Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lärare utifrån deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lärande samt prestation och motivation. Våra frågor var således: Hur upplever elever och lärare att det är att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lärare i den befintliga klassen? och Finns det något samband mellan klasstorlek och elever och lärares upplevelser? Som metod användes en kvalitativ metod i form av intervjuer då vår önskan var att komma informanterna på djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala värld. Det genomfördes åtta intervjuer på två olika skolor, varav fyra intervjuer på varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och två var lärarintervjuer.

BakgrundSmärta är en subjektiv och personlig upplevelse som varken kan bevisas eller motbevisas. Barn har inte samma Kognitiva och språkliga förmåga som en vuxen person vilket gör dem till en riskgrupp för att bli underbehandlade eller ignorerade i sin smärta. I ljuset av detta är sjuksköterskans roll av yttersta vikt för en optimal smärtskattning och behandling för att på så sätt undvika de konsekvenser en obehandlad smärta kan föra med sig.SyfteSyftet var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskans bedömning och behandling av smärta hos barn.MetodDen valda metoden är litteraturöversikt då författarna ansåg att det på bästa sätt skulle beskriva kunskapsläget inom det valda området samt belysa eventuella kunskapsluckor som kan ligga till grund för vidare forskning. I resultatet inluderades 16 vetenskapliga artiklar som hittades via sökning med hjälp av vedertagna söktermer i databaserna PubMed och CINAHL samt via manuell sökning.ResultatDe faktorer som inverkar på sjuksköterskans smärtskattning och smärtbehandling av barn delades upp i tre kategorier. Dessa är: barnet, sjuksköterskans egenskaper samt organisation.

Bakgrund: Personer med demenssjukom får ofta i sjukdomsförloppet problem att äta och insatser för att behålla personens nutritionsstatus kan bli aktuella. En vanlig sådan insats som diskuteras är enteral nutriton i någon form. Då en person med demenssjukdom tappar sin förmåga att kommunicera och även den Kognitiva förmågan att ta egna beslut ställs sjuksköterskor inför en svår arbetsuppgift. Att ta ställning till om det är etiskt riktigt att starta enteral nutrition eller om det är etiskt riktigt att acceptera matvägran är en av de svåraste dilemman en sjuksköterska kan ställas inför. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans möjligheter att bevara autonomi hos personer med demenssjuksom vid enteral nutrition.

Under våren 2013 genomfördes en fallstudie på en skola i södra Sverige med syfte att undersöka hur utmanande lärandesituationer kan beskrivas samt vilken betydelse erkännande från lärare har för hanteringen av dessa situationer. De utmanande lärandesituationerna återges i denna uppsats genom begreppet; lärandets predikament och kan exempelvis handla om att få alla elever motiverade i ett specifikt undervisningssammanhang eller lösa oförutsedda konflikter. Syftet var också att undersöka en enskild skolkultur och på vilket sätt erkännande från lärare påverkar elevers inställning till skolan. För att uppnå syftet genomfördes intervjuer med 16 elever från en klass i årskurs fem. Genom intervjuerna kunde elevernas upplevelser förstås, beskrivas och tolkas, vilket innebär en kvalitativ ansats.

För att säkerställa god och evidensbaserad vård för personer som drabbats av stroke finns nationella strokeriktlinjer upprättade. I Örebro län har man utifrån dessa utvecklat lokala strokeriktlinjer, där den rehabiliterande fasen beskrivs mer fördjupat än i de nationella. Syfte: Att kartlägga i vilken utsträckning arbetsterapeuter verksamma i Örebro läns kommuner arbetar efter lokala strokeriktlinjer. Metod: I denna studie användes en kvantitativ design där ett webb-baserat frågeformulär skickades ut till 168 arbetsterapeuter. Nittioen av dessa besvarade formuläret (svarsfrekvens 54%).

Syftet med denna undersökning är att ta reda på om och i vilken grad elever, och lärare i ensemble och musikteori, upplever att eleverna integrerar musikteori och ensemble samt ifall bakgrund i musik- eller kulturskola påverkade integrationen. Jag använde mig av en kvantitativ undersökningsmetod, det vill säga enkätundersökning i mitt datainsamlande. Fyra skolor i olika storlek och olika delar av Sverige deltog i undersökning som genomfördes med ett ?emic? insider- och ?epic? outsiderperspektiv, det vill säga elev- och lärarperspektiv.I min bakgrund visar jag att musiklära kurs A enligt kursplanen ska ligga till grund för det egna musicerandet. Ensemblekursen har främst för avsikt att ge grundläggande färdigheter relaterade till sång eller instrument, men påvisar koppling i B-kursen.

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r Kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

Bakgrund: Stroke är en folksjukdom som leder till både motoriska och Kognitiva funktionsnedsättningar som påverkar aktivitetsförmågan hos den drabbade individen. Arbetsterapeuten kan bidra till att klienten kan förbättra sin kapacitet till aktivitetsförmåga genom återtränade och kompensatoriska åtgärder. Tre åtgärdsmodeller som tillämpas i praxis är Bobathmodellen, den Uppgiftsorienterade modellen samt CI-terapi. Kunskapen om i vilken utsträckning dessa används i praxis är dock bristfällig. Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga tre arbetsterapeutiska åtgärdsmodeller som tillämpas inom slutenvården för individer med nedsatt hand- och armfunktion efter stroke.

Sammanfattning:Bakgrund: Demens är en sjukdom som ger Kognitiva nedsättningar och leder till svårigheter att utföra och delta i vardagliga aktiviteter. Arbetsterapirelaterade insatser syftar till att främja aktivitetsdeltagandet och grundar sig på kunskap som utgår från att aktivitet är något människor mår bra av.Syfte: Studiens syfte var att undersöka arbetsterapirelaterade insatsers påverkan i form av deltagande i vardagliga aktiviteter och i form av socialt deltagande för personer med demens.Metod: I form av en systematisk litteraturstudie sammanställdes resultat från vetenskapliga artiklar. För att hitta studier som svarade på denna studies syfte gjordes sökningar i olika databaser med kombinationer av sökord. Artiklar inkluderades utifrån resultatets relevans och studiernas kvalitet vilket fastställdes med hjälp av resultat- och kvalitetsgranskning.Resultat: Det har visat sig att arbetsterapirelaterade insatser förekommer inom olika aktivitetsområden för personer med demens, bestående av områdena personligt ADL, instrumentellt ADL samt insatser som används inom både personligt och instrumentellt ADL.Olika inriktningar sågs även. Aktiviteter som morgonbestyr, trädgårdsaktiviteter och musikinriktad insats sågs samt även reminiscensbaserad insats.

Syfte och frågeställningarSyftet är att undersöka idrottslärares uppfattning av interaktiva spel i undervisningen i idrott och hälsa, samt ta reda på huruvida de anser att interaktiva spel har en plats i idrott och hälsa. Våra frågeställningar är: Vilken erfarenhet hade deltagarna själva av interaktiva spel och varför tog de in det i undervisningen i idrott och hälsa? Vilka hinder och möjligheter med avseende på användandet av interaktiva spel ser lärare i idrott och hälsa? Vad anser deltagarna i vår studie att eleverna lär sig av interaktiva spel i idrottsundervisningen?MetodFör att få ut så mycket information som möjligt användes en kvalitativ riktat öppen intervju. I studien ingick fem deltagare. Samtliga deltagare var utbildade idrottslärare men en deltagare var också filosofie doktor i idrott och hälsa och har använt interaktiva spel utanför skolan med ungdomar.

Vår studie riktar in sig på hur barn i förskolan i fri lek använder sig av olika kulturella redskap i både inomhusmiljön och utomhusmiljön. Vi valde att utgå från en sociokulturell syn på barn som kompetenta individer samt hur leken inom detta perspektiv ges en stor betydelse för barnens Kognitiva utveckling och lärande och detta i samspel med den omgivande fysiska miljön. Vi valde ut några centrala begrepp varav två av begreppen blev våra huvudsakliga analytiska verktyg. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning där vi gjorde observationer vilka vi också videofilmade. Urvalet bestod av en mindre förskola bestående av två avdelningar med barn i blandade åldrar. Vi observerade och filmade under hela dagar i två veckors tid och det material som samlades in bearbetades sedan i flera omgångar för att få fram episoder som verkligen gav oss ett material ur vilket vi kunde få svar på våra frågeställningar. Det resultat vi kom fram till var att barn i inomhuslekar ofta använder sig av sina tidigare erfarenheter på ett annat sätt än vid utomhuslek där fantasi och kreativitet visade sig tydligare.

Med SVT Grafiskt Center som samarbetspartner har jag studerat vilka möjligheter det finns att utnyttja rörlighet i informationsgrafik för tv.Tekniken och möjligheterna för vad man kan göra med informationsgrafik har utvecklats och många av de begränsningar som fanns tidigare för vad man kan göra med nyhetsinslag och informationsgrafik i tv finns inte längre. På SVT Grafiskt Center upplever man att SVT, trots avancerad teknik, inte riktigt tagit tillvara på nya möjligheter att utveckla informationsgrafiken. Man upplever att informationsgrafiken ofta utgör ett avbrott i nyhetsinslagen istället för att komplettera dem och att det är svårt att få grafik och filmat material att skapa ett sammanhängande flöde. SVT söker därför efter alternativa sätt att utforma sina nyhetsinslag och sin informationsgrafik på, både för att förbättra informationsflödet i nyhetsinslagen och för att ta tillvara på de möjligheter till kreativa lösningar för informationsgrafik som dagens teknik erbjuder. Möjligheterna för vad man kan göra med grafik i tv är många, men forskning inom kognitions- och kommunikationsvetenskap visar att människor har begränsade Kognitiva resurser för att hantera komplex audio-visuell och verbo-visuell information.

Sammanfattning:Personer med utvecklingsstörning och autism har ofta behov av begåvningsstöd för att få en mer strukturerad vardag. Utvecklingen av begåvningsstödjande tekniska hjälpmedel har ökat mycket de senaste åren, men kunskaperna inom området är begränsade. Tekniska hjälpmedel är ett stort ämne, vi har valt att titta närmare på Handin. Handin är en handdator som fungerar som ett tids- och planeringshjälpmedel och som riktar sig till personer med Kognitiva funktionshinder som utvecklingsstörning och autism. Handin har en anpassningsbar kalender som ger struktur över dagen.

Idrottsvärlden har förändrats de senaste decennierna på grund av den kommersiella utveckling som har skett. Fotboll som är världens största sport och engagerar miljontals av fans runtom i världen. De största klubbarna i världen omsätter miljardbelopp medan de största klubbarna i Sverige (exempel IFK Göteborg och Elfsborg IF) omsätter omkring 100 miljoner vardera.Sportsliga resultat leder i regel till ökade publik och sponsorintäkter vilket i sin tur leder tillbättre ekonomi. När det kommer till fotbollsklubbars sportsliga roll får klubbens tränare en central roll i såväl medgång som motgång. Syftet med uppsatsen är att undersökaelitfotbollstränares fotbollspelarbakgrund och se hur den har haft påverkan på deras karriärsom tränare.

Syftet med studien är att undersöka vilka strategier som är effektivast för att få hjälp och påkalla lärares uppmärksamhet i klassrummet samt om dessa skiljer sig mellan pojkar och flickor respektive årskurs två och sex.Frågeställningarna lyder: hur påkallar eleverna lärares uppmärksamhet och söker hjälp i klassrummet? Hur länge behöver eleverna vänta på hjälp?Metoden för studien är observation och totalt genomfördes 66 observationer i årskurs två och sex. Ett observationsschema med färdiga kategorier, grundade i tidigare forskning, användes. Tre typer av strategier för att be om hjälp och påkalla lärarens uppmärksamhet registrerades: handuppräckning, verbala strategier och fysiska strategier. De två förstnämnda observerades under lärarledd undervisning, medan samtliga strategier observerades under enskilt arbete.Flickor sökte överlag mer hjälp i klassrummet än vad pojkar gjorde.