Undersökningens syftet Àr att ta reda pÄ vad som motiverar elever i dagens samhÀlle. Vi har anlagt ett samhÀllsperspektiv pÄ undersökningen för att se om det finns faktorer i samhÀllet som pÄverkar elevers motivation. VÄra teoretiska utgÄngspunkter Àr tagna i samhÀllsvetenskapsteorier sÄsom postmoderna och sociokulturella. Vi har Àven anvÀnt oss av tvÄ teorier som behandlar motivationsperspektivet och dessa Àr Maslows behovstrappa samt den kognitiva motivationsteorin. Vi genomförde undersökningen med hjÀlp av kvalitativa intervjuer.

Ett av skolans mest utmanade uppdrag kan vara att upptĂ€cka och arbeta med elever med lĂ€ssvĂ„righeter. Det övergripande syftet med den hĂ€r översikten Ă€r att peka pĂ„ hur modellen Simple View of Reading kan visa pĂ„ de fĂ€rdigheter som krĂ€vs vid lĂ€sning, svĂ„righeter som kan uppstĂ„ och passande moment i arbete med dessa. Genom litteraturöversikten har nio nyutgivna internationella forskningsartiklar granskats för att svara till syftet. Översikten har sökt fokusera pĂ„ inkludering av artiklar som endast behandlar yngre elever utan funktionsnedsĂ€ttningar som adhd, apsperger, autism och/eller svĂ„righeter genom tvĂ„sprĂ„kighet. Alla artiklar i översikten Ă€r vetenskapligt granskade.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka upplevelsen av olika copingstrategier hos kvinnor med depression. Copingstrategierna har belysts utifrÄn hur effektiva kvinnorna anser dem vara och vi har Àven granskat om och i sÄ fall hur dessa copingstrategier Àr könsbundna. VÄr empiri bestod av intervjuer med fem informanter som alla gÄtt eller gÄr i behandling. VÄra teoretiska analysredskap har varit coping och genusteori. Resultatet av studien visar att informanterna anvÀnder sig av flera olika copingstrategier för att hantera sin depression och att dessa huvudsakligen kan delas upp i kÀnslofokuserad och problemfokuserad coping.

Bakgrund: NÀr livets slut nÀrmar sig försÀmras ofta patienters kognitiva förmÄgor vilket medför att förmÄgan att uttrycka sin smÀrta verbalt minskar. Det Àr dÀrför viktigt att sjuksköterskor kan identifiera patienters upplevelse av smÀrta för att kunna ge god omvÄrdnad. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor identifierar, tolkar och lindrar smÀrta i palliativ vÄrd av Àldre patienter som inte kan uttrycka sig verbalt och inte kan anvÀnda sig av sjÀlvskattningsinstrument. Metod: Tretton vetenskapliga artiklar med kvantitativ, kvalitativ eller mixad design kvalitetsgranskades, analyserades och sammanstÀlldes i form av en litteraturöversikt. Resultat: I resultatet framkom hur sjuksköterskor identifierade smÀrta och vilka faktorer de observerade.

Examensarbetet stÀller frÄgan i vilken mÄn den individuella utvecklingsplanen integreras i den dagliga undervisningen och elevernas lÀrande. UtgÄngspunkten har varit tvÄ frÄgestÀllningar: vilka arbetsmetoder anvÀnder lÀrare i arbetet med den individuella utvecklingsplanen och vilka för- och nackdelar ser de med dokumentet? ProblemomrÄdet introduceras med en förklaring av den individuella utvecklingsplanen för att senare ge en inblick i den tidigare forskningen. De teoretiska utgÄngspunkterna har varit det sociokulturella, kognitiva samt det behavioristiska perspektivet pÄ inlÀrning och lÀrande. Empirin bestod av sex klasslÀrare i de lÀgre Ärskurserna frÄn tre skolor.

PĂ„ uppdrag av LĂ€nsstyrelsen i Norrbottens lĂ€n och i samarbete Statistiska centralbyrĂ„n i Örebro och LuleĂ„ tekniska universitet har denna studie genomförts. Undersökningen grundas pĂ„ att mĂ„nga flyttar frĂ„n Norrbotten medan fĂ„ Ă„tervĂ€nder. Syftet var att studera vad som pĂ„verkat valet att flytta samt att kartlĂ€gga faktorer som influerar Ă„tervandringsintentionen. Av intresse var Ă€ven att studera vanliga flyttdestinationer. EnkĂ€ter skickades ut till 933 stratifierade slumpmĂ€ssigt utvalda mĂ€n och kvinnor i Ă„ldrarna 19-40 Ă„r som vuxit upp i ÖvertorneĂ„, Pajala, Kiruna eller LuleĂ„ kommun och som flyttat över lĂ€nsgrĂ€nsen.

Syftet med denna uppsats har varit att i en litteraturstudie ge en allmÀn beskrivning av Tourettes syndrom och övriga ticstillstÄnd, samt att granska förhÄllandena för barn med TS och tics i skolan och vilka förslag som i litteraturen ges pÄ anpassad skolgÄng för dessa barn. Studien Àr en kunskapsöversikt med följande frÄgestÀllningar: Hur beskrivs Tourettes syndrom och tics i vald litteratur? Vilka problem kan ses hos barn med Tourettes syndrom och tics i skolan enligt vald litteratur? samt Vilka förslag ges i vald litteratur pÄ anpassad skolgÄng eller pedagogiska insatser för barn med Tourettes syndrom eller ticsbesvÀr? Dessa frÄgestÀllningar har utgjort kategorier i struktureringen av materialet via meningskategorisering. Tourettes syndrom Àr en neuropsykiatrisk störning vars bakomliggande orsaker troligtvis Àr Àrftlighet. Syndromet förekommer hos ungefÀr en halv procent av alla skolbarn som dÄ besvÀras av en kombination av motoriska och vokala tics.

Varje Är drabbas cirka 35000 svenskar av hjÀrtinfarkt varav 11000 dör. Det Àr lika mÄnga dödsfall bland kvinnor som mÀn. Patienter som drabbas av sin första hjÀrtinfarkt Àr med om en upplevelse som innebÀr att livet förÀndras ur mÄnga perspektiv. Det Àr dÀrför viktigt med kunskap gÀllande de mentala reaktioner som uppkommer för att kunna möta patienten i hans tankar och kÀnslor och pÄ sÄ vis ge en vÄrd som prÀglas av trygghet. Syftet med studien Àr att beskriva patienters erfarenheter av livet efter en hjÀrtinfarkt.

I skolans styrdokument uttrycks att verksamheten ska utformas och pr?glas av omsorg om elevens h?lsa, v?lbefinnande och utveckling. Tidigare forskning skriver fram att skolan ?r en skyddsfaktor f?r att fr?mja v?lbefinnande. Trots detta visar flera rapporter att den psykiska oh?lsan hos barn i svenska skolor ?r en stor utmaning.

SmÄföretag utgör 99 % av totalt antal företag i Sverige, och dÀrmed Àr smÄföretagandet viktigt för det svenska nÀringslivet. BanklÄn utgör idag den vanligaste externa kapitalkÀllan för smÄföretag som söker finansiering och dÄ det innebÀr risk för bank att lÄna ut pengar krÀvs det en finansiell bedömning av bankens handlÀggare för att bedöma risken. Finansiell bedömning kÀnnetecknas av informationsasymmetri, och för att kunna hantera problematiken med informationsasymmetri fordras det att handlÀggare samlar in och tolkar signaler frÄn smÄföretag. DÄ det finns utrymme för bankens handlÀggare att tolka smÄföretagens signaler Àr det relevant att studera hur handlÀggares kunskapsstrukturer pÄverkar finansiell lÄnebedömning. Syftet med denna studie Àr att skapa förstÄelse för hur kognitiva kunskapsstrukturer kan tas sig uttryck i bankhandlÀggares finansiella bedömning av smÄföretags lÄneansökningar, detta genom att (1) identifiera centrala signaler i bankhandlÀggares finansiella bedömning av smÄföretags lÄneansökningar, och (2) utveckla en modell bestÄende av strategier för hantering av signaler i finansiell bedömning för bifall och avslag av smÄföretags lÄneansökningar.

MÄnga mammor vars barn vÄrdats pÄ en neonatalavdelning har kÀnt sig oförberedda pÄ situationen med stor oro för barnets liv och hÀlsa. Bröstmjölk och amning har visat sig ha flera fördelar för bÄde den fysiska- och kognitiva utvecklingen samt anknytningen med en sÀrskild betydelse om barnet fötts prematurt eller om det funnits behov av vÄrd under nyföddhetsperioden. Amningens etablering av ett barn som behöver vÄrd pÄ neonatalavdelning kan vara komplicerat och krÀva tÄlamod. Syfte var att belysa mammors upplevelser av att etablera amning pÄ neonatalavdelning. En systematisk litteraturstudie valdes som metod.

SAMMANFATTNINGBakgrund: I det sjukgymnastiska yrket ingÄr det viktiga arbetet med att formulera relevanta mÄl för rehabilitering. MÄlsÀttningen ger en riktning för sjukgymnast och patient att strÀva efter och kan enligt forskning leda till bÀttre rehabiliteringsresultat. TillvÀgagÄngssÀttet för att ta fram mÄl och mÄlsÀttningar varierar och det finns flera faktorer att ta hÀnsyn till i mÄlsÀttningsprocessen. Sjukgymnastprogrammet pÄ MÀlardalens högskola (MDH) utformar mÄl utifrÄn ett beteendemedicinskt perspektiv dÀr mÄlen operationaliseras.Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur sjukgymnaster pÄ en universitetsansluten klinik i Bangkok tillÀmpar och resonerar kring mÄl och mÄlsÀttning i patientarbetet.Metod: Studien var en kvalitativ tvÀrsnittsstudie med deskriptiv design som utfördes genom semistrukturerade intervjuer med Ätta informanter. Meningskoncentrering och meningstolkning anvÀndes för att analysera intervjuerna.Resultat och slutsats: Sjukgymnasterna arbetar med mÄl och mÄlsÀttningar pÄ den universitetsanslutna kliniken i Bangkok.

VÄrt syfte var att undersöka vad de estetiska verktygen har att erbjuda eleverna. För att komma fram till resultaten av det utvecklingsarbete vi genomfört har vi anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod som innefattade observationer, videofilmning, utvÀrderingssamtal samt vÄra egna loggböcker. VÄra undersökningar genomfördes i en klass dÀr det fanns elever frÄn sex till tio Är. Resultaten av vÄra undersökningar visade att de estetiska Àmnena erbjuder barnen möjlighet att anvÀnda sina egna ursprungliga inlÀrningsmetoder. Det vi frÀmst funnit Àr att de leker, imiterar, anvÀnder sig av rytm, sÄng och rörelse pÄ ett spontant och naturligt sÀtt för att bearbeta och lÀra in nya fÀrdigheter.

SmÀrta Àr ett komplext fenomen och upplevelsen av smÀrta Àr högst subjektiv. Hur smÀrta upplevs pÄverkas av en rad faktorer dÀr bland annat emotionella och kognitiva processer spelar en central roll för smÀrtupplevelsen. I sitt arbete möter sjuksköterskan bÄde patienter med smÀrta, men ocksÄ patienter som ska genomgÄ smÀrtsamma behandlingar. Av denna anledning ses det som betydelsefullt att lyfta fram den psykologiska aspekten av smÀrta. Syftet med litteraturstudien var att belysa psykologiska aspekterna av smÀrta med fokus pÄ kognitioners och emotioners inverkan pÄ smÀrtupplevelsen, i relation till patientens omvÄrdnad.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar:VÄr studie syftar till att undersöka orsaker till konflikter i idrott och hÀlsa.1. Hur ser fördelningen ut i antal konflikter mellan de olika konfliktorsakskategorierna i Àmnet idrott och hÀlsa för Är 1-2? (Princip, objekt och situation)2. Vilka Àr de vanligaste konfliktorsakerna inom Àmnet idrott och hÀlsa för Är 1-2?3.