Introduktion: Diabetes Typ 2 är ett världsomfattande hälsoproblem. Sjukdomen är ärftligmen beror till största del på levnadsvanor. Livstilen påverkar allvarlighetsgraden avsjukdomen. Denna rapport fokuserar uteslutande på typ 2-diabetes mellitus (T2DM). Hur välegenvården fungerar påverkar prognosen hos personer med T2DM.

Forskning har påvisat ett samband mellan personer med neuropsykiatriska funktionshinder och kriminalitet. Aggression Replacement Training (ART) som förebyggande arbete har visat sig vara effektivt i syfte att reducera brottslighet. Tillämpning av metoden är dock inte vanlig avseende personer med neuropsykiatriska funktionshinder varför det inte finns mycket forsk-ning på området.Syftet var att utifrån systemteori med fokus på Bronfenbrenners socialekologiska modell samt kognitiva behavioristiska teorier och social inlärningsteori teori beskriva och studera den ART- träning som ingår i grundsärskolans undervisning på Engelbrektskolan i Örebro kom-mun. Utifrån att en ny målgrupp med särskilda behov har identifierats är det angeläget att erhålla information om metodens eventuella effektivitet.Författarna har valt att basera det empiriska materialet på kvalitativa intervjuer. I avsnittet empiri presenteras relevant material kring ART-träningen på Engelbrektsskolan.

Bakgrund: Patienter med en demenssjukdom har en nedsättning av den kognitiva förmågan och svårigheter att kommunicera. Detta resulterar i att denna patientgrupp har svårigheter i att förmedla sin smärta till sjuksköterskan, vilket försvårar smärtbedömningen.Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans möjligheter till att utföra individuell smärtbedömning av patienter med en demenssjukdom.Metod: Studien var en litteraturstudie. 12 artiklar inkluderades varav 3 artiklar var kvalitativa och 9 artiklar var kvantitativa. Alla artiklar granskades och analyserades och svarade mot studiens syfte.Resultat och konklusion: Det är en utmaning att bedöma smärta hos patienter med en demenssjukdom. Sjuksköterska bör observera patientens uttryck och beteenden för att finna tecken på smärta.

Bakgrund: Barn som besöker sjukhus och andra vårdinrättningar förknippar ofta vistelsen med undersökningar och behandlingar. De ofta rädda för det okända och för att inte veta vad som ska hända. Det kan bero på den annorlunda miljön och på möten med nya främmande ansikten. Om dessa procedurer också är förknippade med smärta kan barnen riskera att utveckla ökad stress och rädsla inför kommande procedurer Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa sjuksköterskans möjligheter att lindra rädsla och smärta hos barn i samband med smärtsamma behandlingar och procedurer inom sjukvården Metod: En litteraturstudie baserad på 24 vetenskapliga artiklar och 2 doktorsavhandlingar. Resultat: Ur analysen av datamaterialet har två huvudteman identifierats.

Alkohol är den vanligaste drogen i Sverige. Alkoholskadorna är stora och varje år dör5000-6000 personer i sviterna av alkoholskador. Alkoholintervention har i studier visatsig vara effektivt för att nå riskkonsumenter av alkohol i syfte att minska konsumtionen.Socialstyrelsen kom år 2007 ut med nationella riktlinjer där det rekommenderas atthälso- och sjukvården inom vissa områden som akutmottagningar och primärvård harutarbetade system med tydliga strategier för tidig upptäckt av alkohol- och narkotikaproblem.Sjuksköterskan möter patienten i sitt arbete, hon gör en första bedömning avpatientens hälsoproblem i ankomstsamtalet. Syftet med fördjupningsarbetet var attundersöka vad som påverkar sjuksköterskan att i mötet med patienten ta upp frågan omdennes alkoholvanor. Fördjupningsarbetet är en litteraturstudie som baseras på 10vetenskapliga artiklar.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur musik som omvårdnadsåtgärd påverkar välbefinnandet och symtombilden hos personer som lever med demenssjukdom. I Sverige finns det ca 140 000 människor med demenssjukdom och 65 000 av dessa bodde i särskilda boendeformer. De vanligaste demenssjukdomarna är Alzheimers sjukdom, frontallobsdemens, vaskulär demens samt sekundär demens som kan orsakas av infektioner. Att leva med sjukdomen demens innebär i de flesta fall att ens funktionella kapacitet försämras successivt. Uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie inom ämnet omvårdnad ochbaserades på 12 vetenskapliga artiklar, med både kvantitativ och kvalitativ ansats, som har publicerats under de senaste 14 åren.

Studien berör undervisningen i moderna språk och har ett motivationsperspektiv. Syftet med uppsatsen är att undersöka varför elever blir mer eller mindre motiverade i moderna språkundervisningen och hur läraren ska förhålla sig till eleverna för att motivera dem på bästa sätt. Det är de uppfattningar som elever på grundskolan och på gymnasiet har om språkundervisningen som är det centrala i uppsatsen. Arbetet består av en djupare litteraturstudie som belyser kognitiva motivationsteorier samt forskning kring läraren som reflekterande praktiker. Därtill har tjugo elever intervjuats.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en vanligt förekommande sjukdom hos personer som är 65 år eller äldre. Egenvård är en viktig del i behandlingen av diabetes typ 2. Om egenvården inte hanteras ordentligt kan komplikationer uppstå vilket kan orsaka lidande för personen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur äldre personer med diabetes typ 2 hanterar sin egenvård samt beskriva vilka svårigheter de upplever när de ska hantera sin egenvård. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design baserad på 13 vetenskapliga artiklar publicerade från 2005 till 2011 hämtade från databaserna Cinahl och Medline.

Föreliggande arbete handlar om ett försök att använda ett varierat arbetssätt i grammatikundervisningen för att främja inlärningen genom att stimulera flera sinnen och stärka den kognitiva utvecklingen i interaktion med andra. Syftet är att undersöka om det är möjligt att använda charader som en pedagogisk metod i fråga om inlärning av grammatik med avseende på satsdelarna subjekt, predikat, objekt, predikatsfyllnad, innehållsadverbial och attribut.Undersökningen grundar sig på sju genomförda lektioner fördelade på en gång per vecka i en niondeklass med dramatisering av satsdelar. Eleverna har skrivit loggbok, en intervju med fyra elever har utförts och därtill har jag gjort observationer. Av olika anledningar anser jag inte att urvalsgruppen går att använda som norm för en genomsnittsklass för årskurs nio.Resultatet av undersökningen visar att charader som metod inte gick att använda under de premisser som gällde för den utvalda klassen. Dessutom visar resultatet att metoden måste kompletteras med läromedel som stöd för eleverna.Slutsatsen är dock att undervisningsmetoden i sig kan fungera då jag tidigare använt den i en annan klass.

 Sambandet mellan diabetes och kognitiv dysfunktion har visats i ett flertal studier detsenaste decenniet. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa faktorersom påverkar omvårdnaden av personer med diabetes och kognitiv dysfunktion. Niovetenskapliga artiklar valdes ut i databaserna Cinahl, Clinical Evidence, Cochrane,ELIN@Kristianstad och psycINFO. Dessa kvalitetsbedömdes enligt granskningsmall.Artiklarna analyserades deduktivt enligt Kims domäner personen, omgivningen,yrkesfunktionen och mötet. Fyra huvudfynd identifierades: betydelsen för personen attanpassa sin livssituation och självidentitet, betydelsen av närståendes engagemang ochstöttning, den positiva effekten på den kognitiva förmågan vid regelbunden fysiskaktivitet samt att undervisning bör ske vid korta upprepade sessioner.

Bakgrund : Schizofreni är en psykisk sjukdom som har symtom som hallucinationer, vanföreställningar, tankestörningar, kognitiva och motoriska symtom. Att drabbas av denna sjukdom ger sociala svårigheter, svårigheter att behålla jobb och därmed ekonomiska besvär. Syfte : Att belysa hur personer med schizofreni upplever bemötandet inom den  psykiatriska vården. Metod : Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats som utgår från sex självbiografier. Dessa biografier analyserades via Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys.

I denna uppsats undersöks hur lärare arbetar med skönlitteratur i skolan, dels i språkförberedande undervisning på IVIK programmet såväl som i svenska som andraspråksundervisningen och i svenskan med andraspråkselever. Syftet med uppsatsen är att studera vilka arbetsmetoder lärarna använder sig av med andraspråkselever, hur lärarna arbetar med ämnets syften och språkutvecklingen. En undersökning har gjorts genom intervjuer med fem lärare på en gymnasieskola. Utgångspunkten för uppsatsen är följande frågeställningar:Hur arbetar lärare med skönlitteratur i skolan, dels i språkförberedande undervisning på IVIK programmet såväl som i svenska som andraspråksundervisningen och i svenskan med andraspråkselever?Hur arbetar lärarna språkutvecklande i de skönlitterära momenten och hur ser man att det har uppnåtts?Hur arbetar lärarna med de skönlitterära syftena i ämnet och hur ser man att eleverna har tagit till sig innehållet i syftet?  Resultatet av undersökningen visar att arbetet i grupper med enbart andraspråkselever har ett tydligt andraspråksperspektiv.

Syftet med den här studien var att undersöka och beskriva kuratorers arbete med döva och hörselskadade klienter. Frågeställningar som undersöktes var: - Hur beskriver kuratorerna sitt arbete med döva och hörselskadade klienter? - Vilka arbetsmetoder används av kuratorerna i arbetet med döva och hörselskadade klienter? - Vad innebär en kulturkompetens och en bikulturell kompetens enligt kuratorerna? Författaren ville belysa ämnet utifrån ett perspektiv där den professionella är teckenspråkig då hon anser att detta perspektiv saknas i litteraturen. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre kuratorer som är teckenspråkiga och verksamma inom dövområdet. Resultatet visar att kuratorernas arbete består av praktiska åtgärder och stödsamtal.

En oro för svenska elevers sjunkande skolresultat har gjorts gällande. Då grunden för läsning läggs i förskolan har förtydliganden av mål och riktlinjer för barns språkliga utveckling gjorts i den nyligen reviderade läroplanen för förskolan. Förskolans uppdrag är att varje barns språkutveckling skall stimuleras i verksamheten utifrån deras olika förutsättningar och behov. Mot bakgrund av detta har jag genomfört en kvalitativ studie kring hur den sociala och fysiska språkmiljön kan se ut kring ett enskilt barn under en dag i förskolan verksamhet, samt hur och när dennes språkutveckling då stimuleras. Empirin har samlats in via observationer och har sedan analyserats utifrån aktuell forskning på området med avstamp i Vygotskijs sociokulturella teori kring barns kognitiva utveckling.

Bakgrund: Stress är vanligt förekommande inom vården. Tidigare studier visar att sjuksköterskans arbete påverkas på många olika sätt i en stressad situation, till exempel att val av prioritering eller logiskt tänkande blir försämrat då den kognitiva förmågan försämras under stress.Med patientsäkerhet menas att patienten inte ska drabbas av någon vårdskada i form av fysisk eller psykisk skada under sjukhusvistelsen som kan öka lidandet hos patienten.    Syfte: Syftet var att belysa hur stress påverkar sjuksköterskors arbete för en patientsäker vård.Metod: Ostrukturerad kvalitativ intervjustudie med sex allmänsjuksköterskor. Innehållsanalysen var inspirerad av Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys.Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades och det var göra fel i arbetet, avbrott, svårt att prioritera det viktiga samt slarv i arbetsmoment. Sjuksköterskorna upplevde att stressen störde deras arbete och den säkra vården påverkades negativt, till exempel feladministreringar.Slutsats: Den negativa stressen påverkar sjuksköterskornas arbete för en patientsäker vård. Risken för feladministreringar och minskad patientsäkerhet ökar när sjuksköterskor arbetar i en stressad arbetsmiljö.