen.

Syftet med denna kvalitativa studie är att belysa hur lärare skapar mening åt alternativa verktyg/kompensatoriska hjälpmedel i sin undervisning. Det empiriska materialet utgörs av inspelade samtal från fyra fokusgrupper bestående av sammanlagt 19 personer från fyra grundskolor. Resultatet visar att informanterna i första hand ser möjligheter, men även begränsningar, med att använda it i klassrummet. De är eniga om att verktygen är användbara, men visar att det är viktigt att fundera kring hur de ska användas pedagogiskt. I pedagogernas berättelser framgår att elever har fått bättre självförtroende, blivit mer motiverade för skolarbete och klarat studierna bättre tack vare de alternativa verktygen. De medverkande pedagogerna visar sig också ha ett pragmatiskt förhållningssätt till it och alternativa verktyg.

Detta är en narrativ studie av vetenskap och vetenskaplighet i lärarutbildning. Fyra gruppintervjuer med lärarstuderande på två olika lärosäten, ett stort universitet och en mellanstor högskola, har genomförts. De studerande har fått berätta om sin lärarutbildning och särskilt fokuserat hur de mött vetenskap och vetenskaplighet i allmänhet och i det allmänna utbildningsområdet i synnerhet. Samtliga informanter läser sin sista termin på Lärarprogrammet (lärarutbildningen från 2001). Den narrativa analysen, som utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, visar hur ett antal möjliga berättelser framträder, men däremot inte något gemensam ?kollektiv berättelse?.