Patienter med demenssjukdom utgör i dag en stor patientgruppsom kommer att öka i framtiden. Demenssjukdomar har undersenaste årtionden uppmärksammats som ett växande hot motfolkhälsan. I mötet med en patient med demenssjukdom finnsdet en rad svårigheter bland annat svårigheten i att kommuniceraför att dessa patienter ska bli förstådda och bekräftade i omvårdnadenkrävs det att personalen har den kunskap motivationoch kraft som behövs för att förstå patienten. Syftet medlitteraturstudien var att belysa strategier som underlättarkommunikationen. Arbetet är en litteraturstudie baserat på 11vetenskapliga artiklar inom området.

Användbarheten av IT-system förbättras ständigt och företag har fokus på att förbättra sina IT-system som företagets kunderna använder då det leder till fler och nöjdare kunder. Annorlunda ser det ut för interna IT-system, alltså datasystem som används av medarbetare och som ska förenkla arbetsuppgifter, effektivisera arbetet eller även möjliggöra att utöva arbetsuppgifter vid en arbetsmiljö på distans. Användbarheten av interna IT-system står inte lika mycket i fokus som användbarheten av kundcentrerade system och istället för att åtgärda brister i användbarheten tvingas medarbetarna att lära sig hantera IT-systemets brister.Utgångspunkten för arbetet var funderingarna över vilken betydelse användbarheten har för ett företag när det gäller interna IT-system vid en arbetsmiljö på distans. Ansatsen var att undersöka om användbarhetsproblem i praktiken leder till att användarna upplever ett IT-system som dåligt i den särskilda situationen av ett arbetsmiljö på distans. I en fallstudie utvärderades ett IT-system som används av försäkringsombud som arbetar på distans med hjälp av en enkätundersökning och användarintervjuar samt hierarkiska uppgiftsanalyser.

Denna studies syfte har varit att utifrån föräldrars och assistenters erfarenheter, undersöka hur förskoleverksamhet för barn med cochleaimplantat (CI) upplevts och vilka önskemål som funnits när det gäller verksamhetens innehåll och organisation. Mot bakgrund av erfarenheter, vilka önskemål har föräldrar och assistenter om förskoleverksamhetens innehåll och organisation för barn med CI? Vilka uppfattningar som finns hos föräldrar och assistenter angående assistentens roll och ansvar kring tal och språkutveckling hos barn med CI samt vilken påverkan en integrerad avdelning kan ha för dessa barn i deras tal och språkutveckling?Den metod som har använts för att kunna undersöka dessa frågor är en kvalitativ intervjumetod med föräldrar och assistenter i en mindre kommun. De ljudinspelade intervjuerna har analyserats utifrån vårt transkriberade material. Det resultat som framkom från intervjuerna var att föräldrar och assistenter hade en uppfattning om att förskoleverksamheten kan ha en påverkan på tal och språkutveckling för barnet med CI.

Sammanfattning: Mäns våld mot kvinnor är ett stort socialt problem. Vårt syfte med denna uppsats var att undersöka vilken hjälp det finns för män som har problem med våldsamt beteende i dagens samhälle. Vi undersökte om hjälp finns och vad för behandlingsmetoder som är relevanta för dessa individer. Dessutom har vi studerat hur våldsamt beteende förklaras i litteraturen. Vi försökte ge en bild av hur männen själva talar om sitt våldsamma beteende i olika diskussionsforum.

I Sverige har antalet människor som drabbas av hjärtinfarkt minskat samtidigt som överlevnaden bland de drabbade har ökat. Att hjärtinfarkter minskat beror bland annat på att vi lever mer hälsosamt. Trots mer hälsosam livsstil är det livsstilsfaktorer som är förändringsbara som är den största orsaken till hjärtinfarkt idag. Under sjukdomsförloppet genomgår patienten en kris och svårigheten är att hitta motivation till varaktiga livsstilsförändringar. Syftet med studien var att belysa faktorer som kan påverka patienters möjlighet till livsstilsförändringar efter en hjärtinfarkt.

This study aims to investigate possible correlations between cognitive functions and self perceived psychological wellbeing, possible correlations between cognitive functions and degree of mindfulness and possible correlations between degree of mindfulness and self perceived psychological wellbeing. 18 patients diagnosed with ICD-10 taking part in a transdiagnostical cognitive behavioural group therapy participated in the study. The study measures relevant variables before and after a group therapy. Of the 18 patients participating, only 11 were able to be tested on both occasions due to time limit. The following tests are used: Rey Auditory Verbal Learning Test, Wechsler Adult Inventory Scale-III, Trail Making Test, Controlled Oral Word Association Test, Colour Word Test, Beck's Anxiety Inventory, Beck's Depression Inventory, Quality of Life Inventory and Kentucky Inventory of Mindfulness Skills.

Äldre över 65 år och läkemedel är ett komplext område och det är många faktorer som ingår och spelar in om läkemedelsbehandlingen kommer att vara av god kvalitet. Följsamheten bland äldre patienter är 50 procent och detta beror bland annat på okunskap, bristande information från vården samt kognitiva nedsättningar. Att vara behandlad med många läkemedel kan skapa en upplevelse av ohälsa och lidande hos den äldre patienten. Det är viktigt att sjuksköterskan försöker skapa en vårdrelation där patienten kan känna sig avslappnad samt känna tillit. Därmed kan sjuksköterskan finnas där som ett stöd för patienten och sträva mot att hjälpa patienten att uppleva hälsa.

Långvarig smärta är ett av Sveriges stora folkhälsoproblem. Detta gör smärtlindring till en central uppgift i sjukvården. Smärtan påverkar den fysiska kroppen men även individens tankevärld och det sociala samspelet med andra människor. Traditionell behandling riktas oftast in på två delar, symtomatisk behandling och rehabilitering. Sjuksköterskan har idag få verktyg, förutom de farmakologiska, att lindra patientens smärta.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella skillnader mellan barn med cochleaimplantat (CI) och/eller hörapparat (HA) och normalhörande barn i åldrarna fem till sju år avseende fonologiska och kognitiva förmågor. I studien jämfördes resultat från elva till 44 normalhörande barn med åtta till 25 barn med CI/HA från fyra olika studier. Undersökningsmaterialet utgjordes av kortversionen av Stora fonemtestet, fonologiska representationer, TOWRE samt fem deltest ur testbatteriet SIPS. Testresultaten analyserades kvantitativt och för kortversionen av Stora Fonemtestet även kvalitativt. Resultatet visade att barnen med CI/HA generellt presterade lägre än de normalhörande barnen på test av fonologisk förmåga och fonologiskt arbetsminne, men att de låg i nivå med de normalhörande barnen avseende generellt och visuospatialt arbetsminne.

Bakgrund: Demenssjukdomar blir allt vanligare och en stigande ålder ökar risken för att få denna sjukdom. Att få en demenssjukdom innebär att språket, tankeförmågan liksom de kognitiva och intellektuella funktionerna är nedsatta. Målet i omvårdnaden är att vårdtagaren skall ha ett gott liv trots sjukdom. Vårdpersonalen upplever att de behöver mer kunskap för att ge personer med demenssjukdom en god omvårdnad. Syfte: Syftet är att beskriva hur vårdpersonalen upplever omvårdnaden av personer med demenssjukdom.

I sjuksköterskans arbetsuppgifter ingår venösa blodprov och insättande av perifera venkatetrar (PVK). Även då patienten bär en blodsmitta skall detta utföras, vilket sätter sjuksköterskans professionalism och biologiska säkerhet på prov. Sjuksköterskans upplevelser inför att sticka en patient med känd blodsmitta är ett ämne som bör diskuteras mer. Föregås stickmomentet av rädsla eller obehagskänslor? Denna studie syftade till att undersöka sjuksköterskans tankar och upplevelser inför att sticka en patient med känd blodsmitta.

Enligt psykodynamiska och kognitiva utvecklingsteorier är det, på grund av de stora psykologiska och fysiologiska förändringar som sker under denna period i livet, vanligt att flickor i tonåren oroar sig över sin egen vikt och kropp. Tidigare forskning påvisar att den ständiga exponeringen av smala idealkroppar, som existerar i mode- och mediavärlden, förvärrar missnöjet över den egna kroppen. Syftet med denna studie var att ge en beskrivning av hur fjortonåriga flickor tänker kring vikt med fokus på kroppen och dagens ideal. Åtta enskilda intervjuer samt en gruppintervju med fyra flickor genomfördes, tolkades och bearbetades enligt en reflexiv intervjumetodik. Resultatet av flickornas tankar kring vikt och ideal samt upplevelser kring den egna kroppen sammanställdes i analysen till fyra kategorier; oro över sin vikt, rädsla för att gå upp i vikt, osäkerhet kring den egna kroppen samt idealbildens medförda press.

Alzheimers sjukdom påverkar minnet och andra kognitiva funktioner. Förändringar som uppkommer påverkar personens möjlighet att arbeta, vardagen och sociala aktiviteter. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av att leva med Alzheimers sjukdom. I denna studie har narrativer från tre kvinnor med tidig diagnos av Alzheimers sjukdom analyserats med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Detta resulterade i sex kategorier: att inte klara av det som förut var enkelt, att inte kunna vara en del av en gemenskap, att inte vara samma person längre, att söka värdighet och trygghet i tillvaron, att relationer får större betydelse samt att vara tvungen att lära sig leva med sjukdomen.

Bakgrund: Enligt flera studier finns det inte någon skillnad i prevalens av smärta mellan personer med nedsatt kognitiv förmåga och äldre som själv kan skatta smärta.Syfte: Var att undersöka hur vårdpersonalen vid särskilt boende skattade smärta hos äldre med och utan kognitiv nedsättning och hur den äldre själv skattade sin smärta samt vad som kännetecknade smärta hos den äldre. Metod: En beskrivande och jämförande design med kvantitativ ansats. Smärtan bedömdes av sjuksköterskor och vårdpersonal med hjälp av VAS-skalan (Proxy-VAS). Under interventionstiden skattades alla äldre med Doloplus-2 av vårdpersonalen därefter skattade de äldre som själv kunde bedöma sin smärta med VAS-skalan.Resultat: Resultaten visar att vårdpersonalen har en tendens att skatta de äldre med mer smärta än vad de äldre själv anser att de har (61.3%). Med proxyVAS har vårdpersonalen skattat att 83.8% av de äldre hade symtom på smärta och 73.3% med Doloplus-2.

Syftet med det här arbetet är att undersöka vilka läsinlärningsmetoder pedagoger använder för att lära barn att läsa i förskoleklasser och hur metoderna stöder sig på olika läsinlärningsteorier. Bakgrund har främst belysts utifrån kulturhistoriska och kognitiva teorier. Jag inriktadee mig på att ta reda på varför pedagoger valt att använda sig av Kiwimetoden och Bornholmsmodellen och hur dessa metoder fungerar i praktiken. När jag undersökte metoderna var jag också intresserad av att ta reda på om meningsfullhet och lustfylldhet bejakades i lärandet. Dessutom ville jag även se om utrymme gavs åt alla elever att medverka och ta del av undervisningen.