För att förstÄ hur jorden fungerar anser författarna att det krÀvs en helhetssyn och ett systemtÀnkande. För att detta ska kunna uppnÄs mÄste eleverna bl.a. ha en grundlÀggande begreppsuppfattning avseende de landskapsbildande processerna. VÄr egen erfarenhet Àr att geologi, som vi i denna undersökning kallar de landskapsformande processerna, Àr ett mycket eftersatt Àmne i skolan. Geologi Àr ett grundlÀggande Àmne som förklarar mÄnga av jordens fenomen.

Författarna kontaktade AGO AB i december 2007 rörande en förfrÄgan om ett examensarbete vid KTH Design och produktframtagning. Företaget hade en önskan om att se över sitt miljö-arbete och förÀndra rutiner och processer för att utvecklas mot ett mer miljövÀnligt företag.Syftet med examensarbetet var att ta fram en miljöstrategi för AGO AB, ett profilprodukt-företag i Stockholm. Den framtagna miljöstrategin behandlar alla delar av AGO:s verksamhet, frÄn ledningsbeslut till dagliga rutiner pÄ kontoret. Under examensarbetet undersöktes sÄledes hur AGO:s verksamhet kan förÀndras för att ge en minskad miljöbelastning.Initialt genomfördes en omfattande informationsinsamling kring Àmnet miljö för att ge för-fattarna en teoretisk referensram att utgÄ ifrÄn vid granskningen av AGO:s processer utifrÄn deras miljöpÄverkan. Observationer pÄ AGO:s huvudkontor gav författarna kunskap om det dagliga arbetet.Arbetet delades in i tre faser.

Att bli utbrÀnd Àr nÄgot som drabbar allt fler i vÄrt samhÀlle. Mitt syfte med studien, har varit att se vilka processer i organisationerna som kan leda till att de som arbetar dÀr blir sjuka.För att kunna göra detta, har jag med en induktivansats gjort en kvalitativ empirisk undersökning med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Jag har intervjuat fem stycken som har diagnosen utbrÀnd och bett dem berÀtta vad de upplevt i sina organisationer.Jag har sedan försökt förklara resultatet av undersökningen och efter det gjort en analys- och diskussionsdel, dÀr jag tar upp konsekvenserna av de processer som mina intervjuade tog upp.Resultatet av undersökningen pekar pÄ att det Àr extra viktigt att ha tydliga syften med organisationen nÀr man har styrning genom kultur. Detta blir Ànnu viktigare om man samtidigt har en sÄ flexibel struktur, som organiska strukturer innebÀr. MÄnga organisationer har dolda syften och dÀrmed dubbla budskap.Mycket i min undersökning tyder pÄ att individen och gruppen sjÀlv styr sitt arbete utifrÄn en egen kvalitetssyn, som Àr svÄr att fÄ gemensam i organisationen.

I dagens samhÀlle befinner sig alla företag i en mycket konkurrensutsatt miljö, detta harmedfört att kundfokus ökat i alla företag som vill överleva pÄ marknaden. För att bli mereffektiva och fÄ en helhetsbild över det vÀrdeskapande flödet har företag börjat skapaprocessorienterade verksamheter. Med en processorienterad verksamhet ligger fokus pÄslutkunden, dennes krav, behov och önskemÄl. Med detta fokus aktualiseras behovet av attförstÄ att alla kunder Àr inte viktiga kunder och behovet av kategorisering skapas för attkunna differentiera kundservice av olika slag.MÄnga företag idag har problem med sin kundhantering, sÄ Àven fallföretaget GetingeSverige AB. De har ingen gemensam bild av vad en kund Àr och inte heller nÄgrastandardiserade processer för hur arbetet med kunder skall se ut.Det övergripande syftet med uppsatsen Àr att visa pÄ hur standardiserade processer kringkunderna skall kunna skapas samt hur kriterier för en bra kundkategorisering kan tas fram.För att illustrera detta kommer arbetet att utföras pÄ ett fallföretag, Getinge Sverige AB.Arbetet skall ge dem ett förslag pÄ en gemensam bild av vad en kund Àr samt skapastandardiserade processer för hur arbetet med kunder skall se ut.

Att designa en generell och utbyggbar mjukvara Àr inte enkelt, dÄ det krÀvs en bred kompetens inom mÄnga olika omrÄden. Vi belyser i detta arbete en del av problematiken kring design. UtgÄngspunkten Àr ett praktikfall vars mÄlmiljö rör processer och integrationer. Huvudfokus ligger pÄ designmönster, men Àven en bredare genomgÄng av Àmnen sÄ som utvecklingsmetodik, Service Oriented Architecture (SOA), Web Services (WS) och utvecklingsmiljöer presenteras. Arbetet bedrivs i enlighet med riktlinjer frÄn Rational Unified Process (RUP) och slutprodukten Àr en checklista pÄ tre punkter.

Undersökningen har gett mig en bÀttre förstÄelse av begreppet motivation som Àr definierat pÄ mÄnga olika sÀtt och anvÀnds i olika teorier och diskussioner. Enligt Imsen (2000) kan motivation komma frÄn inre eller yttre krafter. Skolverket (2003) framhÄller att motivation Àr ett komplext begrepp som bestÄr av den kognitiva processen, elevernas kÀnslor och de kulturella förhÄllanden som eleverna befinner sig i. UtifrÄn min egen erfarenhet och olika vetenskapliga teorier, som jag har lÀst, har jag fÄtt min uppfattning om motivation. Enligt min uppfattning innebÀr motivation en rad olika aktiviteter, dÀr lÀraren behöver forma arbetsklimat, starka undervisningsbetingelser, stödja elever individuellt och i gruppen samt uppmuntra engagemang.Undersökningen har gett mig en bÀttre förstÄelse av begreppet motivation som Àr definierat pÄ mÄnga olika sÀtt och anvÀnds i olika teorier och diskussioner.

Detta examensarbete Àr en del i högskoleingenjörsutbildningen vid linneuniversitetet i VÀxjö. Arbetet Àr utfört pÄ Ackurat Industriplast AB i Lammhult. Syftet med arbetet Àr att ta fram samt utveckla fyra av kravelementen i Production Part Approval Process (PPAP) dokumentationen. Kravelementen vilka ingÄr inom ramen för detta arbete Àr flödesschema, process FMEA, styrplan samt kontrollinstruktioner.Ackurat har kunder inom fordonsindustrin, dessa kunder stÀller höga krav pÄ kvalitén hos produkterna frÄn sina leverantörer. Denna kvalitetssÀkring sker dels genom att leverantören skall följa krav ur ISO/ TS 16949 standarden dÀr PPAP Àr en del av kvalitetssÀkringen.

En utmÀrkande egenskap hos nÀstintill all dagens teknik Àr att den innehar funktioner med syfte att utöka och stödja mÀnniskans kognitiva förmÄgor. Det kan vara funktioner som stödjer vÄrt minne, som styr vÄr uppmÀrksamhet eller hjÀlper oss att planera och organisera aktiviteter. I Sverige har det blivit allt vanligare att teknologi i form av smartphones, surfplattor och datorer anvÀnds pÄ ett utbrett sÀtt i elevernas skolgÄng. Enligt tidigare forskning Àr dÀremot lÀrarnas inre förestÀllningar och attityder gentemot teknologin en avgörande faktor för huruvida lÀrarna i slutÀndan vÀljer att integrera teknologin i sin undervisning, och pÄ vilket sÀtt som de vÀljer att göra detta. Den aktuella studiens syfte var att undersöka lÀrarnas förestÀllningar och attityder gentemot fem kognitiva funktioner som finns i teknologiska enheter som smartphones och surfplattor.

FrÄgan som stÀlldes i denna studie var hur det kommunikativa ledarskapet pÄverkar utvecklingsprocesser pÄ X-organisationen . Tidigare forskning inom Àmnet fokuserar pÄ beteendet hos ledaren, som till exempel egenskaper som ansvarskÀnsla och sjÀlvtillit. Denna studie mer Àr inriktad pÄ de organisatoriska förutsÀttningarna, som kommunikationsstrukturer, socialtsamspel och förstÄelse av den roll individen har i den organisatoriska helheten.   Studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer med fem chefer i organisationen och fokuserar pÄ organisationens strukturer, processer, sociala interaktion samt omvÀrldsrelationer. För att svara pÄ frÄgan har en modifiering av Hamrefors verksamhetsmodell anvÀnts som dessutom utökats med variablerna transparens, samordnande logik, kunskapsöverföring samt möjliggörande av arbetssÀtt. Undersökningen visar att det finns brister i den samordnande logiken frÀmst i strukturer och processer, detta frÀmst pÄ grund av att organisationen Àr relativt nybildad samt att den Àr decentraliserad.

I förevarande framstÀllning har behandlats den rÀttsliga hanteringen av barns utsagor i mÄl om sexualbrott, dÀr en studie av domstols bedömning av tillförlitligheten i barns vittnesmÄl lÄtit företas mot bakgrund av den rÀttsliga apparatens hantering av barnets berÀttelse i ett initialt skede av rÀttsprocessen. I mÄl om sexuella övergrepp mot barn utgÄr en vÀrdering av de bevis som finns att tillgÄ ? det vill sÀga barnets utsaga allena ? inte sÀllan frÄn den vuxnes förmÄga att förstÄ och kommunicera. Det av brott drabbade barnet riskerar dÀrmed att försÀttas i ett svÄrt underlÀge gentemot den vuxne, dÄ rÀttsprocessuella krav utformade i en vuxensfÀr kan leda till uppkomsten av icke ovÀsentliga brister i barns uttalanden. Följaktligen har ansetts av avsevÀrd vikt att tillstÄ att barnets position i rÀttssystemet Àr svag och ? vid förekomsten av en partsrelaterad ojÀmlikhet i processen ? bör kompenseras med en ambition om att bÀttre söka anpassa den rÀttsliga processen till barns sÀrskilda behov.

Sveriges landsting har börjat införa nya kliniska informationssystem som komplement till sina elektroniska patientjournaler. MÄlet Àr att kunna förnya och effektivisera existerande system och processer, sÀnka sjukvÄrdkostnader samt öka patientsÀkerhet och kvalité i vÄrden.Trots betydande investeringar i nya kliniska informationssystem har inga övertygande bevis kunnat presenteras för systemens övergripande effekter i organisationen. Ny forskning anser att detta huvudsakligen beror pÄ en trög anvÀndning av nya informationssystem som varken Àr kompatibla eller lÀtt att anvÀnda, samt att verksamhetsomrÄdena inte har lyckats Äteranpassa sina kliniska processer till det nya systemet. Denna fallstudie har genomförts hos verksamhetsomrÄdet för Thoraxkirurgi och Anestesi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Studien redogör för den medvetenhet projektledning och organisation har kring riskindikatorer och dess effekter vid införseln av ett kliniskt informationssystem. Aktuella risksamband visar att implementationen kommer leda till en trög anvÀndning av systemet pÄ grund av att man inte lyckats Äteranpassa verksamhetens kliniska processer till det nya systemet.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) har mest evidens vid social fobi, och pÄ senare Är har Àven guidad sjÀlvhjÀlp baserad pÄ KBT visat goda resultat. Acceptance and commitment therapy (ACT) Àr en del av den tredje vÄgens KBT och har visat lovande resultat vid Ängestsyndrom. FöretrÀdare för ACT har varnat för riskerna med tekniker för att utmana negativa automatiska tankar. Studien syftar till att med en single case experimentell design med multipel baslinje (N=9) studera effekterna av kognitiv omstrukturering (KO) och kognitiv defusion (KD) i form av guidad sjÀlvhjÀlp pÄ social Ängest, socialt undvikande, psykologisk flexibilitet, defusion, samt frekvens av och trovÀrdighet hos negativa automatiska tankar. Resultaten visade att KO och KD inte enbart pÄverkade de processer som teorierna predicerar utan Àven den andra behandlingens processer..

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur verksamma förskollÀrare tolkar denaturvetenskapliga delarna i den reviderade lÀroplanen. Speciellt fokus ligger pÄ begreppen?kemiska processer? och ?fysikaliska fenomen?. Studien har Àven för avsikt att utreda omförskollÀrare kÀnner sig förtrogna med det naturvetenskapliga innehÄllet i uppdraget. För attundersöka syftet har 11 kvalitativa intervjuer med verksamma förskollÀrare genomförts.Urvalet har gjorts utifrÄn att försöka fÄ sÄ stor spridning pÄ intervjuobjekten som möjligt.Resultatet har redovisats i anslutning till teman som rör frÄgestÀllningarna för studien.De slutsatser som framkommer frÄn resultatet Àr att naturvetenskapen i förskolan kan tolkassom en typ av naturfostran.

VĂ„rterminen 2006.

Denna kvalitativa studie undersöker lÄngvarig effekt (0,5- 1 Är efter avslutad behandling) av KBT-stresshantering i grupp för 12 individer med arbetsrelaterade stressymtom, utförd pÄ Previa, region Stockholm, mottagning: Gullmarsplan, vÄren och hösten 2005. Studiens syfte var att utvÀrdera dessa individers individuella upplevelser och tillÀmpningar av kursens stresshanteringsmetoder, grad av reducering av stressbeteende ett halvÄr respektive ett Är efter kursavslut, samt att ta del av dessa individers erfarenheter av utlösande stressfaktorer i arbetslivet. Studien hade vidare som syfte att undersöka hur stress kan motverkas i arbetslivet pÄ ett tidigt stadium utifrÄn kognitiva och beteendeterapeutiska tillÀmpningsmetoder som beteende- och konsekvensanalys.Studiens resultat visade att utlösande faktorer för stressymtom var för höga krav i arbetet och bristande resurser, brist pÄ anpassad feedback frÄn ledning, omorganisationer och stressande situationer i privatlivet. Respondenterna var genomgÄende nöjda med Previas stresshanteringskurs och upplevde generellt sett att de fÄtt ökad medvetenhet om eget stressbeteende och hur stressen kan minskas utifrÄn alternativa tankar och beteende. De flesta av respondenterna hade inte fortsatt arbeta pÄ egen hand med de stresshanteringsmetoder som ingick i Previas stresshanteringskurs efter kursavslut och efterfrÄgade uppföljning av kursen (som i dag inte erbjuds).