På senare tid har det skett en svag ökning av antalet manliga sjuksköterskor inom hälso- och sjukvård. Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser av manliga sjuksköterskors omvårdnad och Kollegors uppfattningar om manliga sjuksköterskor. En systematisk litteratursökning genomfördes, vilken resulterade i tio vetenskapliga artiklar som analyserades med en manifest, kvalitativ innehållsanalys. Frågeställningen, hur upplever patienter manliga sjuksköterskors omvårdnad? besvarades med kategorierna: Att vara obekväm och begränsad i kommunikationen, att föredra och uppskatta, att det inte är någon skillnad.

Uppsatsen handlar om hur män som arbetar i äldreomsorgens särskilda boendeformer som baspersonal upplever sitt arbete, med fokus på minoritetspositionen. I uppsatsen redovisas en kvalitativ intervju med fyra män i åldrarna 25-42 år. Intervjuerna har utgått från teman som beskriver situationer där genus skapas. Intervjuerna har sedan analyserats ur ett organisationsteoretiskt samt ur ett maskulinitetsperspektiv. Analysen visar på att männen i allmänhet trivdes bra, och att omsorgsyrket upplevdes som meningsfullt.

Attityder i samhället till personer som har funktionsnedsättning är ofta negativa. Det finns både lärarstuderande och verksamma lärare som har dyslexi, denna undersöknings syfte är att belysa lärares attityder till Kollegor som har dyslexi. Även erfarenheter samt upplevd kunskap om dyslexi ska belysas. Använder enkät av likertskaletyp som datainsamlingsmetod för en deskriptiv surveyundersökning som riktar sig till kommunala grundskollärare i en kommun. Urvalet omfattar fem skolor med 62 respondenter.

Min tanke med mitt arbete var att ta reda på om det fanns ett behov av att ta fram ett nytt åtgärdsprogram på skolan enligt mina Kollegor och ledningen. Dessutom ville jag presentera ett alternativt åtgärdsprogram som jag kallar Handlingsprogram, helt i linje med Lösningsinriktad pedagogik. Jag har intervjuat tre av mina Kollegor samt en person ur ledningen, jag har gjort en nulägesanalys och jag har sökt information runt den lösningsinriktade pedagogiken i böcker för att finna teorier om hur jag ska utforma mitt handlingsprogram. Resultatet blev att vi hade ett behov av ett nytt åtgärdsprogram och jag har skapat ett handlingsprogram som vi kommer att införa på skolan..

En avgörande och viktig faktor till hur lärare genomför och planerar sin undervisning är lärares motivation. Faktorer som har inverkan på motivationen är bland annat arbetssituation, Kollegor, rektor, eget ansvar samt i vilken utsträckning lärare själva kan påverka deras arbetssituation. Syftet med studien var att undersöka och beskriva lärares syn på den egna motivationen och dess påverkan på undervisningen. Detta har gjorts utifrån socialpsykologisk grund med inriktning på kognitiv teori. Metoden som användes vid datainsamlingen var semistrukturerade intervjuer, vilka genomfördes med sex legitimerade lärare.

I denna studie har syftet varit att ta reda på Hur nya lärare upplever den första tiden i yrket. Syftet utvecklades till specifika frågeställningar kring mentorskap, föräldrakontakt, administrativt arbete, påverkan från Kollegor och ledning samt krav och förväntningar. Med insikt kring dessa områden ville vi skapa en ökad trygghet och förståelse för vår första tid som lärare.Studien byggde på en enkätundersökning som besvarades av 32 lärare och 11 skolledare. Enkäterna vi distribuerade bestod av givna svarsalternativ men med möjlighet till förtydligande i form av personliga kommentarer, d.v.s. en kombinerad kvantitativ och kvalitativ undersökningsmetod.

Arbetet handlar om vad det är som ger en känsla av sammanhang i rollen som nyutexaminerad lärare. Utifrån begreppen hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet har vi gjort en kvalitativ intervju med tre förskollärare och sex grundskollärare. Frågorna var begränsade till områdena som berörde mottagandet och introduktionen, mötet med barngruppen och Kollegor, personliga egenskaper och utbildning samt goda råd till oss som blivande lärare. Intervjuresultatet visar att för att få en känsla av sammanhang under första tiden som lärare så måste helheten fungera. Det är en kombination av en bra gemenskap och stöd från Kollegor och skolledning, arbetet med barnen, föräldrarna och ens egen drivkraft och motivation samt att ens arbete känns någorlunda strukturerat, som gör att denna känsla infinner sig.

Handledning av sjuksköterskestudenter är ett komplext arbete som kräver tid och. Handledare upplever brist på stöttning från Kollegor och avdelningschef. Det är önskvärt om Kollegor är villiga att ta över en del av patientomvårdnande så att handledare får mer tid för handledning av studenter under verksamhetsförlagd utbildning [Vfu]. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa studenthandledning under Vfu där studenters och handledares uppfattningar belyses. Litteraturstudien består av 20 artiklar vilka analyserats utifrån studiens syfte och delats in i två teman utifrån handledares och studenters uppfattningar.

Syftet med undersökningen var att undersöka faktorer av betydelse för sjuksköterskans dokumentation. Av speciellt intresse var information som inkluderades och exkluderades från dokumentationen samt sjuksköterskans tankar om framtidens dokumentation. Åtta sjuksköterskor (fem kvinnor, tre män) från en intensivvårdavdelning intervjuades. Varje inspelad intervju varade 45-60 minuter. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I huvudsak riktade sig sjuksköterskans dokumentation till Kollegor.

Stress i arbetslivet anses ligga till grund för en del av det stora antalet långtidssjukskrivningar. Arbetet att få tillbaka fler i arbete är viktigt men också förebyggande åtgärder för att förhindra fler sjukskrivningar. I denna studie undersöktes socialt stöd och copings modererande effekt på sambandet mellan arbetskrav och ohälsa. Urvalet bestod av lärare (n=443, svarsfrekvens 72 % Tid 1, n=340 Tid 2, longitudinell svarsfrekvens 78 %). Stegvis Multipel regression genomfördes för variablerna arbetsbelastning, måloklarhet, socialt stöd från Kollegor och chefer, coping med hänsyn till kontrollvariablerna ålder och kön.

Döva personer i Sverige och världen lever nästan uteslutande i ett hörande majoritetssamhälle och har således på ett eller annat sätt en fortlöpande kontakt med hörande människor i såväl privat- som arbetsliv. De flesta döva i arbetslivet arbetar som enda eller som en av få döva på en hörande arbetsplats och ofta anlitas tolk för möten mellan hörande och döva Kollegor. Föreliggande uppsats är en etnografisk studie av tolksituationen på en arbetsplats där en döv samt ett tjugotal hörande Kollegor arbetar tillsammans. Med hjälp av fältanteckningar, intervjuer och videofilmning har en bild av tolksituationen genererats. I resultaten visas tecken på att den döva deltagaren till stor del lider av informationsbrist på olika plan.

Kommunikation är ett vidsträckt ämne som är intressant och spännande eftersom det genomsyrar principiellt allt i samhället till intima relationer. Kommunikation anses vara ett viktigt verktyg på dagens arbetsmarknad och därmed ett aktuellt ämne att studera vidare inom.Denna c-uppsats är en fenomenologisk studie vars syfte är att beskriva upplevelsen och betydelsen av kommunikation mellan områdeschefsKollegor. Studien är genomförd i en mindre kommun i Sverige, fem områdeschefer samt en handikappschef har intervjuats av kvalitativt tillvägagångssätt. Frågeställningarna baseras på tre genomgående teman av uppsatsen kommunikation i organisationen, -ledarskapet och -samspel. Teorin utgår ifrån kommunikationsteori.Det ingår i områdeschefernas uppdrag att kommunicera både internt inom organisationen och externt.

Studiens syfte var att undersöka om verksamhetstyp och de anställdas biologiska ålder påverkade den arbetsrelaterade identiteten och strävan. Studien genomfördes som en enkätundersökning på ett servicemanagement företag i en svensk mellanstor stad. Totalt deltog 56 personer, som bestod till 98.2% av kvinnor. Resultaten visade att ålder hade en tendens till signifikant effekt på organisationsidentitet och signifikant effekt med yrkesidentitet samt identifikation med Kollegor, där äldre visades ha en starkare identitet än yngre. Verksamhetstyp visades ha en signifikant effekt på identifikation med Kollegor och en tendens till signifikant effekt för strävan vad det gäller utvecklingsmöjligheter..

Uppsatsen undersöker och beskriver hur sex manliga lågstadielärare upplever sitt yrke och omgivningens reaktioner på detsamma. Männen som är i minoritet i yrkeskåren får komma till tals och ge sin syn på hur de uppfattar och tycker sig uppfattas av Kollegor, elever och elevers föräldrar. Uppsatsen beskriver en manlighetsnorm som är upp till de enskilda lärarna att leva upp till eller förkasta i det egna identitetsskapandet och förhållningssätt gentemot yrket. Grunden ligger på olika institutioners intressen och önskemål om fler män i skolans tidigare år, hur och varför detta skall uppnås..

Tidigare forskning visar att prehospitalt arbete upplevs stimulerande, men är också fysiskt och psykiskt påfrestande. Syftet var att beskriva hur ambulanssjuksköterskor upplever och hanterar känslomässigt sin arbetssituation. En kvalitativ ansats valdes och djupintervjuer av sex ambulanssjuksköterskor i södra Sverige genomfördes. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med inspiration av ett fenomenologiskt närmelsesätt. Ambulanssjuksköterskorna beskrev att deras arbete innebär att vara skärpt och uppfylld av sitt arbete, vilket innebär att de såg det som världens roligaste yrke, där de gör nytta och är en hjälpande hand för anhöriga men också att känna sig osäker i ett nytt vårdrum.