Människor med Kognitiva svårigheter är en bred målgrupp med varierande problematik. Forskning om målgruppen finns och intresset för målgruppen har ökat. Föräldrar med Kognitiva svårigheter finns däremot inte omnämnda i någon större uträckning i forskningen. Den här studien är en litteraturstudie som fokuserar på föräldrar med Kognitiva svårigheter och deras interaktion med förskola/skola. Den teoretiska utgångspunkten är socialkonstruktionism.

Syftet med denna studie var att belysa vilken betydelse utövandet av ett kognitivt förhållningssätt skulle kunna ha för tonåringar i deras vardag. Metoden som användes var halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem personer som var utbildade och insatta i den Kognitiva terapin. Intervjuerna tolkades och analyserades utifrån en hermeneutisk ansats. Resultatet visade att det Kognitiva förhållningssättet med utgångspunkt i den Kognitiva terapin, har betydelse för tonåringar. Genom att arbeta utifrån den Kognitiva terapins ram kan professionella få den unge att fundera kring samband mellan tanke, känsla och handling.

Att klara vardagliga aktiviteter är viktigt för människan, möjligheten att påverka sin dag, göra egna val och umgås med andra på egna villkor. Kognitiva funktionsnedsättningar medför svårigheter att ta emot, bearbeta och förmedla information och innefattar bland annat förmågan att minnas, orientera sig i tid och rum och problemlösning. Allt fler personer med funktionshinder är i dag i behov av hjälpmedel som kan ge en ökad livskvalitet. Kognitiva funktionsnedsättningar uppmärksammas allt mer i samhället och utvecklingen av nya produkter går snabbt framåt. Syftet med studien var att undersöka hur arbetsterapeuter inom kommunal verksamhet upplevde sitt arbete med förskrivning av Kognitiva hjälpmedel.

Forensiska tekniker såsom fingeravtryckstolkning har under senare år genomgått stora förändringar vad gäller exempelvis tekniska hjälpmedel, dock är människans roll i tolkningen fortfarande central i processen. Denna studie syftar till att öka kunskaperna om individernas Kognitiva processer i tolkning av fingeravtryck genom ett experiment där fingeravtrycksforensiker, forensiker från andra fält än fingeravtryck samt noviser fick avgöra huruvida ett antal fingeravtryck härrörde från samma finger eller ej.  De Kognitiva processerna studerades utifrån att testpersonerna fick rapportera sin tankar verbalt i form av att ?tänka-högt?. Resultaten transkriberades och analyserades sedan med mixade metoder (mixed methods), det vill säga med både kvantitativ och kvalitativ metod. Resultatet visar att fingeravtrycksforensiker signifikant bättre kan lösa denna typ av problem jämfört med övriga forensiker och noviser, men att det fortfarande finns Kognitiva processer hos fingeravtrycksforesnikerna som medför risker i form av bias i förfarandeprocessen..

Allt yngre barn använder digitala tjänster i form av strömmande media, vilket kräver att tjänster ämnade för dem anpassas utefter deras förutsättningar. Barn skiljer sig vanligtvis kognitivt från vuxna eftersom de oftast inte hunnit erfara och uppleva lika mycket. Det innebär att barn har andra behov än vuxna för att kunna interagera med strömmande media. I denna uppsats undersöks hur olika Kognitiva färdigheter påverkar barns interaktion med strömmande media. Inledningsvis kartläggs interaktionsdesign, användbarhet, användbarhet för barn och Kognitiva färdigheter som är uppsatsens huvudämnen.

Personer med Kognitiva nedsättningar tillhör en av de största grupperna av funktionsnedsatta personer. Premium Comai är ett hjälpmedel för att hjälpa personer med Kognitiva nedsättningar att bli mer självständiga i deras vardag. Denna målgrupp har framförallt svårigheter med de exekutiva funktionerna så till exempel att minnas saker de ska genomföra eller att uppfatta hur lång tid aktiviteter tar. Denna studie undersöker hur användandet av en digital kalender som hjälpmedel för personer med Kognitiva nedsättningar ser ut och hur användare av upplever hjälpmedlet, om de upplever att det hjälper dem planera sin tid och att komma ihåg. För att undersöka detta intervjuades användare av Premium Comai, där intervjutekniken var semistrukturerade intervjuer.

Beslutstödssystem, som syftar till att underlätta beslutsfattandet för beslutsfattare, är idag vanliga i organisationer (Power, 2002a). Dessvärre upplever många beslutsfattare att beslutstödssystemen inte ger ett fullgott stöd (Carson & Turban, 2002). Anledningen till detta menar Angehrn och Jelassi (1994) är att tillräckligt stor hänsyn inte har tagits till mänskliga faktorer, såsom Kognitiva begränsningar. Det är av vikt att utgå från andra modeller över mänskligt beslutsfattande än Simons (1960) modell, som i stort sett är den enda modellen som utgås från (Angehrn & Jelassi, 1994). En modell av Mintzberg et al.

Människor skiljer sig åt i många avseenden, en av dessa skillnader involverar sättet de processar och representerar information på, bland annat använder sig vissa personer i högre utsträckning av verbala strategier medan andra använder sig mer av bildmässiga (t.ex. Riding & Cheema, 1991). Forskare inom Kognitiva könsskillnader menar att en skillnad mellan könen går att påvisa i detta avseende (t.ex. Kimura 1999/2001) medan forskningen inom Kognitiva stilar, till stor del, menar att någon könsskillnad ej går att fastställa (t.ex. Riding & Cheema, 1991).

Av de som årligen insjuknar i stroke i Sverige är 18% i arbetsför ålder. Förekomsten av stroke har ökat hos personer mellan 35 och 44 år de senaste 20 åren, framförallt hos kvinnor. Fysiska och Kognitiva nedsättningar och resttillstånd som följer vid ett insjuknande i stroke hos yngre personer riskerar att finnas närvarande i större delen av livet, vilket kan påverka livskvaliteten. Syftet med studien var att, utifrån ett fysioterapeutiskt perspektiv, redogöra för fysiska och Kognitiva nedsättningar hos personer mellan 18-60 år och dess relation till hälsorelaterad livskvalitet. Totalt inkluderades 17 artiklar inom områdena fysiska nedsättningar, Kognitiva nedsättningar, livstillfredsställelse och hälsorelaterad livskvalitet hos unga personer som drabbats av stroke, samtliga innefattade personer mellan 18-60 års ålder.

Studiens syfte var att undersöka hur personer med lindriga Kognitiva funktionshinder ser på arbete som fenomen. Metoden var kvalitativ med en fenomenologisk ansats. För att få svar på frågeställningarna intervjuades 6 personer, 2 kvinnor och 4 män, som hade arbetspraktik eller arbetsverksamhet genom ett företag som arbetade utifrån ISA-metoden. Personerna hade alla lindriga Kognitiva funktionshinder. Teoretisk ram var normaliseringsprincipen, Social role valorization och andra aspekter på normali-sering.

Att drabbas av stroke innebär ofta Kognitiva funktionsnedsättningar. Betydelsen av en snabb bedömning av strokepatienters Kognitiva funktioner i det akuta skedet efter en stroke betonas i flera studier. Syftet med den här studien var att med hjälp av en enkätundersökning kartlägga de Kognitiva bedömningar som genomförs av arbetsterapeuter på landets strokeenheter. Undersökningsgruppen utgjordes av arbetsterapeuter på 58 strokeenheter. Det insamlade materialet bearbetades med beskrivande statistik.

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och Kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med Kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av Kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

Delar av dagens samhälle fortsätter att datoriseras och nya möjligheter för interaktion med datoriserade produkter som stödjer social interaktion introduceras i ökad takt. Själva grunden för hur organisationer ser ut förändras och pekar mot ett allt mer distribuerat sätt där människor kan interagera med varandra utan att vara på samma plats, vid samma tidpunkt. Samtidigt visar forskning att det finns brister i användbarhet hos gruppverktyg. Kognitiva arbetsmiljöproblem (KAMP) kan uppstå när användbarhet brister men har hittills främst studerats ur ett enanvändarperspektiv. Syftet med den här rapporten är att identifiera samt klassificera socio-Kognitiva arbetsmiljöproblem (SKAMP) inom datorstött samarbete för att bidra med kunskap som i förlängningen kan leda till en tydligare förståelse kring SKAMP.

Stroke är den vanligaste orsaken till neurologisk funktionsnedsättning hos vuxna. Upp till ca 65 % får någon form av kognitionsnedsättning. Den Kognitiva förmågan är avgörande för hur man klarar av att utföra dagliga aktiviteter, delta i sociala sammanhang och för känslan av livskvalitet. Arbetsterapi spelar en viktig roll för rehabilitering och förbättring av ADL-utförande samt delaktighet.Syfte: Att kartlägga arbetsterapeutiska interventioner för personer med Kognitiva funktionsnedsättningar efter stroke. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes med genomsökning av databaserna Amed, Cinahl, Medline och PsycINFO.

Användningen av datorer i arbetet har blivit en allt vanligare företeelse på arbetsplatsen, och för anställda på till exempel callcenter är datorer ett oumbärligt inslag i arbetssituationen. Med tekniken följer dock inte enbart fördelar; användningen av datorstöd kan även leda till Kognitiva arbetsmiljöproblem och stress och ha en märkbart negativ inverkan på den psykosociala arbetsmiljön. Genom teoretisk genomgång och kvalitativa intervjuer med arbetsmiljökunniga konstateras dock att det saknas bra utvärderingsverktyg för att uppmärksamma denna typ avproblem. En arbetsplatsstudie på ett callcenter används för att visa på hur användningen av datorstöd kan inverka negativt på den psykosociala arbetsmiljön, och dess resultat ligger till grund för ett helt nytt utvärderingsverktyg. Detta syftar till att hjälpa organisationer och företagshälsovård att uppmärksamma Kognitiva och psykosociala arbetsmiljöproblem relaterade till användningen av datorstöd, med hjälp av termer som Kognitiva krav, kontroll och socialt stöd.