Sökresultat:
928 Uppsatser om Kognitiva förmćgor - Sida 62 av 62
FÄr tÄgförare tillrÀcklig trafikinformation via ATC-systemet? : En explorativ intervjustudie och utvÀrdering av dagens tÄgförarsystem pÄ Kustpilen, Linköping-Kalmar
ATC (Automatic Train Control; automatisk tÄgkontroll) Àr ett sÀkerhetssystem som automatiskt bromsar ner ett tÄg om föraren skulle missa en hastighetsnedsÀttning eller en stoppsignal. Systemet ger Àven föraren information om nÀr det Àr dags att exempelvis sÀnka hastigheten. Detta genom tonstötar och blinkande siffror pÄ ATC-panelen. MÄnga förare anser dock att det saknas vÀsentlig information i grÀnssnittet till ATC-panelen, visar rapporter frÄn Banverket (Kecklund, 2001). Eftersom information som skulle hjÀlpa föraren att planera körningen framÄt i tiden saknas, och föraren dÀrmed ofta vÀntar pÄ indikationer frÄn systemet, ?kör pÄ pipet?, kan olyckor ske dÀr ATC-övervakningen saknas eller gÄtt ur funktion.
Hur viktig Àr modersmÄlsundervisning? Vilka kunskaper och fÀrdigheter
Syfte: Föreliggande studies syfte Àr att undersöka hur sociokulturella faktorer som sprÄk, identitet och kultur speglar assimilerande, integrerande eller inkluderande perspektiv i valet av undervisningsstoff inom verksamhetsförlagt lÀrande (VFL) i karriÀrgrupper inom sfi (svenska för invandrare), val som kan förklara varför sfi-deltagaren lyckas eller inte i sina studier och dÀrmed fÄr intrÀde eller ej i samhÀlle och arbetsliv. Teori: I studien förs ett sociokulturellt perspektiv, sÄsom det framstÀlls av bland andra Vygotsky (1978) och i ett svenskt sammanhang av bl.a. SÀljö (2000, 2005) fram. Inom denna teori ser man sprÄket, som ett av alla de medierande redskap eller verktyg som anvÀnds vid kunskapande. En viktig tanke Àr att sprÄket aldrig objektivt kan avspegla vÀrlden utan att den innebörd man ger ett ord eller yttrande Àr avhÀngig kunskap och erfarenheter hos bÄde den som yttrar och den som tolkar budskapet.
SVĂ RBEHĂRSKADE OFFENTLIGA RUM : att bygga med mĂ€nniskan i fokus
Inom arkitektur och samhÀllsplanering Àr rummet ett mycket grundlÀggande och essentiellt begrepp. För att rummet ska utnyttjas och upplevas till fullo av invÄnare och besökare krÀvs det att dessa Àr sÀrskilt utformade efter mÀnniskan. Det offentliga rummen i staden ska vara tillgÀngligt för alla oavsett kön, Älder eller etnicitet. Under Ärens gÄng har dess anvÀndning varierat frÄn nödvÀndiga aktiviteter till att idag frÀmst bestÄ av frivilliga och sociala handlingar. En tydlig hierarkisk ordning bland offentliga, halvoffentliga, halvprivata och privata ytor stÀrker den naturliga kontrollen och stödjer invÄnarnas medvetande om vilka mÀnniskor som tillhör platsen.
Den institutionella organisationsteorin och konsten : En fallstudie om institutionella idéers pÄverkan inom en kulturorganisation
Bakgrund och problem: Vad den samtida konsten Àr kan vara svÄrt att definiera. En definition Àr att konsten Àr vad konstvÀrlden sÀger Àr konst. Det finns ett antal idéer om vad konst skall vara, samt kulturpolitiska mÄl som syftar till att sprida kulturen till allmÀnheten. KonstnÀren Lars Vilks menar att det finns en idé inom konstvÀrlden att det finns en avgörande extern faktor som pÄverkar konstvÀrlden. Han menar Àven att det finns en syn som ser konsten som en institution.
SVĂ RBEHĂRSKADE OFFENTLIGA RUM - att bygga med mĂ€nniskan i fokus
Inom arkitektur och samhÀllsplanering Àr rummet ett mycket grundlÀggande och
essentiellt begrepp. För att rummet ska utnyttjas och upplevas till fullo av
invÄnare och besökare krÀvs det att dessa Àr sÀrskilt utformade efter
mÀnniskan. Det offentliga rummen i staden ska vara tillgÀngligt för alla
oavsett kön, Älder eller etnicitet. Under Ärens gÄng har dess anvÀndning
varierat frÄn nödvÀndiga
aktiviteter till att idag frÀmst bestÄ av frivilliga och sociala handlingar. En
tydlig hierarkisk ordning bland offentliga, halvoffentliga, halvprivata och
privata ytor stÀrker den naturliga kontrollen och
stödjer invÄnarnas medvetande om vilka mÀnniskor som tillhör platsen.
SprÄkstödjande arbetssÀtt och elevers egen lÀs-och skrivupplevelse i en Montessoriklass
Hanzén, Yvonne (2014). SprÄkstödjande arbetssÀtt och elevers egen lÀs-och skrivupplevelse i en Montessoriklass (Language Supportive practices and students' own reading and writing experience in a Montessori Class). SpeciallÀrarprogrammet, SprÄk-, skriv- och lÀsutveckling, Skolutveckling och ledarskap. LÀrande och SamhÀlle, Malmö högskola.
ProblemomrÄde: Svenska elevers kunskapsutveckling har sjunkit under lÄng tid enligt senaste PISA-rapport (2012), vilken visar behovet av ökade insatser gÀllande sprÄk, - lÀs - och skrivutveckling. Inom montessoripedagogiken pÄgÄr den egentliga sprÄk-, skriv- och lÀsutvecklingen redan i förskolan, dÄ barnet Àr i den sensitiva perioden och har ett absorberande sinne.
Markaryd Cantat - ett körprojekt belyst ur ett sociokulturellt perspektiv
I oktober 2006 presenterade jag för Utbildnings- och kulturförvaltningen i Markaryd idén att samla sÄngintresserade i Markaryds kommun till en projektkör för att uppföra ett större körverk med orkester. MÄlen med projektet var att stimulera till ökad sÄng- och körverksamhet i skola och kommun och genom denna aktivitet, dels skapa nÀrkontakt med klassisk musik, dels att bygga broar mellan olika grupperingar i kommunen. DÄ man Är 2007 firade Markaryds kommun 700 Är, Markaryds kyrka 150 Är och Linné 300 Är tillkom aspekten att projektkören skulle kunna bidra med en konsert som avslutning pÄ jubileumsÄret. Min forskningsfrÄga i detta arbete Àr: PÄ vilket eller vilka sÀtt har projektets mÄlsÀttningar uppnÄtts? Skriftliga utvÀrderingar med de deltagande körsÄngarna, reaktioner frÄn kommunen, press och allmÀnheten samt en DVD dokumentation utav konserten ligger till grund för min resultatdiskussion.
Kunskapsöverföring- att leda rÀtt : Ledarens roll vid kunskapsöverföring i en organisation
I en rapport som Svensk NÀringsliv (2010) har utfört beskriver de att företag redan idag ochinom en snar framtid stÄr inför den största pensionsavgÄngen nÄgonsin i Svensk historia. 40-talisternas avgÄng stÀller företag inför stora utmaningarna, framförallt att lyckas genomföra enlyckad generationsvÀxling. De personer som gÄr i pension har under sitt yrkesverksamma livutvecklat en kunskap som mÄnga organisationer vilar pÄ. En stor del av denna kunskap mÄsteöverföras för att organisationerna ska kunna fortsÀtta att vara effektiva pÄ marknaden. Syftetmed denna studie var att fÄ en djupare förstÄelse för ledarskapets betydelse gÀllandekunskapsöverföring i en organisation, samt bidra med praktiska verktyg till chefer ochmedarbetare för att undvika att förlora vÀrdefull kunskap vid en generationsvÀxling.Industriföretaget LEAX har sjÀlva identifierat ett problem i att överföra viktig kunskap i ochmed kommande generationsvÀxling.
Reciprok undervisning - nÄgra elevers erfarenheter. En kvalitativ studie kring ett lÄngsiktigt arbete med lÀsförstÄelsestrategier.
Abstract
Titel: Reciprok undervisning ? nÄgra elevers erfarenheter. En kvalitativ studie kring ett lÄngsiktigt arbete med lÀsförstÄelsestrategier.
Författare: Susanne kristensen
Typ av uppsats: Examensuppsats (15 hp)
Handledare: Anna-Karin Svensson, Examinator: Lotta Anderson
Program: Specialpedagogprogrammet 90 hp
Datum: 2015-05-20
__________________________________________________________________________
Syfte: Det primÀra syftet med denna studie Àr att bidra med kunskapsutveckling om Reciprok undervisning genom att analysera, tolka och förstÄ nÄgra elevers erfarenheter av ett lÄngsiktigt och metodiskt arbete med Reciprok undervisning. Det sekundÀra syftet Àr att undersöka hur nÄgra pedagoger som undervisar eleverna idag resonerar kring elevernas lÀsförstÄelse.
Preciserad frÄgestÀllning: Hur ser eleverna pÄ lÀsförstÄelse och pÄ arbetet med Reciprok undervisning? Hur lÀser eleverna nya mer avancerade texter idag? Hur vÀrderar och tÀnker eleverna kring sin egen lÀsförstÄelse idag? Hur upplever nÄgra undervisande pedagoger elevernas förmÄgor inom lÀsförstÄelse idag?
Teoretisk ram: Denna studie vilar pÄ Vygotskijs (2010) sociokulturella teorier som utgÄr ifrÄn det lilla barnets lust att lÀra som grundar sig pÄ imitation och att mÀnniskan lÀr och nÄr sin proximala utvecklingszon i samspel med varandra.
?Jag hade tagit av mig kepsen om hon sagt till mig trevligt". Etnografisk studie av lÀrares samspel med elever som anses ha problemskapande beteende
Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagoger beskriver samt samspelar med elever som anses ha ett problemskapande beteende i skolan. För att genomföra detta har jag anvÀnt mig av följande frÄgestÀllningar;? Hur samspelar pedagogerna med elever som anses ha ett problemskapande beteende i skolan?? Har pedagogerna samspelsstrategier som verkar mer positiva respektive negativa för dessa elever? I sÄdana fall pÄ vilket sÀtt?? Hur beskriver pedagoger elever som de anser ha problemskapande beteende i skolan?Teori: Studien utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv, vilket Àr ett synsÀtt pÄ lÀrande dÀr alla mÀnniskor anses lÀra sig hela tiden, i alla sociala sammanhang, livet ut. Kunskaper och fÀrdigheter kommer frÄn de insikter och handlingsmönster som byggts upp historiskt i ett samhÀlle, och som vi blir delaktiga i genom interaktion med andra mÀnniskor. En av utgÄngs-punkterna för ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande och mÀnskligt tÀnkande och handlande, Àr att man intresserar sig för hur individer och grupper tillÀgnar sig och utnyttjar fysiska och kognitiva resurser.I alla dessa processer Àr kommunikation och interaktion mellan mÀnniskan avgörande.
Identitetsskapande hos unga kvinnor genom sociala medier - med vÀlbefinnandet i fokus
Titel: Identitetsskapande hos unga kvinnor genom sociala medier - med vÀlbefinnandet i fokusFörfattare: Ester FardellKurs: Masteruppsats inom medie- och kommunikationsvetenskapTermin: VÄrterminen 2013Handledare: Annika BergströmAntal ord: 19 897ABSTRACTDenna studie undersöker vad unga kvinnor har för uppfattningar om identitetsskapande i sociala medier och om de anser att det pÄverkar deras psykiskavÀlbefinnande. ForskningsfrÄgorna avser att etablera hur unga kvinnor generellt ser pÄ anvÀndningen av sociala medier, följt av vad de har för uppfattningar kring hur unga kvinnor skapar sig identitet(er) via sociala medier. Slutligen undersöker studien om deanser att identitetsskapande genom sociala medier har nÄgon koppling till deras vÀlbefinnande. Studien behandlar olika infallsvinklar dÀr pÄverkansfaktorer isamhÀllet, generella teorier kring socialt umgÀnge utanför och i sociala medier och hur det Àr att vara ung kvinna idag frÄn ett feministiskt perspektiv i samband med kÀrnbegreppen för studien: Sociala medier, identitetsskapande och vÀlbefinnande.Sociala medier klassas i denna uppsats utefter Nordicoms definition dÀr sociala nÀtverk, communities, chattgrupper/diskussionsforum och bloggar ingÄr. En av de grundlÀggande teorier som har anvÀnts som utgÄngspunkt för identitetsbegreppet Àr Eriksons teori om identitet som en process dÀr bÄde tillhörighet och differentiering till andra mÀnniskor Àr viktigt.
Tysk smak för svensk mat : en beskrivning av tyska turisters efterfrĂ„gan pĂ„ svensk mat och matupplevelserÂ
Det internationella resandet till Sverige har sedan 1991 ökat med nÀstan 100 procent. NÀstan 35 procent av all turism Àr utlÀndsk konsumtion, dÀr Tyskland nÀst Norge Àr Sveriges viktigaste utlandsmarknad. Var fjÀrde utlÀndsk turist Àr tysk och exportdelen inom turismen i Sverige anses vara mer utvecklingsbar Àn den inhemska delen. I juli 2008 offentliggjorde regeringen en vision formulerad i rapporten ?Sverige det nya matlandet?, dÀr Sverige lyfts fram som det nya matlandet i Europa.
Fritid i fritidshem. En etnografisk studie kring beskrivningar av meningsfull fritid, fritidshemmets innehÄll och meningserbjudande
Inledning: Fritidshem Àr en verksamhet som skall erbjuda barn meningsfull fritid och rekreation (Skollagen 2010:800) Vad detta kan vara och vem som definierar vad som Àr meningsfullt kan diskuteras. Pedagoger har stort inflytande över vad för pedagogisk verksamhet som skapas och fritidshemmets innehÄll kan antingen planeras för barn som med barn beroende pÄ hur man tolkar uppdraget i fritidshem och hur man ser pÄ barn, barndom och pedagogik. Syfte och frÄgestÀllningar: Studiens syfte Àr att fÄ kunskap om barns beskrivning av fritid och meningsfull fritid. Vidare vill jag undersöka hur fritidshemmens verksamhet styrs, organiseras, utformas för att möta barns önskemÄl betrÀffande innehÄll samt undersöka vilka faktorer som pÄverkar verksamhetens meningserbjudanden. Mina frÄgestÀllningar Àr; Hur beskriver barn fritid och meningsfull fritid? Hur organiseras och utformas fritidshemmet? Vad erbjuds för innehÄll och meningsskapande i fritidsverksamheten? Vilka faktorer pÄverkar verksamhetens innehÄll, utformning och meningserbjudanden?Tidigare forskning: I denna del beskrivs barns fritid och fritidshemmets framvÀxt och dÀrefter fritidshemmets styrning och teoretiska grund.