Visuell radio eller ljudbildspel i radio Àr i stort sett ett outforskat omrÄde. Att det gÄr att göra visuell eller audiovisuell radio rent praktiskt och tekniskt stÄr klart - publiceringsverktygen och tekniska lösningar finns. Det detta arbete problematiserar och diskuterar Àr hur visuell radio skulle kunna utformas och gestaltas bÄde utifrÄn ett produktionsperspektiv och ett mottagarperspektiv. Detta sker genom att titta pÄ mediaföretagens multimediala publiceringar men ocksÄ genom att förstÄ hur deras redaktionerna tÀnker om hur ljud och bild kan samverka. Bland annat intervjuas personer som arbetar pÄ New York Times, Svenska Dagbladet, DuckRabbit och MediaStorm för att fÄ denna inblick.

Denna studie Àr en fallstudie som behandlar telekomföretaget Relacoms arbete med att gÄ frÄn ett affÀrssystem till ett annat. Vi har med hjÀlp av intervjuer och flera enkÀtundersökningar bland personal samt diskussion med företagets ledning erhÄllit relevant fakta. Den planering och de processer som företaget anvÀnts sig av har dokumenterats och analyserat med hjÀlp av teorier hÀmtade frÄn diverse akademiska skrifter inom omrÄdet. Vi avslutar vÄr studie med en slutsats dÀr vi presenterar vÄrt resultat samt en rekommendation till Relacom som behandlar fortsÀttningen av övergÄngsarbetet. VÄrt resultat av Relacoms tillvÀgagÄngssÀtt vid byte av affÀrssystem Àr att ledningen skötte sig vÀl, men vissa kommunikationsbrister uppstod..

Introduktion: Demens Àr övergripande term för flera olika undergrupper av demenssjukdomar med komplicerade kognitiva försÀmringar.Antalet individer med demenssjukdom i vÀrlden förvÀntas öka dramatiskt.En god oral hÀlsa har en stark koppling till god livskvalitet. Med en ökad population Àldre finns ett starkt behov att utbilda vÄrdpersonal och utöka deras kunskap om Àldres munhÀlsa.Syfte: Att beskriva oral hÀlsa hos personer med demenssjukdom.FrÄgestÀllning: Hur ser den orala hÀlsan ut hos personer med demenssjukdom? Metod: Litteraturstudie grundad pÄ vetenskaplig litteratur frÄn 2002-2013.Resultat: Oral hÀlsa pÄverkas av demenssjukdom. I takt med att demenssjukdomen progredierar sker en gradvis försÀmring av den orala hÀlsan. Studier har visat att demenssjuka har hög plackförekomst, hög förekomst av kron- och rotkaries, försÀmrat parodontalt status samt protesrelaterade patogena tillstÄnd.Konklusion: Aktuell litteratur har visat att dementa har ett stort omvÄrdnadsbehov gÀllande sin orala hÀlsa..

Ett företags varumÀrke kan utgöra en avgörande konkurrensfördel och vara en viktig tillgÄng för företaget. Mycket fokus, sÄvÀl inom forskning som i nÀringslivet, har traditionellt legat pÄ hur externa kommunikationsverktyg anvÀnds för att bygga och stÀrka varumÀrket. PÄ senare tid har dock personalens, och dÀrmed den interna kommunikationens, betydelse för varumÀrket fÄtt allt större genomslagskraft. De teorier som stÄr till buds pÄ omrÄdet fokuserar frÀmst pÄ idealmodeller för hur interna processer bör hanteras pÄ ett optimalt sÀtt. Författarna till denna uppsats ifrÄgasÀtter hur dessa modeller fungerar i en verklig kontext, i en organisation.

Jag har i min uppsats analyserat romanen The Blindfold av Siri Hustvedt ur ett identitetsperspektiv med kroppen och dess olika tecken som utgÄngspunkt. Verkets centrala tema kretsar kring frÄgor om identitetens grundvalar och hur dessa kan förÀndras med kroppen och berÀttandet som verktyg. Jag visar i min uppsats att de medvetna och omedvetna signaler eller tecken kroppen ger ifrÄn sig fÄr betydelse för hur identiteten formas. Analysen innefattar teorier kring identitetsbildning- och processer, begreppet kroppsliga tecken samt Judith Butlers teorier kring performativitet och genusidentitet och Gérard Genettes modell för narratologisk analys..

DÄ befolkningen blir allt Àldre ökar andelen personer som drabbas av demenssjukdom. Att drabbas av demens innebÀr att kognitiva funktioner försÀmras. Kommunikationsproblem och problem med daglig livsföring, personlighetsförÀndringar, brister i empatisk förmÄga och svÄrigheter att kontrollera kÀnslor kÀnnetecknar sjukdomsbilden. Det Àr av betydelse att finna icke-farmakologiska behandlingar dÄ medicinering inte ger önskat resultat. Syftet med denna litteraturstudie var att fÄ ökad kunskap om hur musik pÄverkar personer med demenssjukdom.

Trots en hög andel unga med psykosomatiska besvÀr visar statistiken Àven att ungdomar generellt upplever sig ha en god psykisk hÀlsa, ett gott humör, god sjÀlvkÀnsla och en god framtidstro. Denna studie fokuserar pÄ att utforska hur varaktiga mönster av stresshanteringsstrategier hos ungdomar kan relateras till deras subjektivt upplevda vÀlbefinnande i termer av affektiva tillstÄnd och kognitiva bedömningar av livstillfredsstÀllelse. En enkÀtundersökning genomfördes med 104 deltagare, varav 80 kvinnor, i Äldrarna 15 till 19 Är. MÀtinstrument som anvÀndes var svenska versioner av COPE Inventory, Positive and Negative Affect Schedule och Satisfaction With Life Scale. Resultatet visade att emotionsfokuserade copingstrategier i högre grad Àn respektive problemfokuserade strategier predicerade vÀlbefinnande, vilket skiljer sig frÄn tidigare resultat dÀr de senare stÄtt för detta samband frÀmst i studier med vuxna.

Abstract: The purpose of this study was to examine the process of overtraining syndrome as a part of development in sports and careers. It is based on theories about overtraining syndrome and athlete career transitions. The intention was to find patterns that illustrate critical factors in the athlete career for overtraining syndrome to occur, but also for preventing overtraining syndrome to emerge and for rehabilitation.The Informant was a 19 years old man who had completed his studies at a Swedish sports-?gymnasium?. Two semi structured interviews were made, the second as a following up interview.

Syftet med vÄr studie var att frÄn elever i skolÄr 5 och dess pedagoger, fÄ en beskrivning av hur den fysiska aktiviteten ter sig i klassrummet. Bakgrundstanken var att fysisk aktivitet pÄverkar vÄr kropp fysiskt och psykiskt vilket kan ha ett samband med skolprestationerna. Om fysisk aktivitet har en gynnsam effekt pÄ elevens kognitiva utveckling, hur praktiseras dÄ denna i klassrummet i de högre Äldrarna? UtifrÄn vÄrt syfte att fÄ en aktivitetsbeskrivning och Äsikter om denna frÄn nÄgra pedagoger och deras elever, valde vi att intervjua pedagogerna och utföra en enkÀtundersökning bland eleverna.Det huvudsakliga resultatet visar att pedagogerna inte planerar undervisningen med tanke pÄ elevernas rörelsebehov men att deras arbetssÀtt ibland ÀndÄ medför viss fysisk aktivitet som genom förflyttningar. Eleverna önskar mer fysisk aktivitet och mÄnga av eleverna tycker inte att deras behov tillfredsstÀlls.

Introduktion: NÀr en person drabbas av demens börjar den kognitiva förmÄgan att svikta. Detta leder till att kommunikationsförmÄgan kan bli försÀmrad vilket kan skapa missförstÄnd i omvÄrdnaden. Som sjuksköterska Àr det viktigt att ha kunskap om sjukdomen samt hur en konversation med en person som har demens ska genomföras för att missförstÄnd inte ska uppstÄ. Syfte: Beskriva olika kommunikationsformer för personer med demens. Metod: Litteraturstudien var grundad pÄ vetenskapliga artiklar.

Sammanfattning Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur ett antal barn samspelar nÀr de stÀlldes inför ett problem. Barnen i studien videoinspelades nÀr de arbetade med ett tangrampussel under fem minuter. VÄrt syfte var att undersöka vilka faktorer som pÄverkar barnens förmÄga att lösa uppgiften. Vi analyserade dÀrefter grupperna i ett större perspektiv utifrÄn deras samspel och resultat av uppgiften. Vi utgick ifrÄn följande lÀrandeteorier, behavioristiska teorier, förmedlingspedagogik, kognitiva teorier, konstruktivistiskt perspektiv och sociokulturella teorier.

Detta examensarbete har utförts pÄ Scanias forskning och utvecklingsavdelning, i Söder-tÀlje, under hösten 2007. Dess huvudsakliga syfte Àr att kartlÀgga och visualisera arbets-processen hos avdelningen som utvecklar styrsystem för drivlinan, alltsÄ motor och vÀx-ellÄda. Anledningen till att en visualisering skulle tas fram var för att skapa en helhetsbild över arbetet att ha som utgÄngspunkt för fortsatta diskussioner om processen samt för-bÀttringar av den. Denna bild blir Àven ett sÀtt att samla det organisatoriska lÀrandet och underlÀtta kunskapsöverföring.KartlÀggningen har skett genom intervjuer med cheferna pÄ avdelningen samt genom en workshop. Information som erhölls under dessa tillfÀllen sammanstÀlldes till en nulÀgesbeskrivning av avdelningens arbete.

Inom ambulanssjukvÄrden utsÀtts personalen dagligen för olika stressmoment och detta kan leda till att ambulanssjuksköterskor drabbas av posttraumatiskt stress syndrom. Flera olika stressfaktorer pÄverkar arbetet och dÀrmed den enskilde ambulanssjuksköterskans psykiska och fysiska hÀlsa. Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa yrkesrelaterade stressfaktorer inom ambulanssjukvÄrden och vilka copingstrategier som ambulanssjuksköterskan anvÀnder sig av i sitt dagliga arbete. Studien har en deskriptiv design och genomfördes som en litteraturstudie. Vi har anvÀnt oss av tre olika databaser, PsycINFO, PubMed och CINAHL.

Syftet med min studie Àr att undersöka och beskriva pedagogers uppfattningar om lekarbete och barns utveckling efter deras lekarbete i förskolan. Att följa nÄgra barn som fÄr lekarbete och genom pedagogerna runt barnen se om de tycker att det sker en utveckling hos barnen under och efter genomfört lekarbete. Jag intervjuade fem förskollÀrare och en barnskötare genom att anvÀnda mig av halvstrukturerade intervjuer, indirekt har observationer varit en del av undersökningen eftersom deltagarna ombads observera barnen före intervjuerna. Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att pedagogerna sÄg att barnens sjÀlvkÀnsla, deras sociala förmÄga och deras sprÄkliga och kognitiva utveckling ökade. Men de konstaterade framförallt att barnens sjÀlvkÀnsla och sjÀlvförtroende pÄverkades mest av lekarbetet. Lekarbete Àr oftast en bland flera ÄtgÀrder i barnets ÄtgÀrdsprogram.

Stroke innebÀr ofta fysiska, kognitiva och beteendemÀssiga funktionsnedsÀttningar som pÄverkar bÄde den drabbade och dennes familj. TonÄringar, speciellt flickor, anses ha störst risk att utveckla emotionella problem nÀr förÀldern blivit sjuk. FörÀlderns stöd till barnet Àr vÀsentligt men Àven sjukvÄrdspersonalens. I denna studie undersöktes hur barn uppmÀrksammas till strokedrabbade förÀldrar samt vilket stöd som erbjuds. Fem överlÀkare och fem sjuksköterskor pÄ en neurologisk rehabiliteringsklinik i Mellansverige intervjuades.