Syftet jag har med min uppsats är att ge fyra olika perspektiv på fenomenet shamanism för att komma närmare svaret på min fråga: Vad är shamanism för något?Perspektiven jag ger är shamanism ur ett historiskt, religionsfenomenologiskt, parapsykologiskt och kulturellt perspektiv..

Abstract Elisabeth Johansson: Musik vid Siljans programutbud. En undersökning av kammarmusik och folkmusik i ett musikhistoriskt och kulturpolitiskt perspektiv. - Uppsala universitet, Musikvetenskap 1997. C-uppsats 60 p.Uppsatsen handlar om sommarfestivalen Musik vid Siljan. Den beskriver kultursituationen i Sverige när Musik vid Siljan startades 1969 och försöker sätta festivalen i ett kulturpolitiskt och musikhistoriskt perspektiv.

Fokus i denna studie ligger på det lönesättande samtalet och vilka emotioner som uppstår inför, under och efter samtalet samt hur de hanteras kognitivt. I studien undersöks även hur respondenterna upplever den generella arbetssituationen för att jämföra deras upplevelser av det dagliga arbetet med deras upplevelser av det lönesättande samtalet. Detta är en induktiv undersökande studie med halvstrukturerade intervjuer som skett med sex kvinnliga respondenter som alla arbetar på en myndighet. Som forskningsansats används fenomenologin eftersom det är respondenternas upplevelser som är av intresse. Svaren har bearbetats med tematisk analys.

Studiens syfte var att beskriva, belysa och tolka problematiken gällande vardagskonflikter ur en mellanchefs perspektiv inom den offentliga sektorn. Detta genom fyra underfrågor: (1) Vilka är de vanligaste förekommande vardagskonflikterna på er arbetsplats? (2) Hur märker ni att det finns en konflikt? (3) Hur hanterar ni konflikter på eran arbetsplats? (4) Finns det stöd i er organisation för konflikthantering? För att besvara underfrågorna har vi gjort en kvalitativ undersökning, genom två fokusgruppintervjuer. Dessa har analyserats ur social interaktionistiskt och fenomenologiskt perspektiv. Resultatet visade att det finns gemensamma drag när det gäller intervjupersonernas uppfattning angående vardagskonflikter.

Alla har en uppfattning om hur ett matematikprov ska se ut, något som ärvts ner genom generationer. Men är utformningen verkligen optimal för att eleverna ska kunna prestera enligt sin förmåga? Studier av kognitiv kapacitet har visat att kognitivt krävande uppgifter frestar på arbetsminnet och skapar störande effekter som sänker hjärnans prestationsförmåga. Således är kanske den traditionella provutformningen med de svåra uppgifterna sist inte optimal för att eleverna ska kunna visa sina kunskaper på ett sätt som gör dem rättvisa.Denna kvantitativa studies syfte var att undersöka om provfrågornas ordning påverkar elevernas prestationer vid utförandet av matematikprov. Vidare var även av intresse om utformningen påverkade elevernas motivationsnivå, åsikt om provet eller hur lång tid det tog för dem att slutföra alla uppgifter.

Denna uppsats syfte är att se hur dagens historiesyn kommer till uttryck i läromedel för gymnasiets kurs Historia A. Min utgångspunkt är att historiebegreppet idag har breddats till att innefatta fler perspektiv, som till exempel social-, miljö- och genushistoria. Jag undersökte fyra läroböcker som alla används i undervisning på gymnasiet och tillsammans representerar tre olika förlag. Utöver att titta övergripande på innehållet så fokuserade jag på tre perspektiv. Dessa var genus, etnicitet och historiemedvetande.

Musik har i alla tider och kulturer varit ett naturligt inslag i människans vardag. Historiskt sett har musiken ansetts ha läkande kraft och använts i helande och botande syfte. Idag har musiken hamnat i skymundan i den specialiserade och tekniskt avancerade vården. Inom omvårdnaden betonas vikten av rätt miljö kring patienten för att befrämja hälsa. Ljud påverkar patienten och musik kan bidra till en bättre miljö runt patienten.

I denna etnografiskt baserade fallstudie av skriftbruk undersöks skrivhändelser som äger rum och texter som produceras i ett tvåspråkigt, svensk-kurdiskt hem. Forskningsfältet New Literacy Studies och teoribildningen kring genrer som socialt konstruerade konventioner utgör teoretiska utgångspunkter för undersökningen.Materialet består av 169 texter som bedöms höra till 34 genrer / delgenrer. Texterna har adressater inom åtta olika domäner och den största gruppen av texter är adresserade till en person inom familjen. De allra flesta texterna är skrivna på svenska. Engelska används i genrer med anknytning till studier, undervisning eller i social kommunikation med familjen.

Denna kvalitativa intervjustudie har som syfte att fånga innebörder i vad Reggio Emilia kan vara genom att intervjua fyra stycken verksamhetsansvariga inom Reggio Emilia inspirerade förskolor. Jag har använt mig av ett postmodernt och socialkonstruktionistiskt perspektiv samt ett poststrukturellt perspektiv för att belysa hur man ser på barn, lärande och verksamheten inom Reggio Emilia. I resultatet går det att konstatera att det finns stora variationer i hur de arbetar, men också vissa likheter. Anledningen till detta tycks vara att Reggio Emilia inte är en pedagogik med en metodbeskrivning utan en filosofi att inspireras av..

En jämförande analys av Hjalmar Söderbergs Doktor Glas och Edgar Allan Poes "Det skvallrande hjärtat", ur ett psykoanalytiskt och strukturalistiskt perspektiv. Båda verken utgår ifrån en huvudkaraktär och ett mord som de begår. Jag har valt att, utifrån ett strukturalistiskt perspektiv, försöka tillämpa detektivstrukturen och se hur författarna förhåller sig till den. Jämför även huvudkaraktärernas beteende före, under och efter morden ur ett psykoanalytiskt perspektiv för att kolla på skillnader och likheter..

Förarmiljön i personbilar blir allt mer komplex med ett ökat informationsflöde. Samtidigt får vi i Sverige ett ökat antal äldre bilförare i vägtransportsystem. Åldrande medför förändringar i kroppen både fysiskt och kognitivt vilket kan försvåra föraruppgiften i vissa situationer. Ovan angivna faktorer kommer troligtvis att ställa krav på förändrad design av framtidens förarmiljöer i personbilar. Syftet med examensarbetet är att öka och vidga kunskapen om faktorer av väsentlig betydelse för design och layout av framtida förarmiljöer anpassade för äldre bilförare.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka och beskriva socialt stödjande inslag som kan förekomma i det arbete som begravningsentreprenörer utför i anknytning till anhöriga som beställer begravning. Vidare att ta reda på hur begravningsentreprenörer utformar sitt arbetssätt och sin verksamhet, utifrån att de arbetar gentemot en kundkrets som nyligen förlorat någon närstående. Metoden som användes var kvalitativ intervju, och materialet som samlats in genom intervjuer med sex begravningsentreprenörer analyserades utifrån följande frågeställningar:Vilka stödjande/hjälpande handlingar, bemötanden och roller kan identifieras i begravningsentreprenörers arbete samt möte med anhöriga? Vilka uppföljande stödjande funktioner kan finnas kopplat till begravningsentreprenad? Hur inverkar begravnings-entreprenörernas tankar om de anhörigas behov och situation, på arbetssätt och på utformningen av moment i begravningsprocessen?Resultat: Begravningsentreprenörerna i förevarande studie ger socialt stöd med tyngdpunkt på kognitivt (vägledning/information) och praktiskt stöd, där man försöker att bemöta olika behov av t.ex. delaktighet, avlastning, struktur, förutsägbarhet, trygghet eller kunskap, i och kring momenten i begravningsprocessen.

Denna studie syftar till att framhålla ett perspektiv på reklambilders symboliska och ontologiska egenskaper. Studien grundar sig i tre informanters egna betraktelser av den inre varseblivning och de känslor som uppdagats då de beskådat reklambilder. Uppsatsen behandlar några av de betraktelser som gjordes av informanterna, och belyser likheter dessa emellan. Vidare sätts betraktelserna i ett nytt perspektiv genom att behandla dem utifrån ett ontologiskt närmande, vilket uppdagar reklambildernas funktion som medel för reflektion, samt för upprätthållandet av en gemensam föreställningsvärld..

en uppsats om tre olika Faust-versioner i ett intertextuellt och intermedialt perspektiv.

Bakgrund: Smärta är ett vanligt problem hos intensivvårdspatienter till följd av kirurgi, trauma, invasiva procedurer och omvårdnadsåtgärder. Sjuksköterskan har ett viktigt ansvar att bedöma smärta och utvärdera smärtbehandling. Bedömningen försvåras av att många patienter har svårt att kommunicera för att de är intuberade, trakeostomerade, sederade, medvetandesänkta och/eller kognitivt påverkade. Flera bedömningsinstrument och publicerade rekommendationer finns tillgängliga, ändå visar tidigare studier på brister i sjuksköterskors bedömning och dokumentation av smärta samt utvärdering av smärtbehandling. Syfte: Att undersöka intensivvårdssjuksköterskors uppfattning om bedömning av smärta hos patienter med kommunikationssvårigheter.