Sökresultat:
939 Uppsatser om Kognitiva besvär - Sida 22 av 63
Pedagogers reflektioner pÄ samverkan och integrering mellan grundskola och grundsÀrskola
Syftet med följande arbete var att undersöka lekarbetspedagogers uppfattning om lekarbetets betydelse, nÀr det gÀller utveckling och lÀrande hos barn till utlandsfödda förÀldrar, utanför Skandinavien. Vi analyserade vÄrt arbete utifrÄn ett salutogent perspektiv. Arbetet ger en översikt över lek, lekarbete och lekarbetspedagogik. Med hjÀlp av intervjuer undersökte vi lekarbetspedagogers instÀllning till lekarbetets betydelse för barn till utlandsfödda förÀldrar. Vi tog ocksÄ reda pÄ intervjupersonernas uppfattning om det fanns nÄgot omrÄde hos barn som utvecklades sÀrskilt positivt under lekarbetet.
EXEKUTIVA FĂRMĂ GOR OCH PROKRASTINATION
De exekutiva förmÄgorna möjliggör avancerade kognitiva processer. Prokrastination Àr vÄr benÀgenhet att fördröja en planerad handling trots att fördröjningen förvÀrrar situationen. Denna uppsats har utforskat om det finns ett konceptuellt samband mellan konstrukten. Orsaken till prokrastinaton tros hÀnga samman med bristande sjÀlvreglering som Àr sammanlÀnkat med de exekutiva förmÄgorna. Det finns ett glapp mellan intentionen och handlandet hos de som prokrastinerar.
Psykosocial arbetsmiljo? och psykologiskt va?lbefinnande inom servicebranschen
Syftet med studien a?r att studera relationen mellan den psykosociala arbetsmiljo?n och det psykologiska va?lbefinnandet, inom en serviceorganisation. Studiens fra?gesta?llning utga?r fra?n att underso?ka arbetets krav, resurser och ett arbetsrelaterat psykologiskt va?lbefinnande. Sex individer intervjuades med hja?lp av semi-strukturerade intervjuer.
Test av spÀdbarns nyhetspreferens med ögonrörelsemÀtare
Fagan Test of Infant Intelligence (Ftii) Ă€r ett parjĂ€mförelsetest som mĂ€ter spĂ€dbarns intresse för ett nytt visuellt stimuli nĂ€r detta presenteras tillsammans med ett stimuli redan kĂ€nt för spĂ€dbarnet, kallat nyhetspreferens. Ăven om Ftii har visat sig fungera vĂ€l vid bedömning av spĂ€dbarns kognitiva nivĂ„ kan testet förbĂ€ttras pĂ„ ett antal punkter. För att uppnĂ„ reliabla resultat har försökspersonerna ofta testats vid ett flertal tillfĂ€llen. För att undersöka möjligheterna att ytterligare validera erhĂ„llna resultat frĂ„n Ftii har en version av Ftii skapats för att utföras med en ögonrörelsemĂ€tare. Denna version, kallad Ftii-Ă, har testats med hjĂ€lp av en spĂ€dbarnsgrupp och en vuxengrupp för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt utvĂ€rdera för och nackdelar med ett test utfört pĂ„ ögonrörelsemĂ€tare.
InhiberingsförmÄga hos treÄriga barn : relation till arbetsminne och verbal förmÄga
InhiberingsförmÄga, arbetsminne och verbal förmÄga testades hos 25 treÄringar i syfte att analysera barnens förmÄga till inhibering. Tre instrument anvÀndes; inhiberingsuppgiften Less is More (en konkret del och en symbolisk del), arbetsminnesuppgiften Mister Peanut samt, för att testa verbal förmÄga; deltestet ordigenkÀnning frÄn WPPSI-III. Hypotesen var att inhiberingsförmÄga skulle korrelera med arbetsminneskapacitet. Resultaten visade att ingen skillnad fanns i barnens resultat i det konkreta respektive symboliska deltestet. Arbetsminneskapacitet, liksom verbal förmÄga korrelerade med resultaten i den konkreta uppgiften.
INHIBERINGSFĂRMĂ GA HOS TREĂ RIGA BARN : -relation till arbetsminne och verbal förmĂ„ga
InhiberingsförmÄga, arbetsminne och verbal förmÄga testades hos 25 treÄringar i syfte att analysera barnens förmÄga till inhibering. Tre instrument anvÀndes; inhiberingsuppgiften Less is More (en konkret del och en symbolisk del), arbetsminnesuppgiften Mister Peanut samt, för att testa verbal förmÄga; deltestet ordigenkÀnning frÄn WPPSI-III. Hypotesen var att inhiberingsförmÄga skulle korrelera med arbetsminneskapacitet. Resultaten visade att ingen skillnad fanns i barnens resultat i det konkreta respektive symboliska deltestet. Arbetsminneskapacitet, liksom verbal förmÄga korrelerade med resultaten i den konkreta uppgiften.
Barns motoriska utveckling och kognitiva inlÀrning : Motorikens roll för intellektuell inlÀrning
Syftet med denna uppsats Àr att studera vad elever uppfattar av utomhuspedagogik sett utifrÄn lÀrarens syn pÄ utomhuspedagogik och hur denna tillÀmpas. Uppsatsen bygger pÄ en elev-enkÀt till elever frÄn Äk 1 till Äk 5 och fyra strukturerade intervjuer med lÀrare frÄn samma skola som eleverna.Fyra intervjupersoner har svarat pÄ frÄgor som handlar om utomhuspedagogiken och hur den tillÀmpas. EnkÀtens frÄgor handlade om hur eleverna upplever utomhuspedagogiken.Resultatet blev att elevernas och lÀrarnas svar överstÀmmer vÀl sinsemellan samt med teorin. Uppsatsen visar att de flesta elever samt intervjuade lÀrare tycker att det Àr bra att arbeta med utomhuspedagogik och att det Àr en tillgÄng för alla att skolan har olika sÀtt att lÀra ut. Utom-huspedagogiken hjÀlper eleverna fram till kunskap frÄn teori till praktik och sammankopplar delarna till en helhet..
Selektiv UppmÀrksamhet hos Personer med Insomni : En experimentell studie med bildbaserat Dot-probe task
Kognitiva modeller har föreslagit selektiv uppmĂ€rksamhet som en bidragande faktor till vidmakthĂ„llande av insomni. I denna studie tillĂ€mpades Dot-probe task inom ett experiment i syfte att undersöka huruvida graden av selektiv uppmĂ€rksamhet skiljer individer med insomni frĂ„n en matchad grupp individer med normal sömn och hur en sĂ„dan selektiv uppmĂ€rksamhet i sĂ„ fall Ă€r beskaffad. Ăven selektiv uppmĂ€rksamhet i relation till Ă„ngest och depression undersöktes. Resultaten visar pĂ„ en signifikant skillnad mellan grupperna avseende selektiv uppmĂ€rksamhet samt att skillnaden inte kan förklaras av Ă„ngest och depression. Resultaten visar specifikt att den selektiva uppmĂ€rksamheten utgörs av svĂ„righeter att avbryta fokus mot hot, snarare Ă€n en högre kĂ€nslighet för upptĂ€ckande av hot.
Faktorer av betydelse för hur personer med multipel skleros upplever sin livskvalitet
Bakgrund: Multipel skleros Àr en kronisk sjukdom som leder till att livet pÄ ett eller annat sÀtt troligtvis kommer att förÀndras. I Sverige lider 12000 svenskar av multipel skleros (MS), tvÄ tredjedelar av dessa Àr kvinnor. MS Àr en livslÄng och handikappande sjukdom hos yngre vuxna som ofta pÄverkar livskvaliteten. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa faktorer av betydelse för hur personer med multipel skleros upplever sin livskvalitet. Metod: Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie som baserades pÄ tretton vetenskapliga artiklar.
Depression och dess samverkan med Ängest och dissociation.
Syftet med denna studie var att studera sambandet mellan depression, Ängest och
dissociation. Studien grundar sig i bÄde den psykoanalytiska teorin och den
kognitiva teorin. Som deltagare valdes 90 studenter vid en högskola i södra
Sverige och som materiel anvÀndes tre frÄgeformulÀr: ett dissociationsformulÀr,
ett depressionsformulÀr och ett ÄngestformulÀr. Resultaten i denna studie visar
pÄ att det inte Àr nÄgon skillnad i förekomsten av depression mellan mÀn och
kvinnor. Depression och Ängest har en stark bindning till varandra.
Fritidspedagogers arbete med demokrati, elevinflytande och delaktighet : En kvalitativ intervjustudie med fritidspedagoger
Barn födda för tidigt (gestationsÄlder, GA < 37) löper ökad risk för kognitiva nedsÀttningar, emotionella problem och beteendeproblem. För att undersöka möjliga skillnader och samband betrÀffande kognitiv nivÄ och beteendeproblem jÀmfördes testresultat frÄn Wechsler Intelligence Scale for Children (WISC-IV) och Child Behavior Checklist (CBCL) mellan för tidigt födda barn (PT) (n= 51, GA 22-34) och barn födda efter fullgÄngen graviditet (FT) (n=57, GA 40 +/-2), i Äldern 7-8 Är. Alla barn var normalfungerande utan kÀnd utvecklingsavvikelse och/eller hjÀrnskada. Resultaten visar att barn födda i GA 22-34 presterade signifikant sÀmre pÄ verbalt (VFI) och perceptuellt funktionsindex (PFI) och erhöll en lÀgre helskaleintelligenskvot (HIK) jÀmfört med barn födda FT. En signifikant positiv korrelation uppvisades mellan GA och HIK men inte mellan GA och totala beteendeproblem.
?- Det Àr roligt att skriva? - en studie om fyra ? femÄringars tankar om det skrivna sprÄket
Arbetet handlar om fyra - femÄriga barns tankar om skriftsprÄket. Vi lyfter fram vikten av att förstÄ och stödja barnens intresse för skriftsprÄket. Forskning visar pÄ att barn i denna Älder har ett intresse av att skriva och ofta kan lÀra sig att skriva. I teoridelen tar vi upp olika teorier om hur man lÀr sig sprÄket. BÄde det kognitiva perspektivet och det sociokulturella perspektivet.
Arbete med elever i matematiksvÄrigheter- att hjÀlpa istÀllet för att stjÀlpa
Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ mer om matematiksvÄrigheter och pedagogers syn och erfarenhet av detta. Syftet var Àven att finna ny kunskap om olika arbetssÀtt, vilket resulterade i insikten om olika laborativa material och dess betydelse för matematikundervisningen.Författarna valde att genomföra studien med hjÀlp av att lÄta pedagogerna skriva berÀttelser. För att vinna ny kunskap har författarna delvis anvÀnt sig av hermeneutisk metod för att se helheten genom de olika komplexa delarna.I studien har det visat sig att det Àr flera faktorer som pÄverkar elevers matematiska svÄrigheter. Det kan vara allt ifrÄn den kognitiva förmÄgan hos eleven till den omgivande miljön.Uppsatsen har givit författarna mÄnga tankar kring hur man kan arbeta med framförallt laborativt material. NÄgra spÀnnande förslag finns under sammanfattande avslutning dÀr de presenterar vad man skulle kunna studera vidare..
Associationer mellan kognitiv nivÄ, beteendeproblem och att vara för tidigt född
Barn födda för tidigt (gestationsÄlder, GA < 37) löper ökad risk för kognitiva nedsÀttningar, emotionella problem och beteendeproblem. För att undersöka möjliga skillnader och samband betrÀffande kognitiv nivÄ och beteendeproblem jÀmfördes testresultat frÄn Wechsler Intelligence Scale for Children (WISC-IV) och Child Behavior Checklist (CBCL) mellan för tidigt födda barn (PT) (n= 51, GA 22-34) och barn födda efter fullgÄngen graviditet (FT) (n=57, GA 40 +/-2), i Äldern 7-8 Är. Alla barn var normalfungerande utan kÀnd utvecklingsavvikelse och/eller hjÀrnskada. Resultaten visar att barn födda i GA 22-34 presterade signifikant sÀmre pÄ verbalt (VFI) och perceptuellt funktionsindex (PFI) och erhöll en lÀgre helskaleintelligenskvot (HIK) jÀmfört med barn födda FT. En signifikant positiv korrelation uppvisades mellan GA och HIK men inte mellan GA och totala beteendeproblem.
Stresshantering : en jÀmförelse av olika behandlingsmetoder ur deltagarens perspektiv
Syftet med uppsatsen Àr att med hjÀlp av en enkÀtundersökning mÀta individens egen upplevelse av stress- och stresshanteringsförÀndring efter gruppbehandling beroende pÄ vilken metod som anvÀnts, samt om syftet pÄverkas av att individen sjÀlv initierat eller blivit ordinerad behandlingen. De metoder som informanterna deltog i var meditation, avslappning, kroppskÀnnedom samt kognitivt- och psykodynamiskt förhÄllningssÀtt. Icke-parametriska tester via SPSS 14, 0 anvÀndes. Signifikant förbÀttring av upplevd stress hos deltagarna i alla grupper noterades, vilket innebÀr att kurserna fyllt sin funktion. Deltagarna i kognitiva- och psykodynamiska metoderna upplever större förbÀttring av stresshanteringsförmÄgan jÀmfört med deltagarna i meditation, avslappning och kroppkÀnnedomsgrupperna.