Även om det traditionella arbetsmönstret ofta ses som ?åtta-till-fem-arbete? arbetar närmare 50 procent av den svenska befolkningen helger eller skift under oregelbundna tider. En typ av skiftarbete är s.k. nattarbete, vilket har visat sig kunna påverka människors hälsa och leverne på flera olika sätt (Axelsson, 2005). Vidare framhålls idag alltmer vikten av hälsofrämjande arbete på arbetsplatserna runt om i Sverige, där en av de åtgärder som betonas är att främja goda matvanor under arbetstiden (Statens folkhälsoinstitut, 2004).För att ta reda på vad skiftarbetande poliser upplever påverkar deras matvanor under natt-skiften genomfördes en kvalitativ studie vid polisområde 1 i Västra Götaland.

Några psykologiforskare på Umeå Universitet behövde ett spelliknande program som kunde användas vid vetenskapliga tester av användarnas kognitiva funktioner samt träna upp dessa funktioner, Deras grundidé var ett kärnprogram med ett flertal olika tester som kunde tas bort och läggas till efter behov. De valde ut ett redan existerande ?spel? och bad mig skapa två nya versioner av detta ?spel?, en nästan exakt kopia och en 3D version med rörliga primitiver. Målet med detta arbete var att skapa programmet inom 8 veckor..

Bakgrund: Jag har valt att skriva och undersöka om hur modersmålsundervisning kan påverka flerspråkiga elevers språkutveckling och skolframgång. Mitt val av ämne har huvudsakligen påverkats av eget intresse men också av den aktuella debatten om modersmålsundervisning vara eller icke vara.Syfte: Syftet med detta examensarbete är att undersöka om modersmålsundervisning kan ha ett positivt eller negativt inflytande på olika grundskoleelevers skolgång och framgång.Metod: För att få svar på arbetets frågeställning har jag valt att använda en kvalitativ metod. Med litteraturgenomgången lyfter jag fram teorier och forskning inom flerspråkighet. Inom den empiriska undersökningen använder jag kvalitativa intervjuer och frågeformulär. Med inspelningar av dessa intervjuer och insamling av olika data från elevernas skolresultat gör jag en analys.

Föreliggande studie har tre övergripande syften: (1) att undersöka vilka huvudsakliga behandlingsmetoder/-modeller som framhålls av forskning som mest effektiva rörande behandling av omhändertagna ungdomar med svår psykosocial problematik, som är placerade på institution, (2) att i dessa behandlingsprogram kartlägga vilka huvudsakliga behandlingskomponenter (specifika faktorer) som förespråkas för behandling av dessa ungdomar, (3) att undersöka vilka andra behandlingsfaktorer och aktiviteter (s.k. ickespecifika faktorer) som lyfts fram i forskningen som verkningsfulla och om, och i så fall på vilket sätt, som dessa s.k. ickespecifika faktorer hänger samman med de komponenter som förespråkas i respektive behandlingsmetod (specifik faktor). Studien är utformad som en integrativ litteraturöversikt där tidigare forskning i form av vetenskapliga rapporter och artiklar sammanställs för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Av studiens resultat framgår att behandlingsprogram baserat på kognitiva och beteendeinriktade teorier framstår som mest effektiva i behandlingen av denna grupp ungdomar.

Undersökningens syftet är att ta reda på vad som motiverar elever i dagens samhälle. Vi har anlagt ett samhällsperspektiv på undersökningen för att se om det finns faktorer i samhället som påverkar elevers motivation. Våra teoretiska utgångspunkter är tagna i samhällsvetenskapsteorier såsom postmoderna och sociokulturella. Vi har även använt oss av två teorier som behandlar motivationsperspektivet och dessa är Maslows behovstrappa samt den kognitiva motivationsteorin. Vi genomförde undersökningen med hjälp av kvalitativa intervjuer.

Syftet med arbetet är att beskriva hur den svenska pedagogiska diskursen på 90-talet och framåt ser på förhållandet mellan kunskap och demokratiska arbetsformer inom pedagogiken och utifrån ett filosofiskt perspektiv kritisera den empiri och de teorier som föreligger. För att uppnå detta syfte har ett urval av verk gjorts utifrån kriterier gällande innehåll och tillkomstperiod. Dessa verks teorier och arbetsmetoder beskrivs och jämförs utifrån valda syfte. Författaren drar slutsatsen att det finns brister i de undersökningar som gjorts och att frågan ej kan avgöras förrän man kommer tillrätta med dessa brister..

Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera pedagogers samtal om skönlitteratur i gymnasiesärskolans individuella program. Studien avser även att undersöka vilka diskurser som framträder då samtalen om skönlitteratur analyseras. Teori: Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Säljö (2005) menar att lärande är en aspekt av all mänsklig verksamhet och betonar språkets och de kommunikativa processernas betydelse i det sociokulturella perspektivet. Individens möjligheter att tillåtas göra kommunikativa erfarenheter diskuteras av Säljö och var inledningsvis en inspirationskälla för studien.Metod: Studien, som är en diskursanalys, har en kvalitativ inriktning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om, och i så fall hur, gymnasielärare i svenskämnet arbetar med läsning av skönlitterära texter som en källa till kunskap i undervisningen, samt vilka metoder som används under och efter litteraturläsning. Undersökningen grundar sig på teorier kring skönlitteraturens möjligheter att fungera som en kunskapskälla, och olika teorier kring vilka metoder som lämpligen kan användas i litteraturundervisningen. För att uppnå syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med sju svensklärare på gymnasieskolor i en medelstor kommun i södra Sverige. Utifrån intervjumaterialet framkom det att lärarnas attityder till skönlitteratur som en kunskapskälla och deras bakomliggande tankar till undervisningens utformning sammanföll väl med de teorier som lyfts fram i uppsatsen. Enligt dessa teorier är det viktigt att elevers erfarenheter och åsikter inkluderas vid tolkning av skönlitterära texter och det viktiga är att lära genom skönlitteraturen snarare än om skönlitteraturen.

SAMMANFATTNINGBakgrund: I det sjukgymnastiska yrket ingår det viktiga arbetet med att formulera relevanta mål för rehabilitering. Målsättningen ger en riktning för sjukgymnast och patient att sträva efter och kan enligt forskning leda till bättre rehabiliteringsresultat. Tillvägagångssättet för att ta fram mål och målsättningar varierar och det finns flera faktorer att ta hänsyn till i målsättningsprocessen. Sjukgymnastprogrammet på Mälardalens högskola (MDH) utformar mål utifrån ett beteendemedicinskt perspektiv där målen operationaliseras.Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur sjukgymnaster på en universitetsansluten klinik i Bangkok tillämpar och resonerar kring mål och målsättning i patientarbetet.Metod: Studien var en kvalitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv design som utfördes genom semistrukturerade intervjuer med åtta informanter. Meningskoncentrering och meningstolkning användes för att analysera intervjuerna.Resultat och slutsats: Sjukgymnasterna arbetar med mål och målsättningar på den universitetsanslutna kliniken i Bangkok.

Den här C-uppsatsen utforskar möjligheterna att utforma applikationer till interaktiva plattformar som lär barn att lösa abstrakta problem och samtidigt är användbara för lärare i skolmiljö. Uppsatsen presenterar olika teorier och använder sedan det insamlade materialet som utgångspunkt för att testa om och hur dessa teorier kan tillämpas i ett specifikt fall. Resultatet sammanställs i form av en prototyp som testas på en klass förstaårselever i Stockholm..

Den här C-uppsatsen utforskar möjligheterna att utforma applikationer till interaktiva plattformar som lär barn att lösa abstrakta problem och samtidigt är användbara för lärare i skolmiljö. Uppsatsen presenterar olika teorier och använder sedan det insamlade materialet som utgångspunkt för att testa om och hur dessa teorier kan tillämpas i ett specifikt fall. Resultatet sammanställs i form av en prototyp som testas på en klass förstaårselever i Stockholm..

Den här C-uppsatsen utforskar möjligheterna att utforma applikationer till interaktiva plattformar som lär barn att lösa abstrakta problem och samtidigt är användbara för lärare i skolmiljö. Uppsatsen presenterar olika teorier och använder sedan det insamlade materialet som utgångspunkt för att testa om och hur dessa teorier kan tillämpas i ett specifikt fall. Resultatet sammanställs i form av en prototyp som testas på en klass förstaårselever i Stockholm..

I denna rapport beskriver jag hur jag tagit mig an ett rumslig informationsproblem som grundar sig i personer med demenssjukdoms mentala fo?rma?ga att orientera sig. Min bakgrund som undersko?terska i kombination med min kunskap i hur rum pa?verkar ma?nniskans beteende go?r att jag reagerat pa? de miljo?er da?r dessa personer vistas. Studien a?r genomfo?rd pa? Marielunds a?ldreboende och seniorboende i Eskilstuna kommun och syftar till att fra?mja de boendes sja?lvsta?ndighet.Resultatet visar arkitekturens komplexitet och observationen av boendet avslo?jar en ma?ngd rumsliga hinder som pa?verkar orienterbarheten negativt fo?r personer med demenssjukdom.

Syftet med studien är att beskriva svårigheter i det dagliga livets aktiviteter för personer med fibromyalgi, samt vilka strategier som används för att hantera svårigheterna. Använd metod är en litteraturöversikt av 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat visar att personer med fibromyalgi påverkas av fysiska, kognitiva och emotionella svårigheter samt sömnsvårigheter vilket starkt påverkar förmåga att utföra dagliga aktiviteter som att ta hand om sig själv och hushåll, att arbeta och att engagera sig i fritid och socialt liv. De fysiska svårigheterna påverkar förmågan att anstränga sig, att vara inaktiv, att planera dagarna och att utföra monotona uppgifter. De kognitiva svårigheterna består av minnes- och koncentrationssvårigheter samt försämrad kommunikations- och reaktionsförmåga.

Den här C-uppsatsen utforskar möjligheterna att utforma applikationer till interaktiva plattformar som lär barn att lösa abstrakta problem och samtidigt är användbara för lärare i skolmiljö. Uppsatsen presenterar olika teorier och använder sedan det insamlade materialet som utgångspunkt för att testa om och hur dessa teorier kan tillämpas i ett specifikt fall. Resultatet sammanställs i form av en prototyp som testas på en klass förstaårselever i Stockholm..