Sökresultat:
293 Uppsatser om Kollektiv arbetsrätt - Sida 12 av 20
Förr hade man the talk: om ungdomars vardagliga sexualkunskap pÄ internet
Detta Àr en uppsats baserad pÄ fyra kvalitativa intervjuer med unga kvinnor, som identifierarsig som homosexuella, boendes i en mindre stad. Den mindre staden har vi i denna studie valtatt benÀmna stad X för att sÀkerstÀlla dess anonymitet. Syftet med denna uppsats Àr attundersöka hur unga kvinnor, som definierar sig som homosexuella, upplever att varanormbrytande gÀllande sexualitet. Den insamlade empirin har delats upp i fyra stora temaninför analysen; ?identitet?, ?hur andra reagerat?, ?att stÀngas ute? och ?upplevelser av att levaoch komma ut i stad X?.
RenskötselrÀtt som regleras i RennÀringslagen
Syftet med arbetet Àr att skaffa sig kunskap om renskötselrÀtten samt att redogöra för de lagar som reglerar den. Nya lagstiftingsförslag kommer ocksÄ att redovisas i arbetet. I slutet pÄ 1800-talet kom den första lagen som reglerar renskötseln. Lagen har dÀrefter Àndrats vid tre tillfÀllen. 1971 skedde den senaste Àndringen, vilket innebar att renskötseln övergick frÄn enskild rÀtt till kollektiv rÀtt i och med att samebyar infördes.
"Det finns mÄnga tysta barn som har mycket viktigt att sÀga". Talaktivitet ur ett andrasprÄksperspektiv.
VÄrt examensarbete Àr baserat pÄ en empirisk undersökning med syftet att ta reda pÄ hur
lÀrare kan arbeta med andrasprÄkselevers talutveckling med hjÀlp av begreppet lustfyllt
lÀrande. I den traditionella skolundervisningen utgör elevernas talutrymme ett problem,
eftersom lÀraren oftast fÄr 2/3 av utrymmet. Av denna anledning ville vi undersöka hur vÄra
informanter ser pÄ sin undervisning. Vi har intervjuat fyra lÀrare frÄn en mÄngkulturell skola.
Talaktivitet, stöttning, lustfyllt lÀrande samt kultur och identitet Àr de kategorier som
framkommit ur analysen och har kommit att bli vÄr utgÄngspunkt i detta arbete. Under
arbetets gÄng har vi sett hur dessa kategorier Àr beroende av varandra för att öka talaktiviteten
hos elever.
Olika glasögon för orsakerna till andra vÀrldskriget
Orsakerna till andra vÀrldskriget Àr vÀl analyserade och finns berÀttat om i mÄnga verk. Det hÀr arbetet applicerar tvÄ klassiska teorier, realism och liberalism pÄ de orsaker till krig som Stephen Van Everas bok ?Causes of War? förtÀljer. Syftet med arbetet Àr att undersöka, om det Àr möjligt, vilken av tvÄ utvalda teorier som bÀst förklarar orsakerna till krigen under andra vÀrldskriget. Min problemformulering Àr: Vad har realismen och liberalismen för syn pÄ orsakerna till varför ett krig bryter ut och hur förklarar de i sÄdana fall orsakerna till andra vÀrldskriget? För att ge svar pÄ de hÀr frÄgorna kommer jag att anvÀnda mig av en kvalitativ textanalys.
Den lÄga födelseviktens pÄverkan pÄ tillvÀxt och avvÀnjningsvikt hos smÄgrisar
Syfte med detta arbete Àr att förstÄ den grundlÀggande tanken i permakultur, de principer permakultur bygger pÄ, samt utforska hur permakultur kan praktiseras i stadsmiljö. Arbetet Àr baserat pÄ en litteraturstudie, studiebesök pÄ Holma Folkhögskola och St HansgÄrdens fritidsgÄrd, samt pÄ filmer och intervjuer med personer som praktiserar permakultur. Permakultur som begrepp skapades av Bill Mollison och David Holmgren pÄ 1970-talet, och syftar till att utforma sjÀlvförsörjande och sjÀlvreglerande lokalsamhÀllen, baserade pÄ hur naturliga ekosystem fungerar. Permakultur kan sammanfattas i tre etiska principer: omsorg om jorden, omsorg om mÀnniskor och begrÀnsad tillvÀxt och konsumtion, samt rÀttvist fördelat överflöd. Utöver dessa har David Holmgren beskrivit tolv designprinciper, vilka kan ses som verktyg för att förÀndra vÄrt sÀtt att tÀnka kring djur och natur, matproduktion och samhÀllet.
LÀge för förÀndring? : permakulturens principer i lÀgenhet och stadsmiljö
Syfte med detta arbete Àr att förstÄ den grundlÀggande tanken i permakultur, de principer permakultur bygger pÄ, samt utforska hur permakultur kan praktiseras i stadsmiljö. Arbetet Àr baserat pÄ en litteraturstudie, studiebesök pÄ Holma Folkhögskola och St HansgÄrdens fritidsgÄrd, samt pÄ filmer och intervjuer med personer som praktiserar permakultur. Permakultur som begrepp skapades av Bill Mollison och David Holmgren pÄ 1970-talet, och syftar till att utforma sjÀlvförsörjande och sjÀlvreglerande lokalsamhÀllen, baserade pÄ hur naturliga ekosystem fungerar. Permakultur kan sammanfattas i tre etiska principer: omsorg om jorden, omsorg om mÀnniskor och begrÀnsad tillvÀxt och konsumtion, samt rÀttvist fördelat överflöd. Utöver dessa har David Holmgren beskrivit tolv designprinciper, vilka kan ses som verktyg för att förÀndra vÄrt sÀtt att tÀnka kring djur och natur, matproduktion och samhÀllet.
Belöningssystem : Ăkar det personalens motivation?
Denna studie handlar om GN-industris kollektiva belöningssystem som de en gÄng har haft samt hur de motiverar sina anstÀllda att stanna kvar inom företaget. Med belöningssystem innebÀr att frÀmja och motivera de anstÀllda att arbeta mot gemensamma mÄl. Idag anvÀnder sig företaget av fast mÄnadslön och tÀnker inte införa nÄgot bonussystem pÄ vÀldigt lÀnge. Det kollektiva bonussystemet misslyckades, eftersom det inte skapade motivation hos de anstÀllda. I dagslÀget riktas det mer diskussioner kring yttre belöningar, medan inre belöningar bara nÀmns i förbifarten.
Livet i en ekoby : En mall för framtida boende?
Varje dag kommer det nya rön om hur vÄra levnadsvanor pÄverkar vÄr planet. I allt vi gör frÄn bilkörning, konsumtionsvanor och inte minst i vÄrt boende. Som en reaktion pÄ dagens "slit och slÀng"-samhÀlle har ekobyrörelsen vÀxt fram ur 60- och 70-talens gröna vÄg. Att leva i harmoni med naturen i ett kollektiv, dÀr samtliga av de boende i byn hjÀlper till med byns förvaltning. Tuggelite, Sveriges första ekoby, invigdes 1984 i Karlstad.
"I am my own Che Guevara. I do my own revolution." ("Jag Àr min egen Che Guevara. Jag gör min egen revolution") Ett identitetsskapande arbete för tvÄ avgÄngselever med KME som huvudÀmne vid LÀrarutbildningen, Malmö högskola.
Det finns, och kommer att finnas, olika sÀtt att arbeta som KME-lÀrare beroende pÄ vem man Àr, vilka intressen man har, vad man vill, vilket sammanhang man söker sig till eller hamnar i. Varje blivande KME-lÀrare behöver bena upp vad kunskapsomrÄdet KME kan betyda i den pedagogiska verksamheten och ett examensarbete ger utrymme för en sÄdan fördjupad undersökning. Vad finns det för innehÄll i begreppen kultur, medier, estetik? (www.mah.se, c)
HuvudÀmnet Kultur, Medier, Estetiska uttrycksformer Àr en ny inriktning pÄ LÀrarutbildningen, Malmö högskola, och vi Àr tvÄ studenter som avslutar vÄr sista termin pÄ denna utbildning. För att fÄ en större förstÄelse för vad begreppen kultur, medier, estetiska uttrycksformer kan innefatta, och Àven frihet, individ/ kollektiv och identitet, har vi valt att fokusera vÄrt examensarbete pÄ dessa begrepp.
Arbetslaget som utvecklingspotential
Syftet med detta examensarbete var att undersöka arbetslagets funktion i dagens skola utifrÄn ett lÀrarperspektiv med fokus pÄ lÀrares lÀrande. Studiens frÄgestÀllningar handlar om vilken betydelse samarbete i arbetslag har för lÀrares lÀrande och hur lÀrare upplever att arbetslaget bidrar till utveckling i yrket. Studien har haft en kvalitativ ansats och insamling av material har skett genom intervjuer med lÀrare, samt litteraturstudier inom skolforskning som har behandlat lÀrande organisation och utvecklingsarbete i arbetslag. De huvudsakliga resultaten i denna studie Àr att arbetslagsfunktionen inte helt motsvarar den funktion som beskrivs i olika statliga utredningar och styrdokument, dvs. en bas för skolutveckling dÀr lÀrare genom gemensam reflektion, engagerat och kreativt samarbete skapar en kollektiv lÀrandemiljö för lÀrare.
Gruppkonstellationens pÄverkan pÄ elevens grovmotoriska utveckling
Det grundlÀggande syftet med undersökningen var att undersöka hur gruppkonstellationen pÄverkar elevernas grovmotoriska utveckling i Àmnet idrott och hÀlsa. MÄnga elever upplever osÀkerhet i samband med motoriska aktivititeter pÄ idrottslektionen pÄ grund av den exponerade position som uppstÄr. Den motoriska utvecklingen Àr mycket vÀsentlig ur ett helhetsperspektiv för eleven och den kollektiva utformningen pÄ undervisningen kan begrÀnsa individens personliga utveckling. Kunskapsbakgrunden till undersökningen bygger pÄ hur sociokulturella förhÄllningssÀtt pÄverkar de biologiska utvecklingsprocesser som alla barn och ungdomar genomgÄr. Alla elever genomgÄr stora förÀndringar bÄde fysiskt och psykiskt under högstadieperioden och blir föremÄl för en social formgivningsprocess.
NĂTMOBBNING OCH DESS PĂ VERKAN PĂ ELEVERS HĂLSA : -UR ETT SKOLSKĂTERSKEPERSPEKTIV
Bakgrund: InternetanvÀndandet erbjuder en arena för social interaktion men kan innebÀra en risk att bli utsatt för nÀtmobbning. Flera barn och ungdomar beskriver negativa emotionella och psykiska effekter till följd av nÀtmobbning. I skolsköterskans yrkesansvar ingÄr att arbeta förebyggande och hÀlsofrÀmjande samt att verka för en god fysisk, psykisk och social skolmiljö. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av hur nÀtmobbning pÄverkar elevers hÀlsa i mellan- och högstadiet. Metod: Data insamlades genom kvalitativa intervjuer med sju skolsköterskor.
Att utforma ett bonussystem för ett snabbt vÀxande kunskapsföretag
Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att identifiera och analysera de aspekter som Àr viktiga att beakta vid utformandet av ett bonussystem i ett snabbt vÀxande kunskapsföretag. Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och har gjort en intensiv utformning av studien. Vi har gjort en fallstudie av 3:s bonussystem och för att samla information har vi huvudsakligen anvÀnt oss av intervjuer och enkÀter. Teoretiska perspektiv: Vi har sett pÄ teorier om belöningssystem och pÄ teorier om vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ nÀr det gÀller kunskaps- och tillvÀxtföretag för att sedan försöka lÀgga samman dessa för att fÄ fram de aspekter som vi anser Àr viktiga för att ett bonussystem skall fungera i denna typ av företag. Empiri: Empirin presenteras i uppsatsen tillsammans med analysen och dessa bestÄr av en presentation av 3:s bonussystem och de omrÄden som innebÀr eller kan innebÀra problem för 3.
En JÀmförelse i Blancokredithantering mellan Svenska Nischbanker frÄn Detaljhandelsbranschen och Universalbanker
SammanfattningTitel: En JĂ€mförelse i Blancokredithantering mellan Svenska Nischbanker frĂ„n Detaljhandelsbranschen och Universalbanker Ămne: Industrial and Financial Management Central Begrepp: Blancokredit, Kreditrisk, Kreditprövning, Nischbanker ForskningsfrĂ„gor:? AnvĂ€nder svenska universalbanker och nischbanker med ursprung frĂ„n detaljhandelsbranschen samma kriterier för riskbedömning vid blancokreditgivning?? Hur skiljer sig deras kredithantering?Syfte: Syftet med studien Ă€r att göra en jĂ€mförelse i blancokredithantering mellan nischbanker med ursprung frĂ„n detaljhandelsbranschen och Sveriges universalbanker. Detta för att utreda eventuella likheter och skillnader och belysa dessa i en modell. Metod: Vi har valt att anvĂ€nda en deduktiv metod och utfört en kvalitativ undersökning. VĂ„ra undersökningsobjekt avgrĂ€nsas till Svenska nischbanker med ursprung frĂ„n detaljhandelsbranschen och universalbanker.
Moderaternas jÀmstÀlldhetsresa? - En studie om moderaternas förÀndrade jÀmstÀlldhetspolitik.
Följande studie behandlar Moderaternas jÀmstÀlldhetspolitik i syfte att undersöka om det hos partiet skett ideologiska förÀndringar. JÀmstÀlldhetspolitiken studeras genom att undersöka hur jÀmstÀlldhet problematiseras samt vilka mÄl och strategier gÀllande jÀmstÀlldhet som diskuteras i motioner och propositioner lagda av partiet under de tre senaste mandatperioderna.Studien genomförs genom kvalitativ metod i form av idéanalys och analysschemat har utarbetats ur tvÄ motstÄende feministiska idéinriktningar, radikalfeminism och liberalfeminism. FörÀndringar och graden av hur djupgÄende de Àr mÀts i relation till idéinriktningarna genom ett för studien utarbetat analysschema.Resultat som framkommit Àr att det skett en retorisk förÀndring hos partiet gÀllande hur de problematiserar jÀmstÀlldhet. FörÀndringen har frÀmst skett i hur partiet förhÄller sig till dimensionerna individ eller kollektiv och offentlig eller privat sfÀr. Inom dessa dimensioner gÄr det att utlÀsa en ideologisk förskjutning frÄn liberalfeminism mot ett radikalfeministiskt hÄll.