En ny trend inom flyg- och resebranschen är ett system som tillåter flygresenärerna attkompensera för de utsläpp som resan medför. Det har dykt upp en rad olika organisationersom flyg- och resebolagen använder sig av som återför de pengar som flygresenären betalar iavgift, till projekt som verkar för att skapa en bättre miljö. Det omfattar åtgärder från attplantera regnskog till forskningsprojekt som ska verka för att förbättra miljön. Avgiften somresenären betalar räknas ut med hjälp av en kalkylator där resenären fyller i var resan ska gå,därefter räknar kalkylatorn ut hur mycket Koldioxid som kommer att släppas ut perpassagerare. Charterresebolaget Apollo, som vi valt att studera, har erbjudit sina kunderklimatkompensering genom företaget GreenSeat i drygt ett år.

I dagens svenska fårproduktion hålls de flesta djuren på djupströbäddar av halm under stallperioden. Att få till en väl fungerande djupströbädd som brinner kan ibland upplevas som en utmaning då den mikroorganiska aktiviteten som sker i bädden är en komplicerad process. Eftersträvansvärt är att en stor del av miljön i djupströbädden är aerob, så att den önskade processen, kompostering, kan ske. En aerob miljö skapas då strömedlet klarar av att absorbera den urin och träck som avges till bädden. Vid kompostering sker en värmeutveckling och det organiska materialet omvandlas till mullämnen.

Abstract The global average temperature has increased by 0,74°C over the last 100 years. Most probably, the explanation is due to increasing use of fossil fuels and the agricultural expansion of land use. The new life stile of mankind leads to increasing concentrations of greenhouse gases in the atmosphere. Food consumption contributes with approximately a quarter of the total greenhouse gas emission per person and year, why it is an important task to reduce these. The aim of this work is to quantify energy use and greenhouse gas emissions for (Swedish) herbs produced in Swedish greenhouses. The study is based on a LCA (Life Cycle Assessment) and collected data from participating companies producing herbs in pots.

I ett samhälle med högre och högre krav på företag att redovisa sin miljöpåverkan, vilket dessutom kan höja marknadsvärdet, har företag nu börjat söka information om hur deras avfall belastar miljön. Avfallshanteringsföretaget Renova AB har under de senaste åren fått allt fler frågor från sina kunder om vilken klimatbelastning avfallshanteringen har. Renova AB önskade därför ta fram en beräkningsmodell för detta, vilket lade grunden för detta examensarbete.Examensarbetet syftar till att Renova AB skall kunna ge sina kunder information om mängden fossilt Koldioxidutsläpp, återvinnings- och deponeringsgrad, samt energiutvinning för kundens inlämnade avfall. Arbetets målsättning blev därför att förse Renova AB med ett beräkningsverktyg för detta.Genom att följa en metod liknande en livscykelanalys, framtogs ett Excel-baserat beräkningsverktyg. Resultatet av detta examensarbete är beräkningsverktyget som består av nio flikar.

Titel: Hållbarhetsredovisningens effekter på företags resurseffektivitet. En longitudinell studie som undersöker resurseffektivitetens utveckling på 27 svenska företag efter implementeringen av hållbarhetsredovisning.Nivå: Examensarbete i företagsekonomi, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hpFörfattare: Joel Magnusson och Valeria LingranHandledare: Jan SvanbergDatum: 201406 Syfte: Syftet med studien är att belysa ett samband mellan implementering av hållbarhetsredovisning och en förändring av dessa företags resurseffektivitet i förhållande till förändringen hos de svenska företagen i genomsnitt.Metod: Studien är uppbyggd på en deduktiv forskningsansats och en longitudinell forskningsdesign med en kvantitativ forskningsstrategi. Det är en empirisk undersökning där Sustainable value metoden används för att beräkna kvantitativa mått på företagens hållbarhet. Data har hämtats från tidigare forskning, sökenheter på internet samt företagens års- och hållbarhetsredovisningar. Datan är analyserad med hjälp av statistiska metoder lämpade för longitudinell analys.

Vid tillverkning av massa och papper förorenas årligen 505 miljoner kubikmeter vatten som måste renas innan det släpps tillbaka till omgivningen. Vid reningen avskiljs först stora partiklar som sedan avvattnas och förbränns. Vattnet som blir kvar genomgår ytterligare en rening, varvid det bildas bioslam. Bioslammet innehåller mycket intracellulärt vatten, vilket gör det kostsamt och energikrävande att avvattna. Det är även sedan 2005 förbjudet att dumpa organiskt material, varför en mer ekonomiskt attraktiv behandling av slammet är anaerob nedbrytning.

Sötvatten är en naturlig källa för atmosfärisk metangas. Gasen som bland annat bildasi sjöar och vattendrags sediment stiger upp genom vattenfasen via bubblor och diffusion och når därigenom atmosfären. Metangasen fungerar i atmosfären som en växthusgas då den inverkar på vårt klimat och är den gas som näst efter Koldioxid bidragit mest till de sentida förändringara av den naturliga växthuseffekten. Förändringarna orsakas av att de klimatpåverkande gaserna ökar i atmosfären och som följd bidrar till en så kallad förstärkt växhuseffekt med globala temperaturökningar som följd. I denna studie har metanemissioner till atmosfären undersökts från vattendrag, nämligen Stångån, som rinner genom Östergötland och mynnar ut i sjön Roxen.

På Östby miljöstation utanför Åmål finns en deponi med deponigasuppsamling. Mängden gas som kan extraheras har sjunkit kraftigt från augusti 2007 till januari 2008. Organiskt material bryts ner i enSyftet med utredningen är att identifiera faktorer som orsakar problem vid gasutvinningen i Östby deponi, föreslå åtgärder för att minska dessa faktorers påverkan på gasutvinningen, samt undersöka om det kan tas ut mer gas än vad som gjordes i januari 2008. Målen är att öka gasflödet till gasstationen och minska läckage av växthusgaser, samt förhindra att elproduktionen sjunker från deponigasanläggningen i Östby.Metoden består av två delar. Den första undersöker om minskningen av gas beror på minskad produktion.

Climate change is one of the most difficult problems that humans have to deal with. Today, the evidence of human effects on the climate change and the rise of temperature on earth are strong. It is extremely important that all countries get together and cooperate in order to be able to solve the problem with climate change. One step in the work on climate changes is the Convention on Climate Change, which was agreed on in 1992. The Convention on Climate Change resulted in the Kyoto Protocol in 1997. The Kyoto Protocol is an agreement between a number of industrialized countries to limit or reduce the green gas emissions.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka utvecklingen i vad som lyfts fram och drivs i svenska transportpolitiska riksdagsmotioner, med fokus på miljö. För att ta reda på detta genomförs en longitudinell studie där transportslag, miljöargument och åtgärder studeras för tre tidpunkter; år 1991, 2001 och 2011. Det slutliga urvalet som studien kom att grundas på var 624 fristående motioner. Bearbetning av dessa genomfördes med hjälp av en klassificeringsmall, utformad med teorin som grund. Studien har både kvantitativa och kvalitativa inslag, men det är den senare som varit övervägande då textanalys har utförts.I teorin uppmärksammas flera transportrelaterade miljöproblem, men utsläpp och i synnerhet utsläpp av Koldioxid får stort fokus.

Kommande emissionskrav inom fordonsindustrin för utsläpp av kväveoxider, partiklar, kolväten och Koldioxid innebär att tillverkarna måste förbättra renheten på avgaserna som släpps ut. Ett sätt att göra detta är efterbehandling av avgaserna med SCR-system. Ett SCR-system fungerar på det sättet att man sprutar in urea i avgaserna vilket omvandlas till ammoniak som i den efterföljande katalysatorn reagerar med kväveoxiderna och bildar oreglerade ämnen. För att få hög omvandlingsgrad av kväveoxiderna i katalysatorn är det viktigt att man har en jämn fördelning av ammoniak i avgaserna samt att all urea har omvandlats till ammoniak. Denna studie har gjorts på ett befintligt SCR-system hos Scania CV AB.

Användningen av personbilar har ökat stadigt i Sverige och världen i stort de senasteåren, vilket lett till ökade utsläpp av Koldioxid. Samtidigt har oljepriset nåttrekordnivåer, och många menar att utvinningen av olja redan har nått sin topp. EU hardessutom satt som mål att medeltemperaturen på jorden inte får stiga med mer än maxtvå grader Celsius, och att till år 2050 reducera Koldioxidutsläppen med 80 %. Detta ärenbart möjligt om nya, gröna drivmedel och drivlinor fortsätter utvecklas ochframförallt kommersialiseras. Användningen av förnyelsebara energikällor har ökatkraftigt, vilket skapat förutsättningar för bilar drivna av el.

I denna uppsats undersöks översiktligt hur byggandet av flerbostadshus högre än två våningar med stomkonstruktion av trä har genomförts i Sverige under 2000-talet. Nybyggande av flerbostadshus med stomkonstruktion av trä studeras i förhållande till hållbarhet, säkerhet och utformning. De stora stadsbränderna i Sverige föranledde ett förbud med byggnadsstadgan år 1874 mot att bygga fler än två våningar med stomme av trä. Detta förbud rådde ända fram till år 1994, under 120 års tid. I flera andra länder råder det fortfarande inskränkande bestämmelser mot trä.

På Himmerfjärdsverket söder om Stockholm finns åtta luftade bassänger för biologisk rening av avloppsvatten. Genom att syresätta vattnet skapas en miljö där mikroorganismer kan arbeta och omvandla organiskt material och ammonium till Koldioxid, vatten och nitrat.Bara luftningen av dessa aktivslambassänger på Himmerfjärdsverket står för nästan en femtedel av verkets totala energiförbrukning och är därför en viktig process att optimera. Under hösten 2011 har några olika reglerstrategier utvärderats genom fullskaleförsök på verket. Denna rapport handlar om dessa försök. Arbetet bygger på ett tidigare utfört examensarbete vid Himmerfjärdsverket och ingår i en större forskningsstudie som leds av IVL Svenska Miljöinstitutet i samarbete med Uppsala Universitet.

I denna uppsats undersöks översiktligt hur byggandet av flerbostadshus högre än två våningar med stomkonstruktion av trä har genomförts i Sverige under 2000-talet. Nybyggande av flerbostadshus med stomkonstruktion av trä studeras i förhållande till hållbarhet, säkerhet och utformning. De stora stadsbränderna i Sverige föranledde ett förbud med byggnadsstadgan år 1874 mot att bygga fler än två våningar med stomme av trä. Detta förbud rådde ända fram till år 1994, under 120 års tid. I flera andra länder råder det fortfarande inskränkande bestämmelser mot trä. Sverige ligger i framkant med byggande av trästommar i Europa. Byggnadsmaterialet trä klarar idag de tekniska kraven för stomkonstruktioner i kombination med andra material.