Efter mycket rapportering i media och omnÀmning i polisens rapport gÀllande omrÄden dÀr kriminella nÀtverk styr, fanns ett intresse att analysera och förklara problembilden i KoppargÄrden. Studien har genom statistik och semi-strukturerade intervjuer undersökt nyckelaktörers beskrivningar av problembilder i dagens KoppargÄrden. Resultaten har analyserats utifrÄn teorin om social desorganisation. Studiens resultat visar att flertalet av de beskrivna problembilderna i dagens KoppargÄrden kan kopplas till teorin om social desorganisations. LÄg socioekonomisk status, heterogen befolkningssammansÀttning, hög befolkningsomflyttning Àr faktorer som stÀmmer in pÄ KoppargÄrden.

I patienthotellet bor flera familjer tillsammans i ett tillfÀlligt kollektiv. Kollektivet Àr i detta fall inte sjÀlvvalt av familjerna utan en praktisk lösning för de familjer som har lÄng resvÀg till sjukhuset och inte möjlighet att resa hem över natten.Projektet har dÀrför kretsat kring hur man distribuerar privata och gemensamma rum inom byggnaden. Hur privat vill man vara och hur gemensam vill man vara?Ska man göra separata lÀgenheter med pentry? Ska man Äterskapa en bostad delad med andra? Eller ska man maximera de gemsamma ytorna och se de privata ytorna som endast sovrum?Om man skapar en alltför hemlik miljö, kan den intimiteten bli pÄtrÀngande nÀr man delar den med frÀmlingar?Jag har undersökt min frÄgestÀllning i byggnadens alla delar. Hur relaterar byggnaden till sin omgivning? Hur ser fasaden ut? Hur relaterar de privata rummen till de gemsamma rummen? Hur relaterar de gemensamma rummen till varandra?.

Uppsatsen undersöker om de sociala nĂ€tverk som uppstĂ„r i kollektiva boendeformer kan fungera som socialt stöd för individen samt bakgrunden till valet av en kollektiv boendeform. Med utgĂ„ngspunkt i socialarbetarens roll som samhĂ€llsplanerare belyser vi de socialpolitiska argument som finns för att driva frĂ„gan om kollektivhus/gemenskapsboenden. Vi granskar Ă€ven hur de större kommunala hyresvĂ€rdarna i Göteborg ser pĂ„ utvecklandet av kollektiva boendeformer utifrĂ„n de allmĂ€nnyttiga bostadsföretagens uppdrag som bland annat innefattar att utveckla den fysiska och sociala boendemiljön. FrĂ„gestĂ€llningarna Ă€r som följer:* Vad Ă€r individens motiv till att vĂ€lja en kollektiv boendeform?* Är den kollektiva boendeformen stĂ€rkande i individens vardagsliv och i sĂ„ fall pĂ„ vilket sĂ€tt?* Hur tillfredstĂ€ller kollektiva boendeformer tillgĂ„ngen till sociala nĂ€tverk och möjlighet till socialt stöd för individen?* Hur ser de kommunala bostadsföretagen pĂ„ möjligheterna till en framtida utveckling av kollektiva boendeformer?VĂ„r kartlĂ€ggning av kunskapsomrĂ„det innefattar tidigare forskning om sociala nĂ€tverk och socialt stöd, den fysiska boendemiljöns inverkan pĂ„ grannkontakter samt forskning om senmodernt förĂ€ldraskap vilket följer av att mĂ„nga av informanterna Ă€r förĂ€ldrar.

The purpose of this thesis is to investigate emotions and collective identity in the handicraftmovement. Which are the collective identities of craft movement, and is it possible to speak ofan over all collective identity among the handicraft people? I will also examine the emotion workboth on individual and group level.Eight qualitative interviews were conducted to achieve the aim of this thesis. Research haspreviously drawn attention to handicraft from a gender and a historical perspective but neverfrom an emotional one. The theoretical framework derives from an emotion sociologicalperspective where Collins interaction rituals, emotional energy and Hochschild?s emotionmanagement is the main theses.

Varje kreditaffÀr innebÀr en risk för företag. Denna rapport grundar sig pÄ hur företagen kan vÀrdera och hantera sina kundfordringar för att kundförluster skall minimeras. Kundfordringar kan vÀrderas pÄ tre olika sÀtt. Huvudregeln Àr att en individuell bedömning i första hand skall tillÀmpas. I undantagsfall kan en kollektiv bedömning av kundfordringarna vara bruklig.

Syftet med min examensuppsats Àr att fÄ inblick i nÄgra lÀrares relation till reflektion i det egna yrket. Reflektion har idag blivit ett brett begrepp med mÄnga tolkningar och i min undersökning tolkas begreppet bland annat pÄ sÄ vis att man efter gamla erfarenheter skapar nya som man sedan gÄr ut och testar, allt för att utvecklas och komma ett steg lÀngre i sitt lÀraryrke. Undersökningens fokus ligger i att ta reda pÄ nÄgra lÀrares kÀnnedom om begreppet, hur de ser pÄ att anvÀnda det i sitt yrke, hur de ser pÄ kollektiv reflektion samt hur de reflekterar över sin egen verksamhet. I undersökningen intervjuades totalt sex lÀrare.Undersökningen visar att lÀrare reflekterar över sitt arbete och trots att de inte sÀger sig ha fÄtt nÄgon förklaring av begreppet har de ÀndÄ en definition av det. Samtliga lÀrare i undersökningen Àr positivt instÀllda till reflektion och vill anvÀnda det som en metod att utvecklas men det som hindrar dem Àr tiden.

The purpose of this study is to explore the Swedish site Funbeat which is a space dedicated to people who share an interest in exercising in general, and running in particular. By applying a netnographic analysis, I will investigate if Funbeat matches the criteria of a participatory culture and how the members manage to establish a collective intelligence within the community. In order to achieve this, I will analyze the interactivity between the participants which occurs in discussion threads concerning injuries related to running, in the sites discussion forum. The results will then be discussed in relation to previous research within the field for participatory culture, collective intelligence and interactivity.The outcome of the study revealed that Funbeat can be regarded as very good example of a participatory culture. By each member sharing their individual knowledge in matters regarding injuries, a collective intelligence was established.

Studien undersöker fenomenet inskolning i en svensk förskolekontext. Vidare undersöks hur pedagoger beskriver vad ett förskolebarn kan vara och hur man blir det. Avsikten Àr att genom en beskrivning av pedagogers roller i en inskolningspraktik visa hur barn anpassas till förskolan och blir förskolebarn. Syftet undersöks med hjÀlp av en kvalitativ fenomenografisk ansats dÀr sex pedagoger intervjuats rörande sina uppfattningar. Begrepp rörande socialisation och anknytning kombineras med ett barndomssociologiskt perspektiv för att utgöra de teoretiska utgÄngspunkterna.

The main purpose of this essay is to study ideas concerning the concept of ?art? within the discourse of the exhibition space that is part of a fanart community. In order to do so I have used a hermeneutical and to some extent structuralistic, discourse analysis. I have examined structure and rhetorics in two established and popular communities, Fanart-Central and deviantART.My conclusions states that personal ideas regarding artistic value are undermined the joint policies, because of a collective rhetoric somewhat inherent in the community structure.When a lot of works are being based on internal knowledge of symbolics and historical narratives, this may to some extent have consequences where unfamiliar observers might fail to notice elements of possible significance. Moreover, certain interests in keeping a united front of ?quality art? may also affect a general idea immediate to what signifies fanart.

KartlÀggningen var frÄn början en del av ett uppdrag frÄn regeringen till lÀnsstyrelsen. Uppdraget innebar att LÀnsstyrelserna pÄ regional nivÄ ska ansvara för kompetensstöd nÀr det gÀller vÄldsutsatta kvinnor, barn som har bevittnat vÄld och vÄldsutövare, dÀribland hedersrelaterat vÄld. Det faststÀlldes att lÀnsstyrelserna ska lÀmna in en samlad redovisning av insatserna som vidtagits i varje lÀn. En samlad bild av lÀnet ska kunna redovisas september 2012. Syftet med denna undersökning var att se över vilken kunskap och vilket stöd verksamheter och ideella organisationer erbjuder personer som utsÀtts för hedersrelaterat vÄld och förtryck.

This essay is investigating what type of sources we trust, depending on how the information in these sources is created and provided. To exemplify, the sources Wikipedia and Nationalencyklopedin (the Swedish National Encyclopedia) were used, each one representing different approaches. The first is a representation of the collective intelligence, where anyone can contribute with their knowledge to the public ? freedom under responsibility. The latter represents peer-reviewed knowledge, desirable enough to have people paying for it? true and unaffected.Based on theories of source criticism, collective intelligence, expertise and the different generations of digital natives and digital immigrants, two focus groups were conducted and analysed.

Syfte: Studiens syfte Àr att förklara samt beskriva hur belöningssystem utformats i tre svenska sÀljorganisationer. Genom att studera de olika företagens belöningssystem vill vi beskriva vilka uppfattningar anstÀllda har kring belöningssystem och hur de upplever sitt befintliga belöningssystem, samt vad som kan tÀnkas motivera individen att arbeta mot mÄlkongruens i praktiken.Metod: I studien anvÀnds kvalitativ metod och Àr utformad ur anstÀlldas perspektiv. Vi har genomfört en flerfallsstudie och vÄra fallföretag Àr tre sÀljorganisationer belÀgna i VÀxjö. Insamlandet av empiri grundar sig pÄ sex stycken semistrukturerade intervjuer.Slutsats:De tre studerade företagen har i stort sett liknande syn pÄ sin definition av belöningssystem, dÀr mycket berör motivation och mÄlkongruens. De anstÀllda uppfattar belöningssystem olika beroende pÄ hur det Àr utformat i företagen.

Denna rapport omfattar en produktutvecklingsprocess av en fo?rvarings- och doseringsbeha?llare fo?r livsmedelspulver. Rapporten a?r en del av examensarbete fo?r ho?gskoleingenjo?rer i maskinteknik.Konsultfo?retaget Technogarden Engineering Resources AB i Karlstad har fa?tt i uppdrag av kunden JPRT Fo?rvaltning AB att ta fram ett separat tillbeho?r till en va?llingmaskin som underla?ttar fo?r konsumenter av denna att underla?tta dosering av va?llingpulver i dess pulvermagasin.Detta innefattar ett konstruktionsarbete da?r en produktutvecklingsprocess utfo?rts fra?n projektplanering, konceptgenerering, konstruktion, materialval och prototyptillverkning och utva?rdering av denna.Arbetet a?r indelat i val av material fo?r den fa?rdiga konstruktionen da?r materialegenskaper, miljo?pa?verkan och ha?lsopa?verkan a?r beslutsgrundande kriterier. Val av koncept har utfo?rts med hja?lp av att granska liknande konstruktioner, generera mo?jliga koncept och pa? ett objektivt sa?tt ga? vidare med det la?mpligaste konceptet fo?r konstruktion.

Den övergripande frÄgestÀllningen för denna studie Àr hur arbetsmotivation pÄverkas av olika typer av belöningar. Gröjer & Gröjer (1988) s.13 definierar belöning pÄ följande vis ?Med belöning avses arbetsgivarens ekonomiska och sociala uppskattning till individer eller kollektiv utöver vad som antingen betraktas som en normal ersÀttning för en prestation eller som en allmÀn förmÄn som gÀller alla.? I denna studie undersöks hur chefer och medarbetare upplever belöningens pÄverkan pÄ arbetsmotivationen. Sju intervjuer genomfördes pÄ ett företag vars lönesystem bestod av en fast- och en rörlig del. Resultatet av undersökningen visade att det oftast inte Àr den ekonomiska belöningen som medarbetarna upplever som motiverande, snarare beröm, feedback, arbetstrivsel och utvecklingsmöjligheter.

Multietniska individer antas stÄ inför större utmaningar Àn monoetniska individer nÀr de gÀller att utveckla och anta en etnisk identitet. Huvudsyftet med studien var att ta reda pÄ vilka upplevelser och erfarenheter multietniska individer i Sverige delar. En kvalitativ intervjustudie genomfördes, fem mÀn och fyra kvinnor i Äldrarna 20-27 deltog. Deltagarna upplevde att de bÄde kÀnde att deras identitet har influerats av tvÄ olika kulturer samt att de uppstod situationer dÀr de kÀnde sig kluvna och osÀkra krig sin etniska identitet. Resultatet visade att det fanns olika faktorer som kunde pÄverka den multietniska identitetsutvecklingen och att deltagarna valde att etniskt identifiera sig pÄ olika sÀtt.