This master thesis concerns the relation between law and the theory of the conceptual metaphor which has developed within cognitive linguistics. Although its main focus is abstract thinking, it also covers a wide range of aspects within cognitive linguistics, such as the prototype theory and radial categories. In order to address this relation, three questions will be dealt with. Firstly, does the theory of the conceptual metaphor have relevance to interpretation of legal rules and contracts? Secondly, can the same theory explain why a legal rule or a contractual term has been interpreted outside of its most given area of application? Thirdly, when an interpretation is not predictable from a legal viewpoint, can such an explanation answer to that fact? Answering the first question will require a descriptive analysis of the conceptual metaphor and cognitive linguistics.

Den här uppsatsen syftar till att analysera personligt varumärkesbyggande på Facebok samt hur jaget kommodifieriats på Facebook. Jag använde mig av Goffmans teorier om självpresentation, och teorier om kommodifiering och personligt varumärkesbyggande. Metoden jag använt för att samla in mitt material var kvalitativ då jag gjort sex stycken enskilda djupintervjuer vara 4 kvinnor och 2 män i åldrarna 22-26. Slutsatsen är att jaget har kommodifierats i bland annat arbetsmarknaden. Mina intervjudeltagare visar upp en idealiserad och positiv bild av sig själva på Facebook och på så sätt sker personligt varumärkesbyggande.

Stroke är tredje största dödsorsaken i Sverige. De flesta som insjuknar i stroke är äldre, men inte mindre än 20 procent är människor i yrkesverksam ålder. Att drabbas av stroke innebär både fysiska och kognitiva begränsningar. Insjuknar man i yrkesverksam ålder innebär det en stor livsomställning eftersom dessa patienter ofta har familj och är mitt i yrkeslivet. För att få en djupare förförståelse och på så sätt lättare kunna ge individuell omvårdnad var syftet att belysa hur det är att leva med stroke i yrkesverksam ålder.

Syftet med uppsatsen är att undersöka individens olika dimensioner av jaget/Self-concept och dess betydelse för relationer mellan konsumenter och varumärken. Vi har valt att forma studien efter det existentiell-fenomenologiska paradigmet. Metoden är passande för att undersöka konsumenters erfarenheter av olika slag. Metoden innefattar djupintervjuer där respondenterna styr dialogen under intervjun. De teorier vi har valt att använda oss av är teorier kring relationen mellan individ och varumärke, Self-concept, referensgruppsteori, Conspicuous och Status Consumption samt varumärkesteori.

Studien är genomförd inom ramen för ett större pågående longitudinellt forskningsprojekt om teamarbete inom Lean Production i fordonsindustrin. Syftet är att studera sambanden mellan arbetets utformning, samspel inom team och samspelets betydelse för teamets proaktiva beteende. Resultatet  baserades på en tidigare genomförd enkätundersökning (N=352) och chefernas bedömning av teamets proaktiva beteende. Korrelationsanalyser visade att starkast signifikanta samband fanns det mellan arbetets komplexitet i inte standardiserade arbetsuppgifter i team och chefernas skattning av teamens proaktiva beteende. Multipel Regression visade signifikant samband mellan chefernas bedömning av teamens proaktiva beteende och teamens kognitiva process att skapa samsyn om arbetet med arbetets komplexitet i inte standardiserade arbetsuppgifter i team.

Syftet med studien är att utreda sambandet mellan kultur, kognitiva självscheman och kommunikativt beteende samt att undersöka hur befintliga processinriktade kommunikationsmodeller hanterar kommunikation mellan individer från olika kulturer. Den kulturella variation som studeras är individualism-kollektivism och studien avser kommunikation mellan två individer där den ena kommunikationsparten kommer från en individualistisk kultur och den andra från en kollektivistisk kultur.Studien visar att kultur och självscheman ömsesidigt påverkar varandra och att såväl den kulturella bakgrunden som självschemana påverkar det kommunikativa beteendet. Två kulturspecifika kommunikationsstilar, högkontextkommunikation och lågkontextkommunikation, definieras. De båda kommunikationsstilarna används sedan som underlag i analysen av Shannon och Weavers, Schramms och Newcombs kommunikationsmodeller. Shannon och Weavers modell och Schramms första modell visar sig vara alltför linjära, utan utrymme för feedback medan Schramms tredje modell illustrerar kommunikationen som en loop av delad information.

I Sverige finns det inga säkra siffror på hur ofta ett missfall inträffar, men undersökningar visar att hälften av alla graviditeter slutar med ett missfall. Missfall inträffar vanligast mellan vecka 9 ? 11. Några orsaker till varför kvinnan kan få missfall är kromosomfel, hormonella orsaker, systemsjukdomar, defekter i immunförsvaret, missbildningar i livmodern eller infektioner. Studiens syfte var att belysa kvinnors behov att socialt stöd och dess effekter efter missfall.

Under de senaste åren har flertalet stämningar riktade mot revisionsbyråer fått medialt utrymme. I media och i den akademiska debatten framkommer olika anledningar till varför revisorn har blivit stämd, vilka kan kopplas till teorier inom revision och den problematik som är knuten till yrket. Syftet med denna uppsats är att utreda hur revisionsprofessionen i Sverige förklarar att revisorn blir stämd. I den teoretiska referensramen har vi med teori om revisionsmisslyckande, förväntningsgapet samt försäkringshypotesen. Tillsammans bildar dessa teorier en analysmodell som vi har utgått från vid insamling och analys av empirin.

Bakgrund: Förmågan att attrahera kompetent personal har blivit allt viktigare på de konkurrentutsatta arbetsmarknaderna. Ett sätt att marknadsföra företag som arbetsgivare och därmed locka till sig arbetskraft är genom användningen av företagets egen webbsida.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur ett företag använder den egna webbsidan för att tillgodose behovet av att attrahera kompetent personal. Vidare beskrivs marknadsföringens roll i denna process.Teori: Uppsatsen bygger på teorier kring attraktionsfasen i rekrytering, kopplingen mellan marknadsföring och rekrytering, viktiga aspekter i skapandet av virtuella rekryteringsmiljöer samt teorier kring kvantitet och kvalitet i kandidatbasen.Metod: Uppsatsens empiriska undersökning baserar på en kvalitativ ansats. Tre intervjuer har genomförts hos Fazer i Finland.Slutsats: Det huvudsakliga sättet Fazer använder den egna webbsidan för rekrytering är i form av rekryteringsportalen ?Gott arbete ger mersmak?.

Vår slutsats är att ekonomisk brottslighet som begås av anställda, det vill säga individuell yrkesbaserad brottslighet, inte förebyggs med hjälp av interna kontroller, definierade av COSO. Syftet med vår uppsats är att förklara hur företag, med hjälp av den interna kontrollen förebygger individuell yrkesbaserad brottslighet. De visade sig att 40 % av de tillfrågade respondenterna varit utsatta för individuell yrkesbaserad brottslighet. Uppsatsen baseras på surveymetoden och undersökningen genomfördes med enkäter. Vi har valt tre teorier som grund för vår undersökning vilka är; situationell brottsprevention, rutinaktivitetsteorin och agentteorin. Utifrån dessa teorier och COSO-modellen vill vi förklara hur förebyggande åtgärder kan förhindra individuell yrkesbaserad brottslighet. Vidare formulerades hypoteser som vi avser att testa.

Sammanfattning: Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeutens roll viddemensutredningar. Inklusionskriterierna för deltagarna varyrkesverksamma legitimerade arbetsterapeuter som arbetar meddemensutredning. Deltagarna valdes genom ett ändamålsenligt urval ochäven ett snöbollurval tillämpades. De sex arbetsterapeuterna som deltog istudien var verksamma inom primärvård, slutenvård och öppenvård påminnesmottagning. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuermed stöd av en intervjuguide.

Trots allt jämställdhetsarbete i dagens samhälle innehar män fortfarande en större andel chefspositioner än kvinnor. Det finns många teorier som försöker förklara varför det förhåller sig så. Syftet med denna uppsats är att förklara eventuella skillnader i rekryterares attityder till kvinnors och mäns förutsättningar att nå chefspositioner inom dagligvaruhandeln. Vi har genomfört intervjuer med rekryteringsansvariga i tre dagligvarubutiker i Skåne. Resultaten från dessa har sedan jämförts med befintliga teorier och tidigare undersökningar i ämnet chefsrekrytering.

Tron på den egna förmågan (self-efficacy) och upplevelsen av kontroll (locus of control) påverkar människors agerande och bedömningar av sina möjligheter. Syftet med undersökningen var att öka förståelsen för hur studenter från psykologlinjen i Stockholms Universitet bedömde sina chanser att få ett arbete direkt efter utbildningen. Fyra studenter deltog i undersökningen och data samlades genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Resultatet visade att möjligheterna till att få arbete efter examen ansågs vara goda men att den praktiska tjänstgöringen för psykologer, PTP, sågs som en flaskhals. Erfarenhet, kontakter, ålder, kön och utbildningsinriktning ansågs kunna påverka möjligheterna till att få en PTP-tjänst och påverkade också deltagarnas bedömning av sina chanser.

Syftet med studien var att undersöka patientupplevelsen vid behandling med sömnapnéskena hos patienter med diagnosen obstruktiv sömnapné utförda i allmän tandvårdspraxis. Studien genomfördes som en tvärsnittsundersökning i en av de större regionerna i Sverige, region Skåne. Undersökningen var retrospektiv i sin design och bestod av en enkät sänd till de patienter med en verifierad obstruktiv sömnapné som fått sin odontologiska behandling som ett led i sjukdomsbehandling. Behandlingen skulle ha pågått minst 6 månader. Enkäten skickades ut till 1148 patienter, varav 738 svarade (64 %).

Den här uppsatsen undersöker hur svenskt bistånd påverkar lokala förhållanden i Rwanda. Genom att analysera hur en NGO verksam i Rwanda, Vi-skogen, påverkas av de riktlinjer som satts upp av Sida, Sveriges biståndsorgan, så visar den hur en instrumentell inställning i bistånd kan vara etiskt problematiskt, samt ett hot mot själva genomförandet. Först fokuserar analysen på Vi-skogen Rwandas inbördes relationer och hur dessa påverkas av den instrumentella målsättningen, för att sedan vidgas till att diskutera hur deras arbete i Rwanda påverkas, och hur detta påverkar de bönder de arbetar med. Studien bygger på empiriskt material insamlat under ett tre månaders besök till Rwanda och Vi-skogen. Analysen använder sig främst av Jürgen Habermas teorier kring systemets kolonialisering av livsvärlden, samt Erving Goffmans teorier om individers självpresentation i samhället.