Syftet med denna studie var att få fördjupad kunskap om hur en särskild fortbildningssatsning för lärare kan ha betydelse för undervisningskulturen och matematikundervisningens utveckling i skolan.Studien utgår från en kvalitativ och kvantitativ ansats där metoden är enkäter med flervalsfrågor och öppna frågor. Urvalet är 58 matematiklärare som deltagit i en nationell fortbildningssatsning i matematik.I resultatet synliggörs att deltagarna genom Kollegialt lärande fått nya perspektiv på sin undervisning. De har utvecklat sin teoretiska nivå och har haft möjlighet att gå ut i praktiken för att pröva sina nyvunna kunskaper. Resultatet visar att deltagarna, efter fortbildningssatsningen, anser att de fått en större verktygslåda bestående av olika metoder och arbetssätt, men att de inte i hög utsträckning använder sig av dessa nya metoder i sin dagliga undervisning. Deltagarna har under projektet gått från en mer summativ bedömning till att göra fler formativa bedömningar och har även tydligare kunnat synliggöra elevers olika behov..

Studien undersöker på sex olika skolor hur en SO- lärare upplever de befintliga möjligheterna för samarbete och kompetensutveckling inom SO- ämnena. Syftet med studien är att studera hur lärarna upplever att den nuvarande SO- undervisningen förbättras av samarbete och kompetensutveckling. SO- undervisningen är central i undersökningen eftersom det är den som planering av kompetensutveckling och samverkan bör utgå ifrån. För att studera detta intervjuades sju lärare, en från vardera av en mindre kommuns mellanstadieskolor samt högstadieskola. Studiens analys gjorde med stöd från teori på området; SO- didaktik, kompetensutveckling och samarbete.

Titel: Går ekvationen ihop? En studie av Matematiklyftet som form för grundskollärares kompetensutveckling. Nivå: Magisteruppsats i Utbildningsvetenskap- och skolutveckling. Författare: Marie Bäckström. Utgivningsår: Våren 2014. Handledare: Anna Henningsson Yosif. Problemområde: Forskning visar att kompetensutveckling för grundskollärare i många fall inte leder till att lärarna utvecklas i sitt yrke och inte kommer eleverna till del. Med min studie vill jag bidra till ett bättre organiserande av lärares kompetens-utveckling samt till att en förbättrad fortbildningskultur på grundskolor ska skapas.

Syftet med vår studie är att lyfta några pedagogers tolkningar av begreppet extra anpassningar och få dem att reflektera över sina behov och förutsättningar för att möjliggöra dessa. Hur tolkas begreppet extra anpassningar av pedagogerna? Hur organiseras arbetet med extra anpassningar på skolan? Vilken kompetens anser sig pedagogerna ha för arbetet med extra anpassningar? Vår studie grundar sig på tidigare forskning med utgångspunkt i några specialpedagogiska perspektiv samt synen på skolverksamheten utifrån ett organisationsteoretiskt perspektiv. De specialpedagogiska perspektiven ger olika förklaringar på hur skolsvårigheter uppstår och hur dessa ska anpassas. De specialpedagogiska perspektiven som beskriver individen som problembärare är Nilholms (2012) kompensatoriska, Perssons (2003) kategoriska samt Ahlbergs (2013) individperspektiv.

Denna studie har syftat till att utforska hur l?rarstudenter beskriver den verksamhetsf?rlagda (VFU) praktiken b?de som undervisningsmoment och praktik, samt l?rarstudenternas beskriv-ning av sina upplevelser av skolan som arbetsplats. Fr?gor som har genomsyrat denna studie ?r ?hur beskriver l?rarstudenter sina erfarenheter av VFU som undervisningsmoment och som praktik?, ?hur beskriver l?rarstudenter sina erfarenheter av skolmilj?n p? sina VFU-platser? samt ?hur f?r?ndras deras syn p? l?raryrket efter praktiken?. Studien har genomf?rts via semi-strukturerade intervjuer med sex l?rarstudenter som har haft sina VFU perioder under ?r 2023.

Abstrakt Studien syftar till att få en ökad förståelse för vilka faktorer som påverkar gymnasielärares bedömning och betygssättning samt problematiken med likvärdighet. För studien har kvalitativa intervjuer använts som undersökningsverktyg, vilket  har resulterat i en bild av de fyra intervjuade lärarnas upplevelser kring bedömning och betygssättning. Resultatet som framkommit genom intervjuerna har analyserats utifrån den valda teorin och i analysen framgår det tydligt att de intervjuade lärarnas upplevelser på många punkter har likheter med litteraturen. Det studiens resultat visar på är att de faktorer som påverkar lärares bedömning och betygssättning i huvudsak är: sociala relationer, yrkeserfarenhet, Kollegialt samarbete och arbetsbörda.        .

ABSTRAKT Persson, Emely & Trägårdh, Cecilia (2014). Språktest ? ett nödvändigt ont eller ett värdefullt lärverktyg? (Language test ? a necessary evil or a valuable teaching tool?). Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola. Syfte och frågeställningar Vårt övergripande syfte är att undersöka lärares syn på att testa elever i behov av stöd, elevernas upplevelse av att bli testade samt hur testanvändning kvalificerar sig i ett specialpedagogiskt relationellt perspektiv. Våra frågeställningar är: Finns det något samband mellan förekomsten av professionellt lärande mellan lärare och sättet på vilket lärare väljer att kartlägga elever i behov av stöd? Ger testresultat den information man behöver för att hjälpa elever i behov av särskilt stöd? Hur väljs tester ut? Hur används resultatet i det fortsatta lärandet? Kan det uppstå några etiska problem i samband med testning och i så fall vilka? Teoretisk förankring Vi kommer att utgå från ett sociokulturellt perspektiv, i vilket språkets roll är av stor vikt vid lärande och utveckling.

This thesis examines the implications of a shorter  intensive action research  project on  the formative assessments  key  strategies  four  and  five  that  are  activating  learners  as  learning  resources  for  one another and activating learners as owners of their own learning.  The research questions were ?How do the pupils experience the formative approach?? ?What didactic consequences does the formative approach  mean  for  the  role  of  the  teacher??  and  ?How  does  the  formative  approach  affects  the pupils?  results  on a  short term??. The results were that the  majority of the pupils liked the approach and that they felt like their efficiency increased. The didactic consequences were that the teacher had to spend more time on evaluation but had more time during the lesson to listen to and discuss with the pupils. The pupils? results were not changed in comparison with the control group..

Syftet med denna studie var att undersöka vad olika typer av spel anses ha för betydelse i matematikundervisningen i årskurs 1-3 ur lärares perspektiv. I studien har fem aktiva lärare i årskurs 1-3 intervjuats. Resultatet visar bland annat att spel kan stödja inlärningen inom de flesta matematiska områden. Dessutom innehåller matematikspel många betydelsefulla delar som kan stödja elevernas inlärning, till exempel genom motivation och Kollegialt lärande. Däremot kan spel också stjälpa inlärningen för att spelen anses så roliga att eleverna glömmer att reflektera och vara medvetna om sitt lärande..

Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilken betydelse stöd och uppmuntran upplevdes ha i arbetslivet för rådmän, om det fanns en skillnad beroende på kön, samt vilka faktorer som upplevdes vara viktiga för hälsan och arbetsklimatet. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre kvinnliga och tre manliga rådmän. Resultatet, som överensstämde med tidigare forskning, visade att det sociala behovet av stöd från kollegor och närmaste chef upplevdes ha störst betydelse för både kvinnor och män. Positivt för hälsa och arbetsklimat upplevde både kvinnor och män var att trivas på arbetet, ha Kollegialt stöd med ett öppet arbetsklimat samt möjlighet till flexibilitet. Slutsatsen blir att socialt stöd och kollegor är viktigt för att individer ska må bra i arbetslivet.  .

Syftet med studien är att undersöka specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av elevhälsans uppdrag och funktion i skolan. Syftet är framförallt att belysa uppfattningarna av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Vi har utgått från en kvalitativ metod och har en fenomenografisk ansats. I vår studie innebär det att vi har använt oss av semistrukturerad intervjuform, då vi vill få fram specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av fenomenet elevhälsan. I analysen av vårt empiriska material har vi använt oss av ramfaktorteoretiskt perspektiv och Antonovskys teori om KASAM.

Syftet med denna studie var att får mer kunskap om hur skolan kan bli bättre på att organisera lärares kompetensutveckling. Fem grundskollärare har intervjuats om vilken kompetensutveckling de anser sig behöva för att de ska kunna möta sina elevers behov. Den form för kompetensutveckling lärarna önskade stämmer väl överens med hur några forskare anser kompetensutveckling ska utformas för att den ska få effekt på elevers lärande och utveckling. Det innehåll lärarna önskade stämde väl överens med lokala och nationella utvecklingsområden. Det stämmer överens så mycket att jag ifrågasätter om elevernas behov verkligen tas i beaktande. Jag menar att utmaningen för skolledare blir att lyssna på lärarnas önskemål om innehåll och utformning av deras kompetensutveckling..

This study means to research the importance and significance of the social and informal learning opportunities offered at a workplace. With Wenger?s theory about social learning and communities of practice as a starting point, this study will create understanding about how teachers at a school comprehend their opportunities for learning within the teacher community. The study is conducted at an independent school in Sweden, and is based on interviews with eight of the teachers employed at the school. The purpose of the study was to research how employees perceive how their social interactions with their colleagues can create learning, and what obstacles they might face along the way.

Syftet med studien är att undersöka specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av elevhälsans uppdrag och funktion i skolan. Syftet är framförallt att belysa uppfattningarna av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Vi har utgått från en kvalitativ metod och har en fenomenografisk ansats. I vår studie innebär det att vi har använt oss av semistrukturerad intervjuform, då vi vill få fram specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av fenomenet elevhälsan. I analysen av vårt empiriska material har vi använt oss av ramfaktorteoretiskt perspektiv och Antonovskys teori om KASAM.

Syftet med studien är att undersöka specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av elevhälsans uppdrag och funktion i skolan. Syftet är framförallt att belysa uppfattningarna av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Vi har utgått från en kvalitativ metod och har en fenomenografisk ansats. I vår studie innebär det att vi har använt oss av semistrukturerad intervjuform, då vi vill få fram specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av fenomenet elevhälsan. I analysen av vårt empiriska material har vi använt oss av ramfaktorteoretiskt perspektiv och Antonovskys teori om KASAM.