Sökresultat:
983 Uppsatser om Kognitiva hjälpmedel - Sida 43 av 66
Notationen i visuella programmeringssprÄk: utveckling utifrÄn ett kognitivt synsÀtt
Vi lever i en vÀrld dÀr mjukvaror spelar en allt större del i vÄrt vardagliga liv. Nya mjukvaror utvecklas stÀndigt, och de blir allt mer omfattande och komplexa. Komplexiteten i dagens mjukvaror gör att stora system inte helt kan förstÄs av en person. Objektorientering, komponenter och högnivÄsprÄk Àr nÄgra av de tekniker som programmerare förlitar sig pÄ för att kunna hantera stora mÀngder av information. Visualiseringar anvÀnds idag i ganska liten utstrÀckning för att förenkla utvecklingsarbetet av mjukvara, vilket Àr konstigt dÄ mÀnniskans hjÀrna Àr starkt visuellt orienterad.
Metoder för lÀsinlÀrning i förskoleklassen
Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka vilka lÀsinlÀrningsmetoder pedagoger anvÀnder för att lÀra barn att lÀsa i förskoleklasser och hur metoderna stöder sig pÄ olika lÀsinlÀrningsteorier. Bakgrund har frÀmst belysts utifrÄn kulturhistoriska och kognitiva teorier. Jag inriktadee mig pÄ att ta reda pÄ varför pedagoger valt att anvÀnda sig av Kiwimetoden och Bornholmsmodellen och hur dessa metoder fungerar i praktiken. NÀr jag undersökte metoderna var jag ocksÄ intresserad av att ta reda pÄ om meningsfullhet och lustfylldhet bejakades i lÀrandet. Dessutom ville jag Àven se om utrymme gavs Ät alla elever att medverka och ta del av undervisningen.
Född i frihet ? Dömd till frihet? : ? En kvalitativ studie om unga vuxnas förhÄllningssÀtt till valfrihet och vÀljande.
Syftet med denna kvalitativa studie Ă€r att undersöka en grupp unga vuxnamĂ€nniskors förhĂ„llningssĂ€tt till dagens ökade valfrihet och vĂ€ljande. Det empiriska materialet bestĂ„r av intervjuer med ungdomar i Ă„ldern 20-24 Ă„r och har analyserats mot bakgrund av resonemang om individualisering, valfrihet och vĂ€ljande förda av A.Giddens, Z.Bauman, U.Beck och B.Schwartz. GĂ€llandehantering av valmöjligheter utgĂ„r arbetet ifrĂ„n teorier om kognitiva dissonans, ontologisk trygghet samt lokus av kontroll. Ăven tidigare forskning om ungdomars förhĂ„llningssĂ€tt till valmöjligheter behandlas. Studiens huvudresultat visar att ungdomarna bl.a.
FunktionsnedsÀttning och idrottsÀmnet - en sjÀlvklar kombination?: IdrottslÀrares syn pÄ inkludering och bedömning av elever med funktionsnedsÀttning
Syftet med studien Àr att belysa och problematisera idrottslÀrares syn pÄ inkludering och bedömning av elever med funktionsnedsÀttning. Studien grundar sig pÄ det sociokulturella perspektivet samt det interaktionistiska perspektivet. Dessa teoretiska ramar innebÀr att samspel och interaktion Àr ett fundament i individens kognitiva utveckling. Kommunikation Àr verktyget för att utveckla sitt eget och andras lÀrande. Studiens resultat analyseras Àven med utgÄngspunkt ur ett kategoriskt och relationellt perspektiv.
Behandlas barn olika? : SmÀrtskattning pÄ barn efter skoliosoperation
Inledning: Postoperativ smÀrta hos barn Àr fortfarande ett problem trots förbÀttrade arbetsrutiner och smÀrtbehandling. SmÀrtskattning pÄ barn och speciellt barn med kognitiva nedsÀttningar krÀver att sjuksköterskorna har kunskap om tillgÀngliga smÀrtskattningsinstrument. PÄ sÄ vis ges alla barn möjlighet att smÀrtskattas.Syfte: Att undersöka hur ofta sjuksköterskor smÀrtskattar barn som opereras för skolios postoperativt.Design: En retrospektiv studie.Metod: Journalgranskningen genomfördes pÄ Universitetssjukhuset i Linköping. Alla barn som under 2008-2009 opererats för Idiopatisk eller NeuromuskulÀr skolios, var mellan 0-18 Är och fanns med i journaldatasystemet inkluderades i studien.Resultat: Barn med Idiopatisk skolios smÀrtskattades oftare Àn barn med NeuromuskulÀr skolios. Barn som inte förstod instruktion smÀrtskattades inte lika ofta som de barn som förstod instruktion.
PÄverkan och störningar : En kvalitativ studie om yttre pÄverkan pÄ trafikledare i störda lÀgen pÄ DLC Hallsberg
Trafikledare arbetar dygnet runt, Äret runt för att planera tÄgtrafiken i Sverige.  De ser till att tÄgen förs fram sÀkert pÄ ett riskfritt sÀtt men Àven att det Àr sÀkert för de som arbetar lÀngs spÄren (Roth m.fl., 1999; Trafikledare, 2012). Det Àr ett komplext arbete med höga krav pÄ trafikledarna. Denna studie undersöker vilka yttre intressenter och faktorer som pÄverkar trafikledarna, pÄ driftledningscentralen i Hallsberg, frÀmst i störda lÀgen. Studien har sin grund i teoriramverket resilience, dÀr man undersöker hur operatörer arbetar under normala förhÄllanden i sÀkerhetskritiska system.
Mindfulness-Based Cognitive Therapy for Depression - MBCT : Litteraturstudie om effekter utifrÄn Christine Padeskys femfaktormodell.
Depressioner Äterkommer ofta och varje ny depressionsepisod ökar risken för en ny beroende pÄ en allt större kÀnslighet för inre och yttre triggers. Mindfulnessbased Cognitive Therapy (MBCT) har utarbetats av Z. Segal, M. Williams och J. Teasdale som en gruppbaserad behandlingmodell för att förebygga Äterinsjuknande kombinerar mindfulnesstekniker och kognitiv terapi (KBT) för depression.
FörÀldrars och assistenters syn pÄ möjlighet till tvÄsprÄkighet för förskolebarn med cochleaimplantat (CI)
Denna studies syfte har varit att utifrÄn förÀldrars och assistenters erfarenheter, undersöka hur förskoleverksamhet för barn med cochleaimplantat (CI) upplevts och vilka önskemÄl som funnits nÀr det gÀller verksamhetens innehÄll och organisation. Mot bakgrund av erfarenheter, vilka önskemÄl har förÀldrar och assistenter om förskoleverksamhetens innehÄll och organisation för barn med CI? Vilka uppfattningar som finns hos förÀldrar och assistenter angÄende assistentens roll och ansvar kring tal och sprÄkutveckling hos barn med CI samt vilken pÄverkan en integrerad avdelning kan ha för dessa barn i deras tal och sprÄkutveckling?Den metod som har anvÀnts för att kunna undersöka dessa frÄgor Àr en kvalitativ intervjumetod med förÀldrar och assistenter i en mindre kommun. De ljudinspelade intervjuerna har analyserats utifrÄn vÄrt transkriberade material. Det resultat som framkom frÄn intervjuerna var att förÀldrar och assistenter hade en uppfattning om att förskoleverksamheten kan ha en pÄverkan pÄ tal och sprÄkutveckling för barnet med CI.
Sjuksköterskors preventiva arbete med kvalitetsregister
Bakgrund: NÀr livets slut nÀrmar sig försÀmras ofta patienters kognitiva förmÄgor vilket medför att förmÄgan att uttrycka sin smÀrta verbalt minskar. Det Àr dÀrför viktigt att sjuksköterskor kan identifiera patienters upplevelse av smÀrta för att kunna ge god omvÄrdnad. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor identifierar, tolkar och lindrar smÀrta i palliativ vÄrd av Àldre patienter som inte kan uttrycka sig verbalt och inte kan anvÀnda sig av sjÀlvskattningsinstrument. Metod: Tretton vetenskapliga artiklar med kvantitativ, kvalitativ eller mixad design kvalitetsgranskades, analyserades och sammanstÀlldes i form av en litteraturöversikt. Resultat: I resultatet framkom hur sjuksköterskor identifierade smÀrta och vilka faktorer de observerade.
Fyra nyanser av sprÄk : En diskursanalys av Nya sprÄket lyfter
Den föreliggande studien av Nya sprÄket lyfter syftar till att undersöka vilka skriftsprÄksdiskurser (Ivani?, 2004; Liberg & SÀljö, 2010) som konstitueras i diagnosmaterialet samt att jÀmföra talet inom dessa diskurser med hur man inom olika forskningstraditioner ser pÄ sprÄk och sprÄkhandlingar. Det analytiska rastret i den diskursanalys som genomförts av Nya sprÄket lyfter har utgjorts av Ivani? uppdelning av sprÄk och sprÄkhandlingar i fyra lager: texten och dess formaspekter, lÀsarens och skrivarens kognitiva processer, den sociala kontexten för lÀsandet och skrivandet samt sociopolitiska aspekter av helheten. Resultatet visar att bedömningsdelen i materialet i stor utstrÀckning fokuserar pÄ formaspekter av elevernas lÀsande och skrivande samt elevernas kreativa handlande.
FormtrÀdgÄrden ? befriad frÄn politisk skuld och kognitiv skam : Ikonologisk analys av rehabtrÀdgÄrden i Alnarp
Föreliggande uppsats studerar rehabiliteringstrÀdgÄrden i Alnarp via Erwin Panofskysikonologiska metod. RehabiliteringstrÀdgÄrden Àr skapad utifrÄn undersökningar av mÀnniskorsförestÀllningar om natur- och kulturupplevelser som de anser positiva för hÀlsa och vÀlbefinnande.TrÀdgÄrden Àr uppdelad i Ätta olika kategorier som Àr kopplade till graden av informell respektiveformell design, det finns ocksÄ mellan dem grÀnsland som har en mer flytande stil. Uppsatsen harbegrÀnsats till att avhandla tvÄ av de Ätta kategorierna, skogstrÀdgÄrden som Àr mer naturlik, ochentrétrÀdgÄrden som Àr formell. Syftet med uppsatsen Àr koppla samman de bÄda deltrÀdgÄrdarnamed stilhistoriska förebilder inom trÀdgÄrdskonsten genom att valet av former och materialjÀmförs med varandra och med historiska trÀdgÄrdar, liksom att jÀmföra de bÄda deltrÀdgÄrdarnamed andra konstnÀrliga manifestationer, t ex mÄleri och arkitektur. Slutligen Àr syftet att i denikonologiska intuitiva syntesen undersöka trÀdgÄrdarnas idémÀssiga ursprung.
Hinder i samband med utförandet av munvÄrd hos personer med demenssjukdom : omvÄrdnadspersonalens upplevelser
Bakgrund: MunvÄrd av god kvalitet Àr av stor betydelse för en frisk munhÄla och dÀrmed ökat vÀlbefinnande. Kognitiva nedsÀttningar hos personer med demenssjukdom försvÄrar deras förstÄelse för munvÄrd och dÀrmed deras förmÄga att samarbeta med omvÄrdnadspersonalen. Utförandet av munvÄrd hos personer med demenssjukdom kan dÀrför leda till situationer som omvÄrdnadspersonalen upplever som hinder för sjÀlva utförandet av munvÄrd. Syfte: Att tydliggöra faktorer som omvÄrdnadspersonalen upplever som hinder, samt pÄ vilket sÀtt omvÄrdnadspersonalen bemÀstrar dessa hinder vid utförandet av munvÄrd för personer med demenssjukdom. Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats, dÀr Ätta omvÄrdnadspersonal intervjuades i tvÄ fokusgrupper.
Relationen mellan kÀnsla av sammanhang och markörer för funktionell Älder för tvÄ olika Äldersgrupper.
Vid samma kronologiska Älder Àr Àldre mÀnniskor olika gamla i funktionell mening. Denna olikhet blir större ju Àldre vi blir. Det kan till exempel röra sig om tillbakagÄng i fysisk styrka, minne, blodtryck, och syn, samt ett Äldrat utseende. Denna olikhet kan ha mÄnga orsaker. I denna studie prövas om kÀnslan av sammanhang (KASAM), som Àr ett indirekt mÄtt pÄ stresstÄlighet, Àr relaterat till markörer för funktionell Älder, i Äldersgrupperna 66 respektive 86 Är.
Identifiering av smÀrta hos Àldre personer med demenssjukdom. En litteraturstudie.
Personer som drabbats av demenssjukdom kan ha svÄrigheter att sjÀlvrapportera smÀrta pÄ grund av den kognitiva nedsÀttning som följer sjukdomen. En stor uppgift för vÄrdpersonal Àr dÀrför att ha kunskaper om hur smÀrta kan identifieras inom denna patientgrupp. Detta skulle, om adekvat smÀrtbehandling sÀtts in, medföra en minskning av onödigt lidande samt en ökad livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka hur vÄrdpersonal kan identifiera smÀrta hos Àldre individer med demenssjukdom. Metoden har följt Goodmans (1993) sju steg för litteratursökning och sammanstÀllning av evidensbaserad forskning inom hÀlsa och sjukvÄrd.
Vad Àr en karta? ? dess utveckling, anvÀndning och syften
Kartor har anvÀnts inom en lÄng rad olika omrÄden och för olika syften, allt frÄn antikens vetenskapliga
och filosofiska anvÀndning till militÀra syften under historiens krigstider. Det Àr just syftet med en karta
som utgör grunden till hur den utformas. Vilken information som ska Äterges bestÀms efter antingen ett
spontant eller noggrant och specifikt urval. PÄ detta sÀtt kan ocksÄ kartframstÀllaren pÄverka lÀsaren i
en viss riktning. Men det mÄste pÄ grund av detta dÀrför alltid finnas en viss mening med kartan.