Bakgrund: Vi har under vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) sett att lärare ofta får reda ut konflikter. Elever behöver inte bara skolkunskap då de ska söka arbete i framtiden, utan skolan ska även förbereda dessa elever så att de kan forma meningsfulla och goda liv. Därför är en viktig uppgift för alla som arbetar inom skolan att lära elever handskas med konflikter på bästa sätt. Det är skolans uppdrag att hjälpa eleverna till en trygg och stabil miljö i skolan. I arbetet skriver vi om tre olika kommunikationsteorier; den kognitiva, den sociala och den interaktionistiska teorin.

Syfte: Studiens syfte är att kartlägga och analysera insatser och åtgärder som skrivs in i åt-gärdsprogram för elever som befaras att inte nå de uppställda målen i år 3 och 6 när det gäller läsning och läsförståelse. Den syftar också till att ge en fördjupad bild av hur lärare resonerar kring åtgärder för elever som riskerar att inte nå dessa kunskapskrav Teori och metod: Studiens teoretiska kunskapsansats är det sociokulturella perspektivet. I detta perspektiv förstås allt lärande i samspelet mellan kollektivet och den enskilda individen. Språket har en central roll och genom det kan vi dela erfarenheter och kommunicera kunskap. Synen på lärande handlar om hur man utnyttjar och tillägnar sig kognitiva resurser.

I olika perioder har ämnet våld inom psykiatrin lyfts fram i media, ofta i samband med att ett våldsdåd har begåtts av en ?våldsam psykpatient?. Varken i media eller i den tidigare forskningen är det vanligt att ämnet blir belyst ur ett patientperspektiv. Denna kvalitativa studie försöker fånga ett inifrån-perspektiv och tar sin ansats i att försöka beskriva vad som kan leda fram till att det uppstår konflikt- och våldssituationer på en sluten psykiatrisk avdelning. Studien har genomförts med hjälp av samtal med sju personer med erfarenhet av våld under sin vistelse på en sluten avdelning.

Inom avancerad produktionsindustri använder man sig fortfarande i stor utsträckning av manuell provning för att säkra kvaliteten på de tillverkade produkterna. Detta innebär, förutom att man ofta bara tar stickprov, även en viss fördröjning innan upptäckt av eventuella kvalitetsbrister. Dessutom finns en osäkerhetsfaktor härrörande från den mänskliga faktorn eftersom människans kognitiva förmågor påverkas av dagsform, stressupplevelse, personliga erfarenheter med mera.Examensarbetet har utförts vid Linköpings universitet inom ramen för en magisterutbildning i Ergonomi och MTO (Människa Teknik Organisation). Syftet är att undersöka potentiella vinster vid minskning av den mänskliga faktorn vid övergång från manuell till automatiserad OFP (oförstörande provning). Arbetet består av en litteraturstudie, enkäter till operatörer samt intervjuer med beslutsfattare.Vid detektering, lokalisering, särskiljning, jämförelse och kategorisering spelar perceptionen en stor roll.

Uppsatsens syfte är att utröna hur vägledarna bemöter den potentiella rollen som förändringsagent gällande elevers studie ? och yrkesval. Undersökningen genomfördes via kvalitativa intervjuer med fyra verksamma vägledare i grundskolan. Resultaten visar att vägledarna anser att kön, klass och etnicitet utgör tydliga påverkansfaktorer i studie- och yrkesvalet. Könstillhörigheten är i många avseenden avgörande för valet av gymnasieutbildning och den indikerar även mängden av efterfrågan på vägledning.

En studie om det laborativa materialet i bråkundervisningen utifrån elevernas perspektiv Författare: Ruzica Pajic Syftet med denna studie är att uppnå en djupare förståelse om det laborativa materialets betydelse i skolans matematik. I detta magisterarbete har det undersökts hur barns perspektiv påverkas i årskurs 6 utifrån hur laborativt material används i matematikundervisningen. I tidigare forskning redovisas barns lärande och hur den skildras utifrån kognitiva, kulturhistoriska och sociokulturella perspektiv. Bland dessa perspektiv presenteras och jämförs teoretikerna; Vygotsky och Bruner med varandra. Dessa teoretiker har valts, eftersom de presenterar grunderna för användning av laborativt material i skolan.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur nyanlända elevers språkliga och kulturella erfarenheter av matematik togs tillvara i matematikundervisningen i några förberedelseklasser. Stu-dien avsåg dels att belysa hur deras lärare arbetade med fokus på medvetenhet om språkliga och kulturella skillnader kopplat till matematiklärande. Den avsåg också att undersöka hur eleverna upplevde matematikundervisningen i Sverige. Fyra frågeställningar formulerades. Teori: Den empiriska delen av undersökningen bestod av fallstudier i förberedelseklasser.

Syftet med uppsatsen är att bidra till att öka kunskapen om hur tekniska hjälpmedel kan användas för att underlätta vardagen för vuxna människor med ADHD.  För att åstadkomma detta görs en genomgång av vilka problem som kan föreligga vid ADHD och vilka strukturer och aktörer som finns i samhället för att erbjuda hjälp och stöd som vuxna med ADHD kan ha behov av. Därefter betraktas vilka strategier och metoder som kan vara användbara för att kompensera för de problem ADHD kan innebära och hur teknik, såväl specialtillverkade hjälpmedel som vanliga produkter, kan användas för att kompensera. En översikt görs av hur teknik kan utformas för att bli användbar, såväl generellt som mer specifikt rörande utformning av hjälpmedel. Detta åskådliggörs genom exempel från några svenska hjälpmedelsprojekt följt av en probleminventering där ett antal studiebesök och intervjuer har tjänat som en bakgrund för förståelse av den stora mängd strukturer, aktörer och hjälpmedel som är möjliga men emellanåt svårtillgängliga vägar till hjälp för vuxna med ADHD. De som i slutänden kan avgöra vilken nytta ett hjälpmedel innebär är brukarna själva. Deras upplevelser och erfarenheter är en ovärderlig källa till kunskap.

Syfte ? Studien ämnar utveckla en större förståelse för små- och medelstora företags internationaliseringsprocesser och entreprenörskap över tid, samt vilka entreprenöriella element som kan ligga till grund för en global framgång och konkurrenskraft. Studien undersöker svenska företag inom cleantech-sektorerna solenergi, bioenergi, samt transport i syfte att finna insiktsfulla skillnader mellan sektorerna. Design och metod ? Studien är designad som en kvalitativ undersökning, i syfte att tillvarata rik och insiktsfull förståelse från tolv svenska cleantech-entreprenörer, med intervjudata som samlats in i ett tidigare forskningsprojekt. Den kvalitativa inriktningen karaktäriseras av en ambition att utveckla och använda olika teorier inom det aktuella forskningsområdet, där studiens empiri är styrande. Resultat ? Studiens resultat betonar att de tolv cleantech-entreprenörerna växer olika på internationella marknader och har olika behov, beroende på cleantech-sektor.

I många kommuner finns språkklasser. För att bli mottagen till språkklass krävs någon diagnos inom språkstörning. Aktuell forskning gör gällande att språkstörning sällan är en isolerad funktionsnedsättning. Barnets svårigheter kan förklaras utifrån att språkstörning är den mest framträdande funktionsnedsättningen vid en given tidpunkt eller att språkstörningen är en markör på andra utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar främst i skolålder. Syftet med studien är att få kännedom om beslutsfattares och pedagogers erfarenheter och uppfattningar om begreppet språkstörning och överlappande utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar samt hur detta påverkar kriterier och beslut som ligger till grund för mottagande till språkklass.

ATC (Automatic Train Control; automatisk tågkontroll) är ett säkerhetssystem som automatiskt bromsar ner ett tåg om föraren skulle missa en hastighetsnedsättning eller en stoppsignal. Systemet ger även föraren information om när det är dags att exempelvis sänka hastigheten. Detta genom tonstötar och blinkande siffror på ATC-panelen. Många förare anser dock att det saknas väsentlig information i gränssnittet till ATC-panelen, visar rapporter från Banverket (Kecklund, 2001). Eftersom information som skulle hjälpa föraren att planera körningen framåt i tiden saknas, och föraren därmed ofta väntar på indikationer från systemet, ?kör på pipet?, kan olyckor ske där ATC-övervakningen saknas eller gått ur funktion.

Syfte: Föreliggande studies syfte är att undersöka hur sociokulturella faktorer som språk, identitet och kultur speglar assimilerande, integrerande eller inkluderande perspektiv i valet av undervisningsstoff inom verksamhetsförlagt lärande (VFL) i karriärgrupper inom sfi (svenska för invandrare), val som kan förklara varför sfi-deltagaren lyckas eller inte i sina studier och därmed får inträde eller ej i samhälle och arbetsliv. Teori: I studien förs ett sociokulturellt perspektiv, såsom det framställs av bland andra Vygotsky (1978) och i ett svenskt sammanhang av bl.a. Säljö (2000, 2005) fram. Inom denna teori ser man språket, som ett av alla de medierande redskap eller verktyg som används vid kunskapande. En viktig tanke är att språket aldrig objektivt kan avspegla världen utan att den innebörd man ger ett ord eller yttrande är avhängig kunskap och erfarenheter hos både den som yttrar och den som tolkar budskapet.

Inom arkitektur och samhällsplanering är rummet ett mycket grundläggande och essentiellt begrepp. För att rummet ska utnyttjas och upplevas till fullo av invånare och besökare krävs det att dessa är särskilt utformade efter människan. Det offentliga rummen i staden ska vara tillgängligt för alla oavsett kön, ålder eller etnicitet. Under årens gång har dess användning varierat från nödvändiga aktiviteter till att idag främst bestå av frivilliga och sociala handlingar. En tydlig hierarkisk ordning bland offentliga, halvoffentliga, halvprivata och privata ytor stärker den naturliga kontrollen och stödjer invånarnas medvetande om vilka människor som tillhör platsen.

Bakgrund och problem: Vad den samtida konsten är kan vara svårt att definiera. En definition är att konsten är vad konstvärlden säger är konst. Det finns ett antal idéer om vad konst skall vara, samt kulturpolitiska mål som syftar till att sprida kulturen till allmänheten. Konstnären Lars Vilks menar att det finns en idé inom konstvärlden att det finns en avgörande extern faktor som påverkar konstvärlden. Han menar även att det finns en syn som ser konsten som en institution.

Inom arkitektur och samhällsplanering är rummet ett mycket grundläggande och essentiellt begrepp. För att rummet ska utnyttjas och upplevas till fullo av invånare och besökare krävs det att dessa är särskilt utformade efter människan. Det offentliga rummen i staden ska vara tillgängligt för alla oavsett kön, ålder eller etnicitet. Under årens gång har dess användning varierat från nödvändiga aktiviteter till att idag främst bestå av frivilliga och sociala handlingar. En tydlig hierarkisk ordning bland offentliga, halvoffentliga, halvprivata och privata ytor stärker den naturliga kontrollen och stödjer invånarnas medvetande om vilka människor som tillhör platsen.