Sökresultat:
1212 Uppsatser om Kognitiva förutsättningar - Sida 53 av 81
KökstrÀning för personer med förvÀrvad hjÀrnskada : En litteraturstudie
Bakgrund: En Äldrande befolkning innebÀr ett ökat behov av hÀlsofrÀmjande och sjukdomsförebyggande insatser. Deltagande i kulturella aktiviteter skapar sannolikt en bÀttre hÀlsa och bidrar till minskade hÀlsoklyftor i befolkningen. Syfte: Litteraturstudien syftar till att undersöka musikens och dansens hÀlsofrÀmjande och sjukdomsförebyggande effekter hos Àldre över 60 Är. Metod: Metoden var en allmÀn litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar valdes ut, analyserades och sammanstÀlldes utifrÄn musikens och dansens effekter pÄ Àldres hÀlsa. Resultat: Musik och dans kan fungera som vÀrdefulla interventioner för att öka Àldres upplevda vÀlbefinnande och livskvalitet.
Förhörsmetodik, för att sÀkerstÀlla trovÀrdig, korrekt och tillförlitlig information i en förhörssituation
Bakgrunden till denna rapport Àr att fÄ en fördjupad kunskap inom Àmnet förhörsmetodik. Syftet Àr att belysa de detaljer som förutsÀtter ett lyckat förhör och vilket sÀkerstÀller trovÀrdig, korrekt och tillförlitlig information. I detta arbete har vi utgÄtt frÄn kvalitativ metod med tyngdpunkten i litteraturen inom det förhörstekniska och rÀttspsykologiska omrÄdet, samt kompletterande kÀllor i form av intervjuer och förelÀsningar med anledning att förankra och jÀmföra kunskaperna med verkligheten. Den kognitiva intervjun som förhörsmodell Àr starkt förankrad i vetenskaplig forskning och mycket gÄngbar, varför vi har valt att presentera den nÀrmare. Ett lyckat förhör Àr av största vikt i en utredning och beror pÄ flera samverkande faktorer.
Mottagande och placering i gymnasiesÀrskolan En diskursanalys utifrÄn hur en grupp pedagoger och rektorer resonerar.
Haraldson, Emma (2011) Mottagande och placering i gymnasiesÀrskolan En diskursanalys utifrÄn hur en grupp rektorer och pedagoger resonerar. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola.
Syftet med min studie Àr att genom en diskursanalys se till hur en grupp rektorer och pedagoger resonerar kring mottagande och placering inom gymnasiesÀrskolan. Jag ser Àven till hur samma informanter diskuterar om hur en utmanande skola för eleverna kan se ut.
Den empiriska datan i denna studie Àr insamlad genom kvalitativa intervjuer i form av tvÄ intervjuer med tre rektorer samt tre fokusgruppssamtal med sammanlagt elva pedagoger, pÄ tvÄ skolor i Sverige. Tillsammans med tidigare forskning redovisad som en litteraturgenomgÄng bildar detta grunden till denna studie.
Empirin visar pÄ en komplexitet gÀllande mottagande och placering, att flera olika perspektiv kan antas dÀr den sociala- och kognitiva kunskapen ansÄgs viktiga. TvÄ diskurser gÀllande undervisning inom gymnasiesÀrskolan trÀder fram; ett kunskaps- och ett omsorgsfokus, dÀr bÄda fokus sÀgs vara av betydelse för att utveckling ska ske.
L?sutmaningar efter epilepsidebut. Hur upplever vuxna l?sning efter insjuknande i epilepsi och hur skapar man epilepsiv?nliga texter?
Denna studie unders?ker vilka typer av l?sutmaningar som vuxna personer med epilepsi vanligen upplever, vilka typer av texter de upplever som mest utmanande samt vilka textanpassningar som skulle kunna underl?tta l?sf?rst?else f?r denna grupp.
Studien bygger p? tidigare litteratur och forskning samt en enk?tunders?kning d?r 49 deltagare med epilepsi besvarade b?de flervals- och fritextfr?gor. Resultaten visar majoriteten av deltagarna upplever f?rs?mringar i kognitiva funktioner s?som minne, koncentration och spr?klig bearbetning efter sjukdomsdebuten. Vanliga uttryck f?r dessa sv?righeter ?r l?ngsammare l?sning, behov av att l?sa om texter flera g?nger och sv?righeter att minnas inneh?ll.
?DET HANDLAR INTE OM ATT INTE VILJA, UTAN ATT DET INTE G?R? En kvalitativ studie om vuxna med ADHD och aktivitetsbalans i vardagen.
Bakgrund: Arbetsterapeutiska begreppet aktivitetsbalans fr?mjar till god h?lsa och
v?lbefinnande. Aktivitetsbalans uppn?s genom att arbetsterapeuten motiverar och
medveteng?r personer om deras aktivitetsm?nster och hur det p?verkar
aktivitetsutf?randet. Funktionstillst?ndet Attention deficit hyperactivity disorder
(ADHD) ?r ett komplext neuropsykiatriskt funktionstillst?nd.
Sjuksköterskans omvÄrdnadsÄtgÀrder för att förebygga och minska risken för fallskador pÄ sÀrskild boende : En litteraturstudie
Bakgrund: Fall Àr vanligt och kan leda till höftfrakturer och ett tidigare behov av sÀrskiltboende. Ett hÀlsofrÀmjande och sjukdomsförebyggande perspektiv ska vara en sjÀlvklar deli all vÄrd och behandling. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor kanförebygga och minska risken för fallskador hos Àldre pÄ sÀrskilt boende. Metod: Arbetetvar en litteraturstudie pÄ tidigare forskningsmaterial. Resultat: Den viktigaste ÄtgÀrden Àratt fÄ fram vilka Àldre som tillhör riskgruppen.
Att v?rda personer med demenssjukdom i akutsjukv?rd
Bakgrund: Befolkningen av ?ldre ?kar globalt och studier visar att antalet ?ldre p?
akutmottagning ?r h?g till f?ljd av multisjuklighet, polyfarmaci och ?ldersrelaterade
fysiologiska f?r?ndringar och funktionsneds?ttningar. Dessutom ?kar prevalensen av
demenssjukdomar som en f?ljd av ovan. Studier visar att ?ven personer med
demensproblematik ofta bes?ker akutmottagningen vilket ?r problematiskt d? milj?n d?r inte
?r anpassad f?r denna patientgrupp vilket uts?tter dem f?r en rad utmaningar med negativa
konsekvenser, s?som f?rs?mring av beteende och funktion.
Vad Ă€r mentalisering : En studie av Fonagy och medarbetares mentaliseringsteoriÂ
I London har en grupp kring psykoanalytikern och anknytningsforskaren Peter Fonagy utformat en mentaliseringsteori. Denna uppsats Àr en studie av denna teori. Mentaliserings- teorin har beskrivits som ett nytt paradigm inom psykoanalysen - och Àr en vidareutveckling av objektrelationsteorin. Styrkan med Fonagy och medarbetares bidrag Àr ambitionen att hÄlla ihop olika forskningsfÀlt och visa pÄ ett rimligt sammanhÀngande mellan olika teorier: Anknytningsteori, ?theory of mind?, neurobiologiska-, kognitiva- och affektiva teorier.
Medicine kandidaters beslutsfattande efter trÀning i titthÄlskirurgisimulatorer vid Huddinge Universitetssjukhus
Traditionell utbildning av blivande kirurger har hittills skett med hjÀlp av bredvidgÄng. Numera finns dock tekniskt avancerade simulatorer inom sjukvÄrden dÀr trÀning sker i verklighetstrogna scenarion. Nyttan med simulatortrÀning Àr ökad patientsÀkerhet och ekonomiska fördelar. Miljön inom sjukvÄrden Àr dynamisk och naturalistiskt beslutsfattande "Naturalistic Decision Making" NDM, studerar hur mÀnniskor faktiskt fattar beslut i dessa miljöer dÀr mÄnga faktorer, sÄsom tidspress och skiftande mÄl, pÄverkar beslutsfattaren. Denna studie har undersökt om beslutsfattandet blir bÀttre efter trÀning i titthÄlskirurgisimulatorn Procedicus.
Kommersiell akvaponik. Vad hindrar och m?jligg?r en etablering i Sverige?
Akvaponik beskrivs som en innovation som kan fr?mja h?llbar livsmedelsproduktion, samtidigt
som dess implementering ?nnu inte har n?tt kommersiell framg?ng. Tidigare forskning identifierar
flera hinder f?r en etablering av systemet i olika delar av v?rlden, men situationen i Sverige ?r
mestadels outforskad. Denna studie unders?ker vad som hindrar kommersiell akvaponik i Sverige
utifr?n ekonomiska, regelm?ssiga, sociala och milj?m?ssiga aspekter, samt hur dessa hinder kan
motverkas.
Att lÀgga kunskapspussel: lÀrarstrategier för att bedöma
Ă€mnesintegrerade arbeten
Hur kan lĂ€roplanens krav pĂ„ undervisning för sammanhang förenas med ett betygssystem som krĂ€ver bedömning i enskilda Ă€mnen? Ăr detta ett kunskapspussel omöjligt att lĂ€gga för verksamma gymnasielĂ€rare? Syftet för denna uppsats var att undersöka vilka strategier gymnasielĂ€rare anvĂ€nder för att bedöma Ă€mnesintegrerade arbeten (undervisning för helhet). Undersökningen byggde pĂ„ intervjuer med sju lĂ€rare. Sex strategier för bedömning utkristalliserades med hjĂ€lp av metoden analytiska jĂ€mförelser/olikhetsmetoden. Strategierna var snarlika varandra, men skiljde sig Ă„t i tre aspekter: vilka som planerade, mĂ„l- och kriteriearbete samt bedömningsform.
Kvinnors copingstrategier vid bröstcancer : ? hantering av en förÀndrad livssituation.
Bröstcancer Àr idag den vanligaste cancerformen hos kvinnor och drabbar Ärligen ca 6000 kvinnor i Sverige. Sjukdomen och dess behandling leder till omstÀllning i livet med sÄvÀl psykisk som fysisk förÀndring hos individen. Syftet med studien var att beskriva vilka copingstrategier kvinnor anvÀnde sig av för att hantera livssituationen vid sjukdom och behandling dÄ de drabbats av bröstcancer. Litteraturstudien baserades pÄ latent innehÄllsanalys frÄn innehÄllet i Ätta vetenskapliga studier. Resultatet visade att de drabbade kvinnorna kÀnde behov av trygghet och vÀgledning samt att deras grundlÀggande kognitiva instÀllning var betydande för hanteringen av sjukdom.
Pedagogers arbete med barns delaktighet i dokumentationen i förskolan
Denna studies syfte har varit att utifrÄn förÀldrars och assistenters erfarenheter, undersöka hur förskoleverksamhet för barn med cochleaimplantat (CI) upplevts och vilka önskemÄl som funnits nÀr det gÀller verksamhetens innehÄll och organisation. Mot bakgrund av erfarenheter, vilka önskemÄl har förÀldrar och assistenter om förskoleverksamhetens innehÄll och organisation för barn med CI? Vilka uppfattningar som finns hos förÀldrar och assistenter angÄende assistentens roll och ansvar kring tal och sprÄkutveckling hos barn med CI samt vilken pÄverkan en integrerad avdelning kan ha för dessa barn i deras tal och sprÄkutveckling?Den metod som har anvÀnts för att kunna undersöka dessa frÄgor Àr en kvalitativ intervjumetod med förÀldrar och assistenter i en mindre kommun. De ljudinspelade intervjuerna har analyserats utifrÄn vÄrt transkriberade material. Det resultat som framkom frÄn intervjuerna var att förÀldrar och assistenter hade en uppfattning om att förskoleverksamheten kan ha en pÄverkan pÄ tal och sprÄkutveckling för barnet med CI.
Att undervisa i explicit lÀsförstÄelse : En kvalitativ studie av tolv lÀrares förstÄelse av text
Syftet med undersökningen Àr att belysa hur nÄgra lÀrare, som undervisar i Ärskurs 2 och 3, uppfattar lÀsförstÄelse samt att fÄ veta hur de arbetar med lÀsförstÄelse. Undersökningen genomfördes med halvstrukturerade intervjuer och observationer i tvÄ kommuner i Mellansverige.Resultatet visar att lÀsförstÄelse Àr komplext, men lÀrarna Àr överens om att lÀsförstÄelse handlar om mer Àn att bara kunna avkoda en text. I lÀsförstÄelse inryms bÄde lÀsfÀrdigheter och kognitiva lÀsprocesser.LÀrarna uppfattar det betydelsefullt att arbeta utvecklande med elevers lÀsförstÄelse och lÀrarna som deltagit Àr mer eller mindre medvetna om lÀsstrategier. Det Àr vanligt att man anvÀnder lÀromedel till hjÀlp och mÄnga av de intervjuade lÀrarna arbetade med textsamtal. LÀrarna betonade vikten av det muntliga samtalet i ett klassrumsklimat som tillÄter alla att komma till tals.
FörÀldrars upplevelse av att fÄ ett förtidigt fött barn - En litteraturstudie.
HÀlsolitteracitet innebÀr patientens kognitiva förmÄga att förstÄ och tillÀmpa hÀlsoinformation. Enligt Hendersons omvÄrdnadsteori bör sjuksköterskan förstÄ och assistera nÀr patienten inte har tillrÀcklig motivation, kunskap eller styrka för att sjÀlvstÀndigt uppnÄ hÀlsa. Syftet med studien var att beskriva distriktsköterskans förhÄllningssÀtt till hÀlsolitteracitet i bemötandet av patienter pÄ en vÄrdcentral. Studien Àr en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Fem distriktssköterskor frÄn tre olika vÄrdcentraler intervjuades utifrÄn en intervjuguide med semi-strukturerade frÄgor.