Denna experimentella studie undersökte om maskerande brusljud på ovidkommande tal påverkar inlärning av visuell information. Experimentet genomfördes i ett laboratorium med 32 försöksdeltagare. Visuella ord presenterades för försöksdeltagarna samtidigt som auditivt tal från samma semantiska kategori, med eller utan maskerande brusljud, presenterades. De visuella orden skulle återges i valfri ordning. Resultatet av studien visar att ett maskerande brusljud på ovidkommande tal har positiv effekt på inlärningsförmågan.

Mental trötthet (eng. fatigue) efter en lindrig traumatisk hjärnskada (mTBI) innebär stora handikapp i vardagen för drabbade individer. En koppling mellan den subjektiva upplevelsen av mental trötthet och relaterade kognitiva områden har dock visat sig svårt att finna. Syftet var att undersöka om det förelåg en prestationsnedsättning i IVA+plus (ett test för kontinuerlig prestation som mäter bibehållen uppmärksamhet och inhiberingsförmåga) och högt självskattad trötthet hos en patientgrupp diagnosticerad med mTBI. Vidare var syftet att undersöka huruvida det fanns ett samband mellan dessa mått.

Kommunikation är ett vidsträckt ämne som är intressant och spännande eftersom det genomsyrar principiellt allt i samhället till intima relationer. Kommunikation anses vara ett viktigt verktyg på dagens arbetsmarknad och därmed ett aktuellt ämne att studera vidare inom.Denna c-uppsats är en fenomenologisk studie vars syfte är att beskriva upplevelsen och betydelsen av kommunikation mellan områdeschefskollegor. Studien är genomförd i en mindre kommun i Sverige, fem områdeschefer samt en handikappschef har intervjuats av kvalitativt tillvägagångssätt. Frågeställningarna baseras på tre genomgående teman av uppsatsen kommunikation i organisationen, -ledarskapet och -samspel. Teorin utgår ifrån kommunikationsteori.Det ingår i områdeschefernas uppdrag att kommunicera både internt inom organisationen och externt.

När allt fler produkter blir bärbara, t ex handdatorer och mobiltelefoner, innebär det även att dessa har blivit mindre. Ytan där text och liknande presenteras blir då även den mer begränsad. Läsning kan ses som en komplex kognitiv process med många ingående delar, bland annat tolkning, förståelse och ögats fysiska funktion. Dessa ingående processer begränsas när ytan texten presenteras på är mycket liten. För att motverka detta har alternativa sätt att presentera text på tagits fram, så kallad dynamisk textpresentation.

Vårt syfte med denna studie har varit att beskriva pedagogers egna tankar och upplevelse kring bild- och formskapandets möjligheter i förskolan. Utifrån vårt syfte har vi valt att genomföra kvalitativa intervjuer, med sex yrkesverksamma förskollärare i olika förskolor inom Piteå kommun. Utifrån resultatet har vi sett att samtliga förskollärare upplever att pedagogens eget intresse för skapande är av stor vikt för hur bild- och formskapande möjliggörs och utformas i förskoleverksamheten. Resultatet visar även att förskollärarna inte upplever att andra faktorer såsom lokal, tid, ekonomi begränsar möjligheten att bedriva bild- och formskapande aktiviteter i förskolan. Vidare visar resultatet att samtliga förskollärare upplever att barnen i någon utsträckning utvecklas socialt, personligt, motoriskt och kognitivt via bild- och formskapande aktiviteter.

Bakgrund: Att råka ut för brännskador är traumatiskt.  Sjuksköterskans förmåga att ge omsorg och visa respekt gentemot patienten är vitalt för patienters upplevelser av brännskador. Om en svårt brännskadad patient överlever är det ofta med handikapp och förändrat utseende, samtidigt som en palliativ behandling innebär svåra smärtor. Att skapa ny livskvalité är ofta förknippat med en svår process för brännskadadeSyfte: Studiens syfte var att belysa patienters erfarenheter efter brännskada.Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes där nio artiklar, fem kvalitativa och fyra kvantitativa analyserades med en modifierad innehållsanalys.Resultat: Analysen föll ut i ett övergripande tema, förändring med fem underliggande kategorier. Förändringen bestod bland annat av ändrad självbild. Närstående fick ett högre värde och gav livskvalitet.

Epilepsi är en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna som beror på en elektrisk överstimulering av hjärnans neuron. Att leva med epilepsi påverkar många områden i livet; fysiska, psykiska, sociala, emotionella aspekter är bara några av de som berörs.Syftet med studien var att beskriva hur livskvaliteten i det dagliga livet påverkas av att ha epilepsi. Studien utfördes som en litteratur-studie där resultatet bygger på 14 vetenskapliga artiklar. Två aspekter kom fram i resultatet, sociala och emotionella. I dessa vi-sades det bland annat att personer med epilepsi är rädda att berätta om sin sjukdom för omgivningen av rädsla att bli behandlade an-norlunda.

Abstract: Människan har i tidig ålder behov av att uppleva samhörighet och känna tillhörighet till ett socialt nätverk för att utvecklas kognitivt, emotionellt och socialt. Tonåringens sociala samspel och vänskapsrelationer upptar en stor del av tonåringens tid, både när det gäller faktiska handlingar samt sinnet, och oftast sker den sociala samvaron på skolan. Syfte med denna studie var att öka förståelsen om kunskapen om hur vänskap påverkar betygen hos flickor i årskurs nio. Det vill vi göra genom att undersöka hur mycket tid flickor disponerar för studier och vänner samt om de uppfattar att deras vänskap påverkar deras betyg och dessutom hur flickorna ser på sina betyg. Vi vill uppnå syftet genom fasta svarsalternativ, vi bestämde oss därför för att använda enkäter och där med ansåg vi att en kvantitativ metod var rimlig för vårt syfte och våra frågeställningar.

Multipel Skleros (MS) är en neurologisk sjukdom som kan medföra handikapp och även utgöra ett hot mot livet självt. Sjukdomen konfronterar ofta människan med upplevelser av lidande. Det är viktigt att vårdpersonal känner igen lidande då de i arbetet möter fenomenet dagligen. Först när vårdaren ser lidande kan det lindras. Studiens teoretiska referensram utgår från professor Katie Erikssons studier om lidande och tar fasta på definitioner av lidande och hur man kan lindra det.

Sammanfattning:Den framtagna produkten är i form av en webbsida. Webbsidan ser vi som ett verktyg riktat till pedagoger som vill introducera tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) tillsammans med grafiskt bildstöd som alternativ och kompletterande kommunikation (GAKK) i förskolan för barn i åldrarna 1-3 år. Arbetssätten gynnar barns tidiga kommunikation och talspråksutveckling men används idag primärt som en metod först då ett barn uppfattas vara i behov av ett alternativt språk, som t.ex. när en språkstörning eller ett annat handikapp upptäckts. Vårt syfte med produkten är därför att den ska visa att TAKK, tillsammans med GAKK, kan användas för alla yngre barn som ett stöd för kommunikation och för utveckling av deras talade språk.

 Demens innebär en sjuklig förändring i hjärnans struktur och ger svåra fysiska, psykiska och sociala handikapp innan den leder till döden. Sjukdomens symptombild innefattar en nivåsänkning av både intellektuella (kognitiva) funktioner och personligheten (emotionella och viljemässiga funktioner). Musik har förmågan att framkalla starka psykiska effekter och kan användas för att läka och bearbeta en smärtsam livssituation. Den kan ha lugnande och uppiggande effekt och göra åhöraren eftertänksam och sorgsen beroende på musikens sort. Syftet med studien var att beskriva hur musik påverkar personer med demenssjukdom och vilken betydelse det har för omvårdnaden.

Med detta arbete har jag försökt skapa förståelse för vad dyslexi innebär. För att få ett brett perspektiv på arbetet har jag utgått dels ifrån olika forskningsteorier, dels ifrån intervjuer med speciallärare och dyslektiker. Jag har utgått från följande frågeställningar: Hur definierar man dyslexi? Hur yttrar sig dyslexi i praktiken? Varför har en dyslektiker svårare att läsa och skriva än andra? Hur kan man hjälpa dyslektiska elever i skolan? Vilka läs- och skrivinlärningsmetoder kan man använda sig av? Vilka hjälpmedel finns för dyslektiker? Hur arbetar Förbundet mot läs- och skrivsvårigheter, FMLS? Hur ser den aktuella dyslexiforskningen ut? Jag har funnit att dyslexi är en medfödd defekt i hjärnan, men att man kan göra mycket i skolan för att underlätta för dessa elever. De kan t ex få hjälp genom bandspelare, datorer och muntliga prov.

The aim of this study is to illuminate images and discourses, in which media describe people with disabilities. The purpose of the study will be fulfilled, by answering the following questions: Is it possible to discern categories of how people with disabilities are described in the media and is it possible to find associations to handicap models? We have chosen to focus on how media describe people with physical impairments and have made a content analyses of articles, based on the theoretic aim of this study, social constructionism, handicap models and earlier research. Underlying the analyses, are six articles from two Swedish news papers. The results of our research are divided in three categories: assumptions which are taken for granted, hidden meanings and contradicted categories.

Studiens syfte var att öka kunskapen och förståelsen kring det sociala arbetet med deprimerade ungdomar. Detta genom att ta reda på vad socialarbetare anser vilka faktorer som påverkar ungdomar i åldern 13-19 år att hitta ut ur sin depression. Syftet var även att belysa likheter och skillnader i socialarbetarnas arbetsmetoder med deprimerade ungdomar. För att uppfylla detta syfte ställdes följande frågor: Vilka metoder använder de intervjuade socialarbetarna i arbetet med tonåringar som har depression? Hur hjälper socialarbetaren ungdomen att komma ur sin depression? På vilket sätt finns det likheter och skillnader i socialarbetarnas arbetssätt med deprimerade ungdomar? Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med socialarbetare utifrån en temainriktad intervjuguide.

Uppsatsens syfte är att ur ett kundperspektiv skapa en ökad förståelse för kortkunders butikslojalitet och syn på kundkort i dagligvarudetaljhandeln. Som utgångspunkt har vi haft en analysmodell om affektiv, kognitiv och konnativ kundlojalitet, av Dick & Basu (1994). Vi har använt oss av en explorativ undersökningsmetod. Genom djupintervjuer med 11 stycken dagligvaruhandelskunder har vi samlat in vår primärdata. Våra respondenter var kognitivt lojala till ett av sina kundkortsföretag.