SammanfattningStora mängder information publiceras idag via olika kanaler utan hänsyn till tillgänglighet. Genom att inte aktivt göra information tillgänglig exkluderas stora grupper av individer från att kunna ta del av den vilket är ett problem både för dessa individer samt för dem som vill förmedla informationen. Det finns idag en mängd hjälpmedel som i vissa fall kan göra information tillgänglig i efterhand men det finns en stor fördel i om man redan från början kan tillgängliggöra den.Det här examensarbetet behandlar de tillgänglighetsproblem som personer med dyslexi-och autismspektrumdiagnos kan uppleva vid konsumtion av olika typer av nyhetsbrev. Nyhetsbrev kan i många avseenden jämföras med webbsidor varför tillgänglighet på webben och till texter är områden som tangeras i undersökningen. Via ett flertal kvalitativa intervjumetoder i form av fokusgrupper och djupintervjuer tillsammans med användartester av framtagna prototyper har ett antal nyckelfaktorer för kognitiv tillgänglighet till nyhetsbrev tagits fram.

Lantmäteriets stödenhet Utveckling och IT (UIT) ska inför ett mer agilt arbetssätt. Den agila arbetsmetoden ifråga är Lean Thinking, den västerländska adaptionen av Toyota Production System. För att underlätta vid en övergång till det nya arbetssättet, kartläggs de inledande faserna i projektarbetet, då dessa saknar specifika anvisningar i den nuvarande projektstyrningsmodellen, Praktisk projektstyrning (PPS). Utifrån kartläggningen utfördes så en tvåstegsanalys, den första utifrån ett distribuerat Kognitivt perspektiv och sedan utifrån de fem huvudprinciper från Lean Thinking. Resultatet från analysen resulterade sedan i ett antal förändringspunkter som UIT kan använda sig av vid bytet av arbetssätt.

Lindrig kognitiv sto?rning (eng. mild cognitive impairment, MCI) a?r en term som bo?rjade anva?ndas pa? 1990-talet fo?r att bena?mna personer med kognitiva tillsta?nd i gra?nsomra?det mellan normalt fungerande och demens. Syftet med MCI-forskningen a?r att identifiera individer med demenssjukdom i ett mycket tidigt skede av sjukdomen fo?r att i framtiden kunna sa?tta in behandling tidigare a?n idag.

Cancer blir vanligare bland människor världen över och flera miljoner insjuknar varje år. En behandling som vanligtvis används vid cancer är cytostatika. Denna typ av behandling medför ofta symtom av olika slag, symtom som interagerar med varandra och på så sätt kan bilda kluster. Syfte: Att undersöka symtomkluster bland cancerpatienter som behandlats med cytostatika. Metod: En litteraturstudie baserad på Polit & Becks (2012) niostegsmodell.

Denna kvantitativa studie är en undersökning om gymnasieskolans byggprogram och byggelevers uppfattning om sitt eget lärande. Syftet med studien är att undersöka byggelevers attityd till sitt eget lärande i karaktärsundervisningen, dels på skolan och dels på den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU), och vilka konsekvenser det får för deras utbildning i de olika lärmiljöerna. Informationen samlades in via en enkät som är utformad med likvärdiga frågeställningar mellan skola och APU, vilket utgör grunden för en generaliserbar resultatredovisning. Undersökningens slutsatser handlar i stora drag om att byggeleverna anser att APU:n är en mycket viktig del i deras utbildning och att eleverna har lättare att motivera sig på arbetsplatsen när det gäller både lärande till yrket och till användandet av artefakter (verktyg, skyddskor, tider). Resultaten har jämförts med tidigare forskning och resultaten sammanfaller i stora drag.

Det här är ett arbete som bygger på en undersökning om åtta lärares syn på hur de möter elevers språkliga erfarenheter med matematikens abstrakta språk. Arbetet ger också en bild av vad de här lärarna anser är viktiga delar i matematikundervisningen. Genom den här undersökningen kan arbetet bidra till undervisningen och synen av matematik och därmed stärka kunskapsutvecklingen inom området. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med de åtta lärarna som vi sedan analyserat och tolkat utifrån forskningslitteratur. Vi kom fram till att lärarna inte ser det som ett problem för eleverna att möta matematikens abstrakta språk.

SammanfattningStora mängder information publiceras idag via olika kanaler utan hänsyn till tillgänglighet. Genom att inte aktivt göra information tillgänglig exkluderas stora grupper av individer från att kunna ta del av den vilket är ett problem både för dessa individer samt för dem som vill förmedla informationen. Det finns idag en mängd hjälpmedel som i vissa fall kan göra information tillgänglig i efterhand men det finns en stor fördel i om man redan från början kan tillgängliggöra den.Det här examensarbetet behandlar de tillgänglighetsproblem som personer med dyslexi-och autismspektrumdiagnos kan uppleva vid konsumtion av olika typer av nyhetsbrev. Nyhetsbrev kan i många avseenden jämföras med webbsidor varför tillgänglighet på webben och till texter är områden som tangeras i undersökningen. Via ett flertal kvalitativa intervjumetoder i form av fokusgrupper och djupintervjuer tillsammans med användartester av framtagna prototyper har ett antal nyckelfaktorer för kognitiv tillgänglighet till nyhetsbrev tagits fram.

Att beskriva hur unga kvinnor med psykisk ohälsa som deltar i en kognitivt inriktad självstärkande intervention, resonerar avseende sina resurser och möjligheter för att skapa förutsättningar till att skaffa ett arbete/studera och komma in i en social gemenskap. Vidare är syftet att kartlägga vilka motiv och förväntningar informanterna hade för att gå utbildningen..

En viss grad av stress är nödvändig och ändamålsenlig för både hälsa och produktion. Problemen infinner sig när stresstillståndet blir långvarigt eller ofta återkommande. Det finns en övre gräns där verkningsgraden för ökad ansträngning avtar och där ökat input istället ger allt mindre output. Mellanchefer är en personalgrupp som i litteraturen beskrivits vara särskilt utsatt för arbetsrelaterad negativ stresspåverkan. Karasek och Theorell beskriver med hjälp av sin krav/kontroll/stöd modell den psykosociala arbetsmiljöns betydelse för både hälsa och produktion.

Väl etablerade normativa data för äldre individer är av stor betydelse för att särskilja mellan normalt åldrande och tecken på demenssjukdom. Kortversioner av Boston Naming test och Token test ingår i screeningbatterier och används ofta vid neuropsykologiska undersökningar. Dock är befintliga normativa data för BNT30 och Token test begränsade vad gäller antalet individer över 80 år och inbegriper endast optimalt friska deltagare med hög utbildningsgrad. Denna tvärsnittsstudie inkluderar 213 kognitivt intakta 85-åringar. Syftet var att undersöka resultaten av benämningsförmåga och språkförståelse mätt med kortversioner av Boston Naming test (BNT30) och Token test (deltest V) samt att jämföra resultaten från denna studie med befintliga normativa data för BNT30 och Token test.

Syftet med den här studien syftar till att synliggöra möjliga samband mellan barns umgänge med djur och barnets lärande i ett sociokulturellt perspektiv. Genom litteraturstudier analyserades vilka faktorer som påverkar barns utveckling och lärande. Vidare genomfördes en enkätundersökning i 2 klasser i år 6, vilket visade enskilda elevers kontakt med djur. Detta jämfördes med bedömningar av varje elevs lärande, gjorda av en lärare i teoretiska ämnen och en lärare i sociala och motoriska ämnen. Resultaten diskuterades utifrån teorier om lärande, barns umgänge med djur samt barns behov att utvecklas psykologiskt, kognitivt och socialt.

Den här uppsatsen belyser några äldre människors syn på sin vård- och omsorgssituation. Syftet med uppsatsen var också att ta reda på om Socialtjänstlagens mål och paragrafer samt den nationella Handlingsplanen för äldrepolitiken är något som fungerar och efterlevs i praktiken. Urvalet var begränsat till fyra äldre personer som bor på olika servicehus i Stockholms innerstad. Studien är en kvalitativ studie som genomfördes med hjälp av personliga intervjuer. Min studie analyserades utifrån ett Kognitivt perspektiv.

Ämnet för denna studie var professionella behandlares syn på självskadebeteende bland unga flickor. Självskadebeteende är något som på senare tid rapporterats i media som ett ökande problem. Syftet med studien var att öka kunskapen kring problemområdet samt att beskriva likheter och skillnader mellan de professionellas synsätt berörande tänkbara funktioner, orsaker och lämpliga arbetsmetoder. Studien följde kvalitativ metod och empirin bestod av tre halvstrukturerade intervjuer med professionella behandlare inom vårdgivande/behandlande yrken. De intervjuades utsagor analyserades utifrån ett psykodynamiskt samt ett Kognitivt perspektiv.

Abstract Syftet med denna studie var att genom en kvalitativ intervjumetod belysa hur pedagoger på tre förskolor varav två språkförskolor och en språkavdelning använder TAKK (Tecken som Alternativ Kompletterande Kommunikation). På båda förskolorna används TAKK som hjälpmetod för att stödja barn som har en språkstörning. Hur ser pedagogerna på användningen av TAKK i sitt arbete med språkstörda barn? Mina frågeställningar är: Vilka barn menar pedagogerna att TAKK kan användas med? Hur använder pedagogerna TAKK, och när? Hur upplever pedagogerna att TAKK stöttar barnen i sin utveckling? Jag använder mig av ett Kognitivt perspektiv för att kunna tolka och analysera mitt material. Resultatet visar att de intervjuade pedagogerna anser att TAKK gynnar kommunikationen mellan pedagoger och barn men även barnen emellan.

Studiens syfte var att öka kunskapen och förståelsen kring det sociala arbetet med deprimerade ungdomar. Detta genom att ta reda på vad socialarbetare anser vilka faktorer som påverkar ungdomar i åldern 13-19 år att hitta ut ur sin depression. Syftet var även att belysa likheter och skillnader i socialarbetarnas arbetsmetoder med deprimerade ungdomar. För att uppfylla detta syfte ställdes följande frågor: Vilka metoder använder de intervjuade socialarbetarna i arbetet med tonåringar som har depression? Hur hjälper socialarbetaren ungdomen att komma ur sin depression? På vilket sätt finns det likheter och skillnader i socialarbetarnas arbetssätt med deprimerade ungdomar? Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med socialarbetare utifrån en temainriktad intervjuguide.