Syftet med arbetet var att undersöka pedagogernas instÀllning till lek i skolans lÀgre Ärskurser. Vidare att belysa lekens betydelse för den kognitiva utveckling och hur pedagogerna anvÀnder leken i sitt dagliga arbete. Metodern Àr en kvalitativ, halvstrukturerad forskningsintervju med hermeneutisk inriktning och bygger pÄ intervjuer med sex pedagoger. Jag redovisar intervjuerna i fyra olika teman, som kom fram under analysen av intervjuerna. Sammanfattningsvis pekar resultaten av min undersökning pÄ att samtliga pedagoger Àr positit instÀllda till att lek och kopplar leken till den kognitiva utvecklingen..

Kognitiv psykologi Àr en del av psykologin som behandlar mÀnniskans informationsprocesser. Det handlar om hur vi inhÀmtar, bearbetar och anvÀnder information om vÀrlden. De största delarna inom kognitiv psykologi Àr perception/uppmÀrksamhet, minne, mentala representationer, problemlösning och beslutsfattande. Vi har begrÀnsningar inom alla dessa omrÄden och detta kan stÀlla till problem vid anvÀndandet av datoriserade informationssystem.Med detta arbete ville jag undersöka huruvida det finns ett metodstöd i systemutvecklingsmetoder som tar hÀnsyn till mÀnniskans begrÀnsade kognitiva förutsÀttningar vid utvecklandet av ett datoriserat informationssystem.Undersökningen genomfördes med tvÄ metoder, litteraturstudie och intervju. Antalet undersökta systemutvecklingsmetoder var tre och dessa utvÀrderades med hjÀlp av kriterier för anvÀndarvÀnlighet och kognitiva kriterier.Min undersökning visar att de systemutvecklingsmetoder som utvÀrderades inte har nÄgot stöd för att handskas med detta problem.

Tidigare forskning inom odontologi har baserats pÄ biomedicinska teorier dÀr man analyserar och löser odontologiska problem, men eftersom orsakerna till munsjukdomar till största delen beror pÄ beteendet Àr det av intresse att fokusera forskning baserad pÄ beteendemedicinska teorier. Effektiviteten hos olika modeller för att öka patienters compliance inom tandvÄrden Àr otillrÀckligt undersökt. Syftet med denna studie var att undersöka om interventionen i ett munhÀlsoprogram med en individuell skrÀddarsydd behandling utgÄende frÄn kognitiva beteendestrategier genomfördes enligt studieprotokollet. Totalt i denna studie fanns 19 videoinspelningar under olika besök hos tandhygienist tillgÀngliga. Efter inklusionskriterier och exklusionskriterier gjorts blev det ytterligare ett bortfall pÄ fyra filmer, tre hade för dÄlig ljudkvalitet och en stÀmde inte in med den information som stod pÄ fodralet.

Bakgrunden visar att stroke idag klassas som en folksjukdom och att svÄrigheterna som följer Àr sÄvÀl motoriska som kognitiva. Arbetsterapeuter har en central roll i rehabiliteringen och en del i deras arbete Àr att bedöma de kognitiva funktionsnedsÀttningarna. Det Àr av vikt att de instrument som anvÀnds vid bedömning Àr utvÀrderade för patientgruppen och har bevisats lÀmpliga genom psykometriska bedömningar. Syftet med denna studie var att undersöka vilka psykometriska egenskaper som testats och utvÀrderats för arbetsterapeutiska instrument vid bedömning av kognitiva svÄrigheter hos personer efter stroke, frÄn Är 2009 och framÄt. Metoden som anvÀndes var en systematisk litteraturöversikt och tio vetenskapliga studier lÄg till grund för resultatet.

Tidigare studier visar att det finns skillnader mellan flickor och pojkar avseende hur de upplever Àmnet matematik, vilket Äterspeglas i utbildnings- och yrkesval. Tidigare studier visar Àven att det finns skillnader mellan flickor och pojkar avseende hur de lÀr och tÀnker nÀr de löser matematiska problem och attlÀrare inte alltidtar hÀnsyn till dessa skillnader. Denna studie syftar till att undersöka hur flickor och pojkar löser aritmetiska uppgifter genom kognitiva, kroppsliga och externa strategier samt likheter och skillnader mellan flickor och pojkar. Totalt har 23 barn (11 flickor och 12 pojkar) i grundskolans Ärskurs ett löst nio aritmetiska och fyra andra matematiska uppgifter. Barnen instruerades att tÀnka högt och blev videofilmade.

Studiens syfte ?r att unders?ka elevassistenters erfarenhet av- och reflektioner kring den undervisningsroll de har, och deras syn p? det l?rande som sker p? fritidshem knutna till grunds?rskolan. Studiens fr?gest?llningar vill granska hur n?gra elevassistenter beskriver att de utf?r undervisning p? fritidshem kopplat till l?roplanens undervisningsm?l f?r fritidshem och p? vilka s?tt de f?r v?gledning i arbetet med undervisningen. Studien utg?r fr?n Deweys teorier om intresse som central best?ndsdel i elevers l?rande, och socialt samspel som betydelseb?rare i undervisningen. ?ven Wengers teori kring praktikge- menskap finns med som belyser hur en grupp individer skapar och formar den praktik de ?r en del av.

Syftet med uppsatsen a?r att o?ka fo?rsta?elsen dels fo?r hur olika brukargruppers samutnyttjande av offentliga platser fungerar och dels fo?r hur detta hanteras inom planeringen. Anva?nda teorier behandlar det offentliga rummets demokratiska funktion och brukares upplevelse av det. En kvalitativ metod har anva?nts da?r observationer och intervjuer med brukare i Trekantsparken och planerare samt planeringsdokument fra?n Stockholms stad har varit grunden fo?r empirin, en kvalitativ analys har sedan utfo?rts.

Bakgrund: ADHD k?nnetecknas av bristande uppm?rksamhet och/eller ?veraktivitet, vilket kan leda till en rad sv?righeter och funktionsneds?ttningar i vardagen. Traditionellt har ADHD ansetts vara en diagnos som fr?mst drabbar unga pojkar, men idag f?r allt fler b?de kvinnor och m?n diagnosen i vuxen ?lder. Symtom och sv?righeter vid ADHD kan effektivt hanteras med adekvat behandling.

Med en ansats i kognitiva teorier om de omedvetna processer som kan ligga bakom fenomenet intuition undersöks i denna kvalitativa studie begreppet ?intuitiva anvÀndargrÀnssnitt? pÄ djupet. En teorisyntes om vad intuition Àr och hur det fungerar presenteras. I en empirisk undersökning i form av kvalitativa intervjuer frÄgas interaktionsdesigners om deras definition av begreppet intuitiva anvÀndargrÀnssnitt. Resultaten frÄn undersökningen stÀlls dÀrefter i relation till det teoretiska materialet.

Könsskillnader i kognitiva förmÄgor antas vanligtvis bero pÄ en kombination av evolutionÀra, sociala och biologiska orsaker. En kompletterande förklaring presenteras i denna undersökning, nÀmligen betydelsen av ohÀlsa. Syftet med studien var att undersöka hÀlsans betydelse för könsskillnader i prestation pÄ test av verbalt flöde och visuospatial förmÄga, tvÄ kognitiva funktioner dÀr forskningen har dokumenterat könsskillnader. 32 kvinnliga och 21 manliga psykologistudenter som i genomsnitt var 29 Är deltog. De kontaktades genom ett anslag vid Psykologiska institutionen i Stockholm.

Studiens syfte var att kartlÀgga vilka appar till smartphones/surfplattor som i störst utstrÀckning rekommenderas av sakkunniga pÄ omrÄdet till brukare med kognitiva svÄrigheter för att kunna hantera sin vardag. Underliggande frÄgestÀllningar var att undersöka vilka diagnos- och Äldersgrupper dessa appar vanligen rekommenderas till samt vilka alternativa kognitiva hjÀlpmedel som rekommenderas. KartlÀggningen har utförts som en totalundersökning med en huvudsakligen kvantitativ ansats och data samlades in via en enkÀt. MÄlgruppen för kartlÀggningen var de som arbetar med kognitiva hjÀlpmedel inom Sveriges landstings hjÀlpmedelsverksamheter. Svarsfrekvensen uppgick till 77 % (81 % av samtliga landsting).

Taluppfattning Àr grundlÀggande för all matematisk utveckling. I denna rapport har vi valt att analysera tvÄ olika lÀromedel i matematik för Ärskurs 1 och 2. Syftet med rapporten var att undersöka hur taluppfattning hanteras i de bÄda lÀromedlen samt vilka kognitiva nivÄer (grundat pÄ Blooms taxonomi) som stimuleras. Vi hade Àven för avsikt att undersöka omfattningen av konkretisering i de analyserade lÀromedlen. En del av vÄrt syfte var Àven att jÀmföra dessa tvÄ för att ta reda pÄ om det förekommer skillnader/likheter lÀromedlen emellan.

Studien syftar till att undersöka hur den svenska versionen av WAIS-IV förhÄller sig till sin föregÄngare WAIS-III. Samma försökspersoner testades vid tvÄ olika tillfÀllen med sÄvÀl WAIS-IV som WAIS-III för att undersöka om det förelÄg skillnader mellan försökspersonernas testresultat frÄn de tvÄ olika versionerna. Resultatet visade att det för hela gruppen försökspersoner förelÄg signifikanta positiva och starka korrelationer mellan jÀmförda index och deltest, vilket tyder pÄ att jÀmförda index och deltest mÀter liknande kognitiva konstrukt. Avseende index; IK Hela skalan (HIK) förelÄg i samtliga grupper, oavsett administrationsordningen för de tvÄ versionerna av skalorna, en signifikant högre genomsnittlig IK-poÀng vid testning med WAIS-III jÀmfört med den genomsnittliga IK-poÀng som erhölls vid testning med WAIS-IV. Denna differens kan tolkas som en konsekvens av Flynn-effektens pÄverkan pÄ försökspersonernas genomsnittliga poÀngresultat.

I detta examensarbete undersöks hur nÄgra lÀrare arbetar med skrivandet av faktatexter i skolans tidigare Är, samt hur de upplever att skrivandet pÄverkar elevernas kognitiva utveckling och skrivutveckling. I denna studie har tio yrkesverksamma lÀrare deltagit genom en enkÀtundersökning, svaren har sammanstÀllts och analyserats. I studien har Àven intervjuer genomförts pÄ tvÄ yrkesverksamma lÀrare, dessa har transkriberats, sammanstÀllts och analyserats. Olika teorier samt arbetssÀtt baserat pÄ olika författares erfarenheter och pedagogiska förhÄllningssÀtt lyfts fram i denna studie, Àven hur de anser att de kan pÄverka elevernas skrivutveckling och kognitiva utveckling.    Studien visar att skrivandet av faktatexter pÄverkar elevernas skrivutveckling samt kognitiva utveckling pÄ olika sÀtt beroende pÄ vilket arbetssÀtt lÀraren vÀljer att anvÀnda.     Slutsatsen Àr lÀrarens förhÄllningssÀtt till och kunskaper om skrivandet av faktatexter pÄverkar valet av arbetssÀtt..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka barnets musikaliska utveckling i Äldrarna 0 till 10 Är. Uppsatsen redogör för de motoriska och kognitiva aspekterna av barnets musikaliska utveckling och pÄ vilket sÀtt musikpedagogen kan förhÄlla sig till denna utveckling. Arbetet redogör för tidigare forskning pÄ omrÄdet och med hjÀlp av intervjuer förankras denna forskning i pÄgÄende pedagogiskt arbete. Resultaten pekar pÄ kopplingar mellan barnets motoriska och kognitiva musikutveckling och pedagogens arbete..