Stroke är tredje största dödsorsaken i Sverige. De flesta som insjuknar i stroke är äldre, men inte mindre än 20 procent är människor i yrkesverksam ålder. Att drabbas av stroke innebär både fysiska och kognitiva begränsningar. Insjuknar man i yrkesverksam ålder innebär det en stor livsomställning eftersom dessa patienter ofta har familj och är mitt i yrkeslivet. För att få en djupare förförståelse och på så sätt lättare kunna ge individuell omvårdnad var syftet att belysa hur det är att leva med stroke i yrkesverksam ålder.

Diabetes är en kronisk och progressiv sjukdom som medför ett stort folkhälsoproblem världen över. För att kunna hantera sjukdomen krävs en individuell anpassningsförmåga där utbildning inom egenvård är en viktig del för att upprätthålla en god livskvalitet. Att implementera egenvården i det dagliga livet är en individuell process där personen själv får möjlighet till att hitta individuella lösningar för att hantera sin sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka personers upplevelser av egenvård vid diabetes. Totalt analyserades 12 artiklar med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.

Studien är genomförd inom ramen för ett större pågående longitudinellt forskningsprojekt om teamarbete inom Lean Production i fordonsindustrin. Syftet är att studera sambanden mellan arbetets utformning, samspel inom team och samspelets betydelse för teamets proaktiva beteende. Resultatet  baserades på en tidigare genomförd enkätundersökning (N=352) och chefernas bedömning av teamets proaktiva beteende. Korrelationsanalyser visade att starkast signifikanta samband fanns det mellan arbetets komplexitet i inte standardiserade arbetsuppgifter i team och chefernas skattning av teamens proaktiva beteende. Multipel Regression visade signifikant samband mellan chefernas bedömning av teamens proaktiva beteende och teamens kognitiva process att skapa samsyn om arbetet med arbetets komplexitet i inte standardiserade arbetsuppgifter i team.

Syftet med studien är att utreda sambandet mellan kultur, kognitiva självscheman och kommunikativt beteende samt att undersöka hur befintliga processinriktade kommunikationsmodeller hanterar kommunikation mellan individer från olika kulturer. Den kulturella variation som studeras är individualism-kollektivism och studien avser kommunikation mellan två individer där den ena kommunikationsparten kommer från en individualistisk kultur och den andra från en kollektivistisk kultur.Studien visar att kultur och självscheman ömsesidigt påverkar varandra och att såväl den kulturella bakgrunden som självschemana påverkar det kommunikativa beteendet. Två kulturspecifika kommunikationsstilar, högkontextkommunikation och lågkontextkommunikation, definieras. De båda kommunikationsstilarna används sedan som underlag i analysen av Shannon och Weavers, Schramms och Newcombs kommunikationsmodeller. Shannon och Weavers modell och Schramms första modell visar sig vara alltför linjära, utan utrymme för feedback medan Schramms tredje modell illustrerar kommunikationen som en loop av delad information.

I Sverige finns det inga säkra siffror på hur ofta ett missfall inträffar, men undersökningar visar att hälften av alla graviditeter slutar med ett missfall. Missfall inträffar vanligast mellan vecka 9 ? 11. Några orsaker till varför kvinnan kan få missfall är kromosomfel, hormonella orsaker, systemsjukdomar, defekter i immunförsvaret, missbildningar i livmodern eller infektioner. Studiens syfte var att belysa kvinnors behov att socialt stöd och dess effekter efter missfall.

Sammanfattning: Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeutens roll viddemensutredningar. Inklusionskriterierna för deltagarna varyrkesverksamma legitimerade arbetsterapeuter som arbetar meddemensutredning. Deltagarna valdes genom ett ändamålsenligt urval ochäven ett snöbollurval tillämpades. De sex arbetsterapeuterna som deltog istudien var verksamma inom primärvård, slutenvård och öppenvård påminnesmottagning. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuermed stöd av en intervjuguide.

Kontakturtikaria är en typ I reaktion medan kontaktallergiskt eksem är en typ IV reaktion. Detta gör att det teoretiskt är svårt att förklara det samband mellan kontakturtikaria och eksem som ibland beskrives i kliniken av patienter och läkare. Frågan blir aktuell tex hos vuxna atopiker med kontakturtikaria som i sitt arbete ständigt kommer i kontakt med allergenet men som inte har slemhinnesymtom eller andra typ I reaktioner pga sitt allergen (jfr bagarsnuva), att ge dessa patienter rekommendationen att på grund av sin kontakturtikaria sluta på sin arbetsplats är svårt. Syftet med studien var att utveckla en metod för att undersöka om det finns ett samband mellan kontakturtikaria(typ I reaktion) och eksem(typ IV) reaktion. Vi jämförde patienter med atopi och kontakturtikaria (mot mjöl) med patienter med enbart atopi, dels med epikutantestning dels med användartest, ROAT, med mjöl och placebo (maizena).

Tron på den egna förmågan (self-efficacy) och upplevelsen av kontroll (locus of control) påverkar människors agerande och bedömningar av sina möjligheter. Syftet med undersökningen var att öka förståelsen för hur studenter från psykologlinjen i Stockholms Universitet bedömde sina chanser att få ett arbete direkt efter utbildningen. Fyra studenter deltog i undersökningen och data samlades genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Resultatet visade att möjligheterna till att få arbete efter examen ansågs vara goda men att den praktiska tjänstgöringen för psykologer, PTP, sågs som en flaskhals. Erfarenhet, kontakter, ålder, kön och utbildningsinriktning ansågs kunna påverka möjligheterna till att få en PTP-tjänst och påverkade också deltagarnas bedömning av sina chanser.

Jina Mahsa Aminis d?d har uppm?rksammats ?ver hela v?rlden d?r omfattande manifestationer och reaktioner i den politiska v?rlden har n?lat fast kvinnors r?ttigheter p? den politiska tavlan. Denna studie unders?ker betydelsen av den feministiska protestr?relsen i Iran f?r svensk-iranska kvinnor genom att titta p? den komplexa fr?gan om kulturell identitet och dess p?verkan. Studien visar att kvinnornas erfarenheter av patriarkala strukturer och kulturella normer spelar en betydande roll i deras inst?llning till f?r?ndring och hur de f?rh?ller sig till sin kulturella identitet.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur användare påverkas av gränssnittsagenter vars personlighet inte passar ihop med det visuella intryck de ger. Gränssnittsagenterna bestod i den här studien av en räv och en höna och de har testats på användare i ett deklarationssammanhang. Personligheten uttrycktes genom vad agenterna sade, och detta visades på datorskärmen i form av text i pratbubblor. Agenterna har manipulerats så att de vid hälften av betingelserna fått byta personlighet med varandra, alltså att hönan har presenterats med rävens personlighet och tvärt om. En kontrollgrupp har genomfört uppgiften utan att någon agent varit närvarande på skärmen.

Syftet med studien var att undersöka patientupplevelsen vid behandling med sömnapnéskena hos patienter med diagnosen obstruktiv sömnapné utförda i allmän tandvårdspraxis. Studien genomfördes som en tvärsnittsundersökning i en av de större regionerna i Sverige, region Skåne. Undersökningen var retrospektiv i sin design och bestod av en enkät sänd till de patienter med en verifierad obstruktiv sömnapné som fått sin odontologiska behandling som ett led i sjukdomsbehandling. Behandlingen skulle ha pågått minst 6 månader. Enkäten skickades ut till 1148 patienter, varav 738 svarade (64 %).

Denna studie syftade till att synliggöra de könskonstruktioner som etablerades, överträddes eller upprätthölls på en förskola i Uppsala. Barn mellan 3 och 5 år samt förskolans pedagoger observerades för att vi skulle kunna besvara vår frågeställning: Vilka genuskonstruktioner skapas i interaktionen mellan barn-pedagog och barn-barn i den fria leken? Kan interaktionen sägas återskapa eller dekonstruera traditionella könsroller? Vi observerade vid ett flertal lektillfällen hur både barn och pedagoger genom sin interaktion med varandra upprätthöll traditionella könsroller eller genusmönster. Vi fann att leksaker förde med sig olika begränsningar och att dessa kan sägas representera stereotypt feminina eller maskulina egenskaper. Barns lek konstruerades vid vissa tillfällen kring genus som särskiljande egenskap, till exempel de tillfällen då barnen lekte i olika lag.

I kemi måste elever ofta balansera reaktionsformler. Under århundradenas lopp har det utvecklats olika modeller inom området reduktions- och oxidationsreaktioner och på gymnasiet idag används framförallt två metoder för balansering av dessa reaktioner, elektronövergångsmetoden och oxidationstalsmetoden.Syftet med denna studie var att undersöka om det förekommer några missuppfattningar eller svårigheter hos elever gällande elektronövergångsmetoden och oxidationstalsmetoden, samt att få en uppfattning om hur vanligt förekommande eventuella missuppfattningar är. Till hjälp användes ett frågeformulär med uppgifter av öppen karaktär där eleverna skulle balansera olika redoxreaktioner, samt besvara frågor som har med de två metoderna att göra. Elevernas svar kategoriserades och frekvensen räknades fram för varje svarskategori. Denna studie har alltså både kvalitativa och kvantitativa inslag.Resultatet visar att elever föredrar att använda oxidationstalsmetoden framför elektronövergångsmetoden, när de får chansen att välja.

Kreativitet är resultatet av personliga egenskaper, kognitiva förmågor och sociala miljöer. Studiens syftet var att undersöka hur kreativitet är relaterat till självkänsla, ålder och genus hos gymnasieungdomar. 111 deltagare varav 77 flickor, 17-21 år deltog. Ett tredelat test användes med frågor om fritidsaktiviteter (aktivitet), ett självkänslatest (?Jag tycker jag är?) samt ett kreativitetstest (Unusual Uses test).

Barn associerar invasiva ingrepp som till exempel nålstick med stress; smärta och/eller oro. Smärta och rädsla har ett starkt samband genom att smärtan kan göra barnet rädd och rädslan inverkar på smärtan. Att misslyckas med att förebygga eller lindra stickrädsla är skadligt för barn, dels det onödiga lidandet under själva proceduren, dels kan barns minne av smärtsamma upplevelser skapa deras framtida reaktioner på smärtsamma händelser.Syftet var att belysa omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan och föräldrarna kan använda för att förebygga eller lindra barnets rädsla och smärtupplevelse i samband med stick.Forskningsöversikt valdes som metod. Artikelsökning genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Sammanlagt inkluderades 17 artiklar i resultatet.För att få resultatet från de vetenskapliga artiklarna överskådligt delades omvårdnadsåtgärderna in i tre rubriker: beteende hos föräldrar och sjuksköterskan, distraktion och smärtlindring.Distraktion hade överlag en god effekt likaså topikal smärtlindring.